1–3. Bland annat vad gjorde Jesus död unik?

EN VÅRDAG för nästan 2 000 år sedan ställdes en oskyldig man inför rätta. Han blev dömd för brott som han aldrig begått och torterades sedan till döds. Detta var inte den första grymma och orättvisa avrättning som har skett, och tyvärr inte heller den sista. Ändå var den här mannens död unik i sitt slag.

² Under hans sista plågsamma timmar i livet visade själva himlen hur viktig den här händelsen var. Trots att det var mitt på dagen, sänkte sig plötsligt ett mörker över landet, eller som en historiker uttryckte det: ”Solljuset försvann.” (Lukas 23:44, 45) Sedan, precis innan mannen drog sitt sista andetag, sa han dessa oförglömliga ord: ”Det har fullbordats!” Han offrade sitt liv och åstadkom någonting underbart. Hans offer var den största kärlekshandling som någon människa någonsin utfört. (Johannes 15:13; 19:30)

³ Den här mannen var naturligtvis Jesus Kristus. Hans lidande och död den där dystra dagen – den 14 nisan år 33 v.t. – är välkänt. Men man bortser ofta från ett viktigt faktum. Även om Jesus led svårt, led en annan person ännu mer. Ja, det fanns faktiskt någon som gjorde ett ännu större offer den dagen – någon som utförde den största kärlekshandling som någonsin utförts i hela universum. Vad var det? Svaret på den frågan blir en passande introduktion till det viktigaste ämne som kan behandlas: Jehovas kärlek.

Den största kärlekshandlingen någonsin

4. Varför förstod en romersk soldat att Jesus inte var någon vanlig människa, och vilken slutsats drog han av det?

⁴ Före Jesus död blev det helt mörkt, och efter Jesus död kom det en kraftig jordbävning. En romersk soldat som övervakade Jesus avrättning blev alldeles häpen och sa: ”Det här måste ha varit Guds son.” (Matteus 27:54) Det var uppenbart att Jesus inte var någon vanlig människa. Den här soldaten hade hjälpt till att avrätta Guds, den Högstes, enfödde son! Men hur mycket älskade Gud egentligen sin son?

5. Hur kan man illustrera den långa tid som Jehova och hans son var tillsammans i himlen?

⁵ Bibeln kallar Jesus ”den förstfödde av allt skapat”. (Kolosserna 1:15) Tänk bara – Jehovas son fanns innan universum existerade. Hur länge var Jehova och Jesus tillsammans? En del forskare uppskattar universums ålder till 13 miljarder år. Det går knappt att föreställa sig en så lång tid. För att hjälpa människor att få en uppfattning om universums beräknade ålder har ett planetarium konstruerat en 110 meter lång tidslinje. Besökarna får gå längs tidslinjen, och varje steg de tar motsvarar omkring 75 miljoner år av universums historia. Vid slutet av tidslinjen finns ett litet märke som inte är tjockare än ett hårstrå. Det märket står för mänsklighetens hela historia! Om dessa beräkningar stämmer, skulle hela tidslinjen ändå inte vara tillräckligt lång för att motsvara Jesus livslängd! Vad gjorde han under denna långa tid?

6. a) Vad gjorde Jesus innan han blev människa? b) Vilket slags band finns mellan Jehova och hans son?

⁶ Sonen tjänade villigt sin Far som ”en skicklig arbetare”. (Ordspråksboken 8:30) I Bibeln läser vi: ”Utan honom [Sonen] blev ingenting till.” (Johannes 1:3) Jehova och hans son arbetade alltså tillsammans för att frambringa allt annat. Vilken spännande och trevlig tid de måste ha haft tillsammans! Många håller med om att kärleken som finns mellan föräldrar och barn är mycket stark. Kärleken är dessutom ”ett fullkomligt föreningsband”. (Kolosserna 3:14) Så med tanke på hur länge Jehova och Jesus hade varit tillsammans i himlen måste deras band ha varit oerhört starkt. Det är tydligt att dessa två är förenade med det starkaste band av kärlek som någonsin knutits.

7. Hur uttryckte Jehova sina känslor för Jesus vid hans dop?

⁷ Ändå sände Jehova sin son till jorden för att födas som en människa. Jehova avstod alltså under några årtionden från sitt nära umgänge med sin älskade son. Med livligt intresse iakttog han från himlen hur Jesus växte upp till en fullkomlig man. När Jesus var runt 30 år blev han döpt. Det är inte svårt att förstå hur Jehova kände för sin son. Han talade personligen till honom från himlen och sa: ”Det här är min son, som jag älskar och har godkänt.” (Matteus 3:17) När Jehova såg hur Jesus troget gjorde allt som hade förutsagts om honom i profetiorna, allt som förväntades av honom, måste han ha känt sig mycket glad! (Johannes 5:36; 17:4)

8, 9. a) Vad fick Jesus gå igenom den 14 nisan år 33 v.t., och hur påverkades hans Far av detta? b) Varför tillät Jehova att hans son fick lida och dö?

⁸ Men hur kände Jehova det den 14 nisan år 33 v.t.? Hur kände han det när Jesus blev förrådd och sedan gripen av en pöbelhop i nattens mörker? Hur kände han det när Jesus övergavs av sina vänner, fälldes i en olaglig rättegång och blev hånad, spottad på och slagen med knytnävar? Hur kände han det när piskrappen slet sönder Jesus rygg i blodiga strimlor, när hans händer och fötter spikades fast vid träpålen och han fick hänga där medan människor hånade honom? Hur kände han det när hans älskade son ropade till honom i sin ångest? Hur kände han det när Jesus drog sitt sista andetag, när hans käre son för första gången sedan tidernas morgon inte längre fanns till? (Matteus 26:14–16, 46, 47, 56, 59, 67; 27:38–44, 46; Johannes 19:1)

⁹ Vi kan inte helt förstå den smärta Jehova kände när han såg sin son lida och dö. Vad vi däremot kan beskriva är Jehovas motiv till att han lät detta hända. Varför utsatte han sig för det här? Jehova visar något underbart för oss i Johannes 3:16 – en bibelvers som är så viktig att den har kallats lilla evangeliet. Den versen lyder: ”Gud älskade världen så mycket att han gav sin enfödde son, för att den som tror på honom inte ska gå under utan få evigt liv.” Så Jehovas motiv var alltså kärlek. Jehovas gåva – att han sände sin son för att lida och dö för oss – var den största kärlekshandlingen någonsin.

Vad innebär Guds kärlek?

10. Vilket behov har vi människor, och vad har hänt med ordet ”kärlek”?

¹⁰ Vad betyder ordet ”kärlek” egentligen? Kärlek har sagts vara det största behov vi människor har. Från vaggan till graven jagar människan efter kärlek. Hon trivs i dess värme och tynar till och med bort och dör om hon inte får kärlek. Ändå är det förvånansvärt svårt att förklara vad kärlek egentligen är. Det är sant att människor talar mycket om kärlek. Det framställs en oändlig ström av böcker, sånger och dikter som handlar om kärlek. Men de kastar inte alltid så mycket ljus över vad kärlek är. Det verkar snarare som om ordet har använts så mycket att det är svårare än någonsin att få grepp om vad det egentligen betyder.

11, 12. a) Var kan vi lära oss mycket om kärlek, och varför just där? b) Vilka olika slag av kärlek omnämndes i den forntida grekiskan, och vilket ord för ”kärlek” används flest gånger i de kristna grekiska skrifterna? (Se också fotnoten.) c) Vad ryms i ordet agạpe när det förekommer i Bibeln?

¹¹ Bibeln däremot visar klart och tydligt vad kärlek är. I ett bibliskt uppslagsverk kan man läsa: ”Kärleken kan bli känd bara genom de handlingar den framkallar.” (Vine’s Expository Dictionary of New Testament Words) Bibeln berättar vad Jehova har gjort för att visa kärlek och omtanke mot människor. Och den allra största kärlekshandlingen är att han gav sin son för oss. Vi lär oss otroligt mycket om kärlek när vi tänker på det. Och i de följande kapitlen ska vi ta upp många andra exempel på Jehovas kärlek. Dessutom kan de ord i grundtexten som används för ”kärlek” ge oss en bättre förståelse av den här egenskapen. I den forntida grekiskan fanns fyra ord för ”kärlek”.a Det ord som används flest gånger i de kristna grekiska skrifterna är agạpe. Ett bibliskt uppslagsverk kallar detta ord ”det mest kraftfulla ord man kan tänka sig för kärlek”. (The Revell Bible Dictionary) Varför är det så?

¹² När ordet agạpe används i Bibeln förmedlar det tanken på en kärlek som styrs av principer. Den är alltså något mer än bara en känslomässig reaktion på vad en annan person säger eller gör. Den är mer omfattande, mer hänsynsfull och mer genomtänkt. Framför allt är den här sortens kärlek osjälvisk. Titta i Johannes 3:16 igen. Vad är det för en ”värld” som Gud älskade så mycket att han gav sin enfödde son? Det är alla människor som kan få nytta av Jesus lösenoffer. Och många av dem lever ett syndigt liv. Älskar Jehova var och en som en personlig vän, precis som han älskade den trogne Abraham? (Jakob 2:23) Nej, men Jehova visar godhet mot alla, även om det sker till stor kostnad för honom själv. Han vill att alla ska ångra sig och vända om. (2 Petrus 3:9) Många gör också det, och Jehova tar villigt emot dem som sina vänner.

13, 14. Hur vet vi att den kärlek vi visar ska innefatta varm tillgivenhet?

¹³ Somliga har tyvärr missuppfattat vad agạpe betyder när det används i Bibeln och tror att det är en kall, teoretisk kärlek. Men den här kärleken innefattar ofta en varm personlig tillgivenhet. När Johannes skrev ”Fadern älskar Sonen”, använde han en form av ordet agạpe. (Johannes 3:35) Är den kärleken utan varm tillgivenhet? Nej, lägg märke till att när Jesus sa att ”Fadern älskar Sonen” i Johannes 5:20, så använde han en form av ordet filẹo, som betyder ”känna tillgivenhet för”. Så Jehovas kärlek innefattar ofta varm tillgivenhet. Men han låter aldrig sin kärlek styras av enbart känslor. Den styrs alltid av hans visa och rättvisa principer.

¹⁴ Som vi har sett är alla Jehovas egenskaper gedigna, fullkomliga och tilltalande. Men kärleken är den mest tilltalande av dem alla, och det finns ingen egenskap som drar oss till Jehova med en sådan kraft som den. Lyckligtvis är kärleken även hans främsta egenskap. Hur vet vi det?

”Gud är kärlek”

15. Vad säger Bibeln om Jehovas kärlek, och på vilket sätt är detta uttalande unikt? (Se också fotnoten.)

¹⁵ Bibeln säger något om kärlek som den inte säger om någon av Jehovas andra framträdande egenskaper. Det står inte i Bibeln att Gud är kraft eller att han är rättvisa eller ens att han är vishet. Han har dessa egenskaper, han är källan till dem, och han är ojämförlig när det gäller dessa tre. Men om den fjärde egenskapen sägs något mer djupgående: ”Gud är kärlek.”b (1 Johannes 4:8) Vad betyder det?

16–18. a) Varför säger Bibeln att ”Gud är kärlek”? b) Varför är människan en passande symbol för Jehovas kärlek?

¹⁶ Att ”Gud är kärlek” betyder inte att ”Gud är lika med kärlek”. Vi kan inte heller bara vända på satsen och säga att ”kärlek är Gud”. Jehova är mycket mer än en abstrakt egenskap. Han är en person med ett stort känsloregister, och han har många egenskaper förutom kärlek. Men kärleken är mycket framträdande hos Jehova. Ett uppslagsverk säger därför om den här versen: ”Guds innersta väsen eller natur är kärlek.”c Vi kan tänka på det så här: Jehovas kraft gör det möjligt för honom att handla. Hans rättvisa och vishet vägleder honom när han ska handla. Men Jehovas kärlek motiverar honom att handla. Och hans kärlek finns alltid med i bilden när han använder sina andra egenskaper.

¹⁷ Det sägs ofta att Jehova är kärleken personifierad. Om vi vill lära oss mer om denna kärlek som styrs av principer, måste vi därför lära oss mer om Jehova. Det är naturligtvis så att denna tilltalande egenskap även finns hos människor. Hur kommer det sig egentligen? Vid skapelsen sa Jehova följande ord till sin son: ”Låt oss göra människor till vår avbild, så att de liknar oss.” (1 Moseboken 1:26) Av alla skapelser på jorden kan endast människan välja att älska någon och därigenom efterlikna sin himmelske Far. Kom ihåg att Jehova använde olika varelser för att symbolisera sina mest framträdande egenskaper. Men han valde skapelsens krona, människan, som symbol för sin främsta egenskap – kärlek. (Hesekiel 1:10)

¹⁸ När vi osjälviskt visar kärlek som styrs av principer efterliknar vi Jehova. Det är precis som aposteln Johannes skrev: ”Vi älskar därför att han först älskade oss.” (1 Johannes 4:19) Men hur har Jehova älskat oss först?

Jehova tog initiativet

19. Varför kan man säga att kärleken spelade en nyckelroll i Jehovas skapande?

¹⁹ Kärlek är inte något nytt. För vad var det som fick Jehova att börja skapa? Det var inte det att han kände sig ensam och behövde sällskap. Jehova är fullständig i sig själv och inte beroende av andra, och han saknar inget som någon kan erbjuda. Men kärlek är en egenskap som motiverar till handling. Så Jehova ville ge liv till änglar och människor för att de också skulle kunna ha ett lyckligt liv. ”Början på Guds skapelse” var hans enfödde son. (Uppenbarelseboken 3:14) Jehova använde sedan denne skicklige arbetare till att frambringa allt annat, och han började med änglarna. (Job 38:4, 7; Kolosserna 1:16) De fick frihet, intelligens och känslor och kunde därför själva visa kärlek mot varandra och, framför allt, mot Jehova. (2 Korinthierna 3:17) De kunde visa kärlek, eftersom Gud hade älskat dem först.

20, 21. Hur kunde Adam och Eva se att Jehova älskade dem, men hur besvarade de hans kärlek?

²⁰ Så var det även med mänskligheten. Från början var Adam och Eva helt överösta av kärlek. Vart de än vände sig i sitt hem i Eden såg de bevis för hur mycket Jehova älskade dem. Lägg märke till vad det står i Bibeln: ”Jehova Gud planterade en trädgård österut, i Eden, och där satte han människan som han hade skapat.” (1 Moseboken 2:8) Har du varit i en riktigt vacker trädgård eller park någon gång? Vad tyckte du mest om? Ljuset som strilade ner mellan löven i en liten berså? Färgprakten i en blomsterrabatt? En porlande bäck, fåglarnas sång eller insekternas surr? Doften av träd, frukter och blommor? I vilket fall som helst kan ingen trädgård i dag mäta sig med den i Eden. Varför inte?

²¹ Den trädgården hade anlagts av Jehova själv! Den måste ha varit obeskrivligt vacker. Där fanns vackra träd med goda frukter. Trädgården var stor, frodig och full av fascinerande djur. Adam och Eva hade allt som behövdes för ett bra liv, däribland ett meningsfullt arbete och en fullkomlig partner. Jehova hade visat dem kärlek först, och de hade all orsak att besvara den kärleken. Ändå gjorde de inte det. I stället för att lyda sin Far för att de älskade honom var de själviska och gjorde uppror mot honom. (1 Moseboken, kapitel 2)

22. Hur visade Jehovas reaktion på upproret i Eden att hans kärlek är lojal?

²² Vad detta måste ha gjort Jehova ledsen! Men ledde upproret till att han blev bitter? Nej, för ”hans lojala kärlek varar för evigt”. (Psalm 136:1) Hans kärlek gjorde att han direkt bestämde att han skulle rädda alla avkomlingar till Adam och Eva som ville bli hans vänner. Och en av sakerna han gjorde var att ge sin son som en lösen för dem även om det kändes fruktansvärt. (1 Johannes 4:10)

23. Vad är en av orsakerna till att Jehova är ”den lycklige Guden”, och vilken viktig fråga ska behandlas i nästa kapitel?

²³ Ja, ända från början har Jehova tagit initiativet till att visa kärlek mot människor. Han har på oräkneliga sätt visat ”att han först älskade oss”. Eftersom kärlek leder till harmoni och glädje, är det inte konstigt att Jehova beskrivs som ”den lycklige Guden”. (1 Timoteus 1:11) Men då kan man fråga sig: Älskar Jehova verkligen oss var och en? Den frågan ska vi ta upp i nästa kapitel.

1. Vilken negativ känsla drabbar många människor, även en del som känner Jehova?

ÄLSKAR Jehova just dig? Många håller med om att Gud älskar mänskligheten i stort, precis som det sägs i Johannes 3:16. Men samtidigt känner de: ”Gud kan aldrig älska en sådan som mig.” Även vi som känner Jehova kan ibland tvivla på det. En nedstämd man sa: ”Jag har väldigt svårt att tro att Gud bryr sig om mig över huvud taget.” Tvivlar du också ibland på att Gud bryr sig om dig?

2, 3. Vem vill få oss att tro att Jehova inte älskar oss, och hur kan vi övertyga oss själva om att det inte är sant?

² Satan försöker få oss att tro att Jehova inte älskar oss eller sätter värde på oss. Kom ihåg att Satan ofta försöker lura människor. (2 Korinthierna 11:3) Ibland gör han det genom att få dem att tro att de är bättre än andra. Men han tycker också om att trycka ner människor och få dem att känna sig värdelösa. (Johannes 7:47–49; 8:13, 44) Den strategin använder han extra mycket nu under de kritiska ”sista dagarna”. I dag växer många upp i familjer som är ”kärlekslösa”. Andra konfronteras ständigt med våldsamma, själviska och obstinata personer. (2 Timoteus 3:1–5) År av misshandel, rasism eller hat har kanske övertygat dem om att de är värdelösa och inte går att älska.

³ Känner du det så? Ge inte upp hoppet i så fall. Många av oss är för hårda mot oss själva ibland. Men kom ihåg att Guds ord kan ge ”korrigering” och ”riva ner starka befästningar”. (2 Timoteus 3:16; 2 Korinthierna 10:4) Bibeln säger: ”Vi ska övertyga vårt hjärta om att Gud älskar oss, oavsett vad vårt hjärta dömer oss för, för Gud är större än vårt hjärta och vet allt.” (1 Johannes 3:19, 20) Vi ska se på fyra bibliska skäl till att vi kan ”övertyga vårt hjärta” om att Jehova älskar oss.

Du är värdefull för Jehova

4, 5. Hur visar det Jesus sa om sparvar att vi är värdefulla för Jehova?

⁴ För det första visar Bibeln att Gud sätter värde på varenda en av sina tjänare. Jesus sa ju: ”Vad kostar två sparvar? Visst räcker det med ett litet mynt? Trots det faller inte en enda sparv till marken utan att er Far vet om det. Men på er har han till och med räknat alla huvudhåren. Så var inte rädda! Ni är värda mer än många sparvar.” (Matteus 10:29–31) Tänk dig in i vad det här betydde för dem som satt och lyssnade på Jesus.

⁵ Vi kanske undrar varför någon skulle köpa en sparv. Jo, på Jesus tid var sparven den billigaste av de fåglar som man åt. Man kunde köpa två sparvar för ett litet mynt. Men Jesus sa längre fram att man kunde köpa fem sparvar för två mynt. Den extra fågeln följde med på köpet som om den inte var värd någonting alls. För människor kanske sparvarna var värdelösa, men hur kände Skaparen? Jesus sa: ”Trots det glömmer inte Gud bort en enda sparv [inte ens den som följde med på köpet].” (Lukas 12:6, 7) Nu kanske vi börjar förstå vart Jesus ville komma. Om Jehova tycker att en enda liten sparv är så värdefull, kan vi vara säkra på att en människa är otroligt värdefull för honom! Som Jesus förklarade vet Jehova allt om oss – han har till och med räknat vartenda hårstrå vi har på huvudet!

6. Varför kan vi vara säkra på att Jesus var realistisk när han sa att våra hårstrån är räknade?

⁶ Har han verkligen räknat våra hårstrån? En del menar kanske att Jesus var orealistisk här. Men tänk då på uppståndelsehoppet och hur väl Jehova måste känna oss för att kunna återskapa oss! Vi är så värdefulla för honom att han kommer ihåg varenda liten detalj, bland annat vårt dna och de minnen och erfarenheter vi samlat på oss under alla år.a Med tanke på det är det inga problem för honom att räkna våra omkring 100 000 hårstrån på huvudet.

Vad ser Jehova hos oss?

7, 8. a) Vad tycker Jehova om att hitta när han utforskar människors hjärtan? b) Vilka goda gärningar sätter Jehova värde på?

⁷ För det andra visar Bibeln vad Jehova uppskattar hos sina tjänare. Han tycker om våra goda egenskaper och de ansträngningar vi gör. Kung David sa till sin son Salomo: ”Jehova utforskar alla hjärtan och urskiljer alla tankar och motiv.” (1 Krönikeboken 28:9) Jehova letar efter något fint hos alla miljarder människor i denna våldsamma, hatfyllda värld. Så glad han måste bli när han hittar någon som älskar frid och sanning och som försöker göra det som är rätt! Jehova berättar att han lägger märke till dem som älskar honom, vill lära sig mer om honom och pratar med andra om honom. Han har till och med en ”minnesbok” för alla ”som tillber honom och som tänker på hans namn”. (Malaki 3:16) Sådana människor är väldigt värdefulla för honom.

⁸ Vilka goda gärningar sätter Jehova värde på? Han uppskattar naturligtvis våra försök att efterlikna hans son, Jesus Kristus. (1 Petrus 2:21) Jehova sätter stort värde på att vi sprider de goda nyheterna om hans rike. I Bibeln står det: ”Så underbart det är att se fötterna på dem som kommer och förkunnar goda nyheter!” (Romarna 10:15, fotnot) Vi kanske inte brukar titta på våra fötter och säga: ”Å, vad underbara de är att titta på.” Men här representerar fötterna de ansträngningar Jehovas tjänare gör i predikoarbetet. Alla sådana ansträngningar är vackra och dyrbara i Jehovas ögon. (Matteus 24:14; 28:19, 20)

9, 10. a) Varför kan vi vara övertygade om att Jehova uppskattar att vi håller ut? b) Hur tänker Jehova aldrig om sina tjänare?

⁹ Jehova sätter också stort värde på vår uthållighet. (Matteus 24:13) Kom ihåg att Satan vill att du ska vända Jehova ryggen. För varje dag du är lojal mot Jehova hjälper du till att ge ytterligare svar på Satans hån. (Ordspråksboken 27:11) Ibland är det svårt att hålla ut. Hälsoproblem, ekonomiska bekymmer, känslomässig smärta och annat kan göra varje dag till en kamp. Vi kan också bli nedstämda när våra förväntningar inte infrias så snart som vi hade hoppats. (Ordspråksboken 13:12) Men om vi håller ut trots sådana utmaningar, uppskattar Jehova våra ansträngningar ännu mer. Det var därför som kung David bad Jehova lägga hans tårar i en ”skinnsäck”. Sedan sa han att han var säker på att Jehova skrivit upp alla tårar i en bok. (Psalm 56:8) Ja, Jehova sätter värde på och kommer ihåg alla tårar vi har fällt och allt lidande vi har fått utstå när vi har försökt vara lojala mot honom.

¹⁰ Trots alla argument för att vi är värdefulla för Jehova kanske vi ändå känner oss värdelösa. Vi kanske har en liten röst inom oss som säger: ”Men det finns så många andra som är mycket duktigare än jag. Jehova måste bli väldigt besviken när han jämför mig med dem!” Men Jehova jämför inte, och han förväntar aldrig mer av oss än vi kan göra. (Galaterna 6:4) Han sätter stort värde på det goda hos oss – även det lilla.

Jehova skiljer det goda från det onda

11. Vad kan vi lära oss om Jehova, när vi ser hur han behandlade Abia?

¹¹ För det tredje söker Jehova noga efter sådant som är gott när han utforskar oss. När Jehova bestämde att alla män i kung Jerobeams familj skulle avrättas, befallde han att en av kungens söner, Abia, skulle få en anständig begravning. Varför gjorde han det? Därför att Jehova hade ”sett något gott” hos honom. (1 Kungaboken 14:1, 10–13) Jehova letade efter något positivt hos honom och hittade det. Hur liten eller obetydlig den andelen ”gott” än var, tyckte Jehova att den var värd att nämna i Bibeln. Han till och med belönade Abia genom att visa en viss barmhärtighet mot honom.

12, 13. a) Hur visar exemplet med kung Jehosafat att Jehova söker efter det goda hos oss även när vi syndar? b) Hur är Jehova som en kärleksfull förälder?

¹² Den gode kung Jehosafat är kanske ett ännu bättre exempel på detta. När kungen en gång tog ett dåligt beslut, sa Jehovas profet till honom: ”På grund av detta har Jehovas missnöje drabbat dig.” Verkligen allvarligt! Men Jehova hade mer att säga. Profeten fortsatte: ”Ändå har Gud sett goda sidor hos dig.” (2 Krönikeboken 19:1–3) Så även om Jehova hade en bra anledning att vara arg på Jehosafat blev han inte blind för hans goda sidor. Vilken skillnad mot hur vi ofullkomliga människor brukar reagera! När vi blir upprörda över vad någon har gjort, kan det vara lätt att bli blind för hans eller hennes goda sidor. Och när vi syndar kan besvikelsen, skammen och skuldkänslorna göra oss blinda för våra egna goda sidor. Men kom ihåg att Jehova förlåter oss om vi ångrar våra synder och anstränger oss för att inte göra om dem.

¹³ När Jehova utforskar dig kastar han så att säga bort sådana synder, ungefär som en guldgrävare slänger bort sanden när han vaskar guld. Men hur är det då med dina goda egenskaper och gärningar? Dessa guldkorn behåller han! Har du någon gång sett hur kärleksfulla föräldrar sparar sina barns teckningar och skolarbeten i årtionden, trots att barnen kanske har glömt att de ens finns? Jehova är den mest kärleksfulle föräldern. Så länge vi är lojala mot honom, kommer han aldrig att glömma våra goda egenskaper eller gärningar. Han skulle se det som orättvist att glömma dessa, och han är aldrig orättvis. (Hebréerna 6:10) Men han utforskar oss också på ett annat sätt.

14, 15. a) Varför gör inte våra ofullkomligheter Jehova blind för våra goda sidor? b) Vad kommer Jehova att göra med det goda han ser hos oss, och hur ser han på sina tjänare?

¹⁴ Jehova ser våra möjligheter, men ser förbi våra ofullkomligheter. För att illustrera saken: Någon som älskar konst är beredd att sträcka sig mycket långt för att restaurera svårt skadade målningar eller andra konstverk. I London gick en person in på National Gallery och sköt sönder en teckning av Leonardo da Vinci som var värd över 300 miljoner kronor. Det var naturligtvis ingen som föreslog att man lika gärna kunde slänga tavlan, nu när den ändå var skadad. I stället satte man genast i gång med att restaurera detta nästan 500 år gamla mästerverk. Och varför gjorde man det? Därför att konstälskare betraktade verket som värdefullt. Du är självklart mer värd än en teckning! Jehova tycker att du är otroligt värdefull även om ofullkomligheten ibland kan göra att du känner dig dålig eller trasig. (Psalm 72:12–14) Jehova har skapat alla människor, och han ska göra allt som krävs för att reparera den skada synden har orsakat. Han kommer att hjälpa alla som älskar honom att bli fullkomliga. (Apostlagärningarna 3:21; Romarna 8:20–22)

¹⁵ Ja, Jehova ser goda sidor hos oss som vi själva kanske inte ser. Och när vi tjänar honom kommer han att få det goda hos oss att växa tills vi slutligen blir fullkomliga. Oavsett hur illa Satans värld har behandlat oss, är vi dyrbara i Jehovas ögon. (Haggaj 2:7)

Jehova visar sin kärlek i handling

16. Vad har Jehova gjort för att visa att han älskar oss, och hur vet vi att denna gåva är avsedd för oss personligen?

¹⁶ För det fjärde gör Jehova mycket för att visa att han älskar oss. Han har till exempel gett oss Jesus lösenoffer, och det sticker hål på Satans lögn att vi är värdelösa eller ingenting att älska. Jesus plågades till döds på tortyrpålen, och vi kan inte ens föreställa oss hur Jehova kände när han såg det. De gjorde det här för vår skull, så vi förstår att de måste älska oss väldigt mycket. Tyvärr har många svårt att tro att denna gåva kan vara avsedd för dem personligen, och de känner sig ovärdiga den. Men kom ihåg hur det var med aposteln Paulus. Trots att han en gång i tiden hade förföljt Kristus efterföljare kunde han skriva: ”Guds son ... har älskat mig och offrat sitt liv för mig.” (Galaterna 1:13; 2:20)

17. Hur drar Jehova oss till sig och sin son?

¹⁷ Dessutom visar Jehova att han älskar oss genom att han hjälper oss var och en att få nytta av Kristus offer. Jesus sa: ”Ingen kan komma till mig om inte Fadern, som har sänt mig, drar honom.” (Johannes 6:44) Ja, Jehova själv drar oss till sin son och till hoppet om evigt liv. Hur då? På två sätt. Han använde predikoarbetet för att vi skulle få reda på sanningen. Och så använder han sin heliga ande för att hjälpa oss att förstå andliga sanningar och tillämpa dem, trots att vi har våra brister. Jehova kan därför säga om oss som han sa om Israel: ”Med evig kärlek har jag älskat dig. Därför har jag dragit dig till mig med lojal kärlek.” (Jeremia 31:3)

18, 19. a) Vilket är det mest personliga sätt som Jehova visar sin kärlek till oss på, och vad visar att han tar hand om detta själv? b) Hur försäkrar Bibeln oss om att Jehova lyssnar med empati?

¹⁸ Jehova vill att vi ska be till honom, och det är kanske när vi ber som han visar sin kärlek på det mest personliga sättet. Bibeln uppmanar var och en av oss att ”be ständigt” till Gud. (1 Thessalonikerna 5:17) Och han lyssnar. I Bibeln sägs det att han är den ”som hör bön”. (Psalm 65:2) Det är en uppgift som han inte har gett till någon annan, inte ens till sin egen son. Tänk bara: Universums skapare uppmanar oss att be till honom och berätta precis hur vi tänker och känner. Hur är han som lyssnare? Känslokall, likgiltig, hård? Inte alls.

¹⁹ Jehova visar empati. Vad är då empati? En trogen äldre kristen sa: ”Empati är din smärta i mitt hjärta.” Påverkas Jehova verkligen av vår smärta? Bibeln visar hur han kände det när hans folk Israel fick lida. Det står: ”Allt som plågade dem plågade också honom.” (Jesaja 63:9) Jehova konstaterade inte bara att de fick lida; han kände för sitt folk. Och Jehova beskriver själv hur starkt han kände. Han säger: ”Den som rör vid er, han rör vid min ögonsten.”b (Sakarja 2:8) Så ont det måste göra! Ja, Jehova känner verkligen för oss. När vi lider, lider han.

20. Vilket obalanserat tänkesätt måste vi undvika om vi ska kunna följa rådet i Romarna 12:3?

²⁰ Det finns många bevis på att Jehova älskar oss och uppskattar oss. Men det är såklart ingen ursäkt för att vara stolt eller egoistisk. Aposteln Paulus skrev: ”Genom den generösa omtanke som jag har fått säger jag till var och en av er att inte tänka högre om sig själv än man bör tänka, utan tänka på ett sätt som återspeglar gott omdöme, efter den tro som Gud har tilldelat var och en.” (Romarna 12:3) En annan översättning lyder så här: ”Jag skulle vilja säga till var och en av er att inte uppskatta sig själv över sitt verkliga värde, utan göra en nykter bedömning av sig själv.” (A Translation in the Language of the People, av Charles B. Williams) Det är fantastiskt att känna att Jehova älskar oss så mycket, men samtidigt är det bra att komma ihåg att det inte är våra prestationer som gör att han älskar oss. (Lukas 17:10)

21. Vilka lögner måste vi fortsätta att avvisa, och vilken biblisk sanning kan få oss att känna rätt?

²¹ Vi vill göra allt som står i vår makt för att avvisa Satans alla lögner, däribland lögnen att vi är värdelösa och ingenting att älska. En del har varit med om saker i livet som har fått dem att tro att de är så hemska personer att inte ens Gud kan älska dem. Andra tror att de bra saker de gör är för små för honom att lägga märke till. Och en del känner att deras synder är så stora att inte ens Jesus död kan täcka över dem. Känner du igen dig i något av det här? Då har du lärt dig en lögn. Förkasta sådana lögner av hela ditt hjärta! Kom ihåg det som Paulus skrev: ”Jag är övertygad om att varken död eller liv, änglar eller regeringar, något nuvarande eller något kommande eller krafter eller höjd eller djup eller något annat skapat ska kunna skilja oss från Guds kärlek som är i Kristus Jesus, vår Herre.” (Romarna 8:38, 39) Fortsätt att tänka på de orden, för då kan du känna precis som Paulus.

1, 2. a) Hur reagerar en mamma när hennes barn gråter? b) Vilken känsla är ännu starkare än en mammas medkänsla med sitt barn?

DET är mitt i natten. Ett barn börjar skrika. Mamman vaknar genast. Hon sover inte längre lika djupt sedan den lille föddes. Hon har lärt sig att höra skillnad på hans olika slag av gråt och kan därför avgöra om han är hungrig eller behöver pysslas om på något annat sätt. Men oavsett varför barnet gråter går mamman upp ur sängen. Hon älskar sitt barn så mycket att hon inte kan ignorera hans behov.

² Den medkänsla en mamma har med sitt barn är en av de varmaste och starkaste känslor en människa kan ha. Men det finns en känsla som är oändligt mycket starkare, och det är Jehovas medkänsla. Det är en fantastisk egenskap som vi ska se närmare på, och det kan hjälpa oss att komma närmare honom. Så nu ska vi se vad medkänsla är och hur Jehova visar det.

Vad är medkänsla?

3. Vilken känsla ligger i det hebreiska verb som återges med ”ha medkänsla” eller ”visa barmhärtighet”?

³ I Bibeln är medkänsla och barmhärtighet nära besläktade. Ett antal hebreiska och grekiska ord förmedlar tanken på medkänsla. Ta till exempel det hebreiska verbet rachạm, som ofta återges med ”ha medkänsla” eller ”visa barmhärtighet”. Ett uppslagsverk förklarar att verbet rachạm ”uttrycker en sådan djup och öm medkänsla som väcks när vi ser svaghet eller lidande hos dem som vi håller kära eller som behöver vår hjälp”. (Synonyms of the Old Testament) Det här hebreiska ordet, som Jehova använder om sig själv, är besläktat med ordet för ”livmoder” och kan beskrivas som ”ömma moderskänslor”.a (2 Moseboken 33:19; Jeremia 33:26)

4, 5. Hur använder Bibeln en mammas känslor för sitt barn för att lära oss hur Jehova känner för oss?

⁴ I Bibeln används en mammas känslor för sitt barn för att lära oss hur Jehova känner för oss. I Jesaja 49:15 läser vi: ”Kan en mor glömma sitt lilla barn, sakna medkänsla [rachạm] med den som hon har fött? Även om hon skulle glömma kommer jag aldrig att glömma dig.” Denna rörande beskrivning visar tydligt hur starkt Jehova känner för sitt folk. Varför kan vi säga det?

⁵ Det är svårt att tänka sig att en mamma skulle glömma att mata och ta hand om sitt lilla barn. Ett spädbarn är ju helt hjälplöst och behöver uppmärksamhet och kärlek av mamman både natt och dag. Men tyvärr händer det att mammor försummar sina barn, i synnerhet i dessa ”kritiska tider”, när många är kärlekslösa. (2 Timoteus 3:1, 3) Men Jehova kommer aldrig att glömma oss. Nej, Jehova slutar aldrig att visa oss medkänsla. Denna medkänsla är oändligt mycket starkare än den starkaste och varmaste känsla vi kan föreställa oss – den medkänsla en mamma vanligtvis har med sitt lilla barn. Det är därför inte konstigt att en bibelkommentator sa så här om Jesaja 49:15: ”Detta är ett av de starkaste uttrycken för Guds kärlek i Gamla testamentet, om inte det allra starkaste.” (E.J. Young, 1972: The Book of Isaiah)

6. Hur har många människor betraktat medkänsla, men vad vill Jehova att vi ska veta?

⁶ Är medkänsla ett tecken på svaghet? Många människor har tänkt så. Ett exempel är den romerske filosofen Seneca. Han levde samtidigt som Jesus och var en frontfigur för de intellektuella i Rom, och han menade att ”medlidande är en sinnets svaghet”. Seneca var en förespråkare för stoicismen, en filosofisk riktning som gick ut på att undvika starka känslor som sorg eller njutning. Han tyckte att en vis person kan hjälpa dem som har det svårt, men han får inte tillåta sig att känna medlidande, för den känslan kommer att ta bort hans lugn. Med en sådan självcentrerad syn på livet kan man inte visa äkta medkänsla. Men sådan är inte Jehova! Han vill att vi ska veta att han är ”oerhört medkännande och barmhärtig”. (Jakob 5:11, fotnot) Som vi ska se är medkänsla inte en svaghet, utan en styrka. Jehova visar medkänsla precis som en kärleksfull förälder, och det ska vi se närmare på nu.

Jehova hade medkänsla med en nation

7, 8. Hur hade israeliterna det i det forntida Egypten, och hur reagerade Jehova på deras situation?

⁷ Jehovas medkänsla ses tydligt i hans sätt att behandla nationen Israel. I slutet av 1500-talet f.v.t. var miljoner israeliter slavar i det forntida Egypten. Egyptierna ”gjorde livet mycket svårt för dem. De fick arbeta med lerbruk och tegel och ... utföra alla former av slavarbete.” (2 Moseboken 1:11, 14) Israeliterna hade det otroligt svårt, och de ropade till Jehova om hjälp. Hur reagerade Jehova, den medkännande Guden?

⁸ Jehova blev djupt berörd. Han sa: ”Jag har sett hur svårt mitt folk har det i Egypten, och jag har hört hur de förtvivlat ropar på grund av slavdrivarna. Jag vet mycket väl hur de lider.” (2 Moseboken 3:7) Jehova stod inte ut med att se sitt folks lidande eller höra deras rop, och han kände starkt för dem. Som vi såg i kapitel 24 i den här boken är Jehova en Gud som visar empati. Empati är ju förmågan att leva sig in i andras känslor, så det är nära besläktat med medkänsla. Men Jehova kände inte bara för sitt folk. Deras lidanden fick honom även att göra något för dem. I Jesaja 63:9 läser vi: ”I sin kärlek och medkänsla återköpte han dem.” Med ”sin starka hand” befriade Jehova israeliterna ur Egypten. (5 Moseboken 4:34) Därefter gav han dem manna i vildmarken och ledde dem till landet han hade lovat dem.

9, 10. a) Varför befriade Jehova israeliterna gång på gång? b) Vad räddade Jehova israeliterna från på Jeftas tid, och vad fick honom att göra det?

⁹ Jehova fortsatte att visa medkänsla. När israeliterna hade bosatt sig i det utlovade landet, var de illojala mot Jehova och fick därför lida. Men sedan insåg de vad de hade gjort och bad till Jehova om hjälp. Och han räddade dem gång på gång. Varför? Därför att ”han kände för sitt folk”. (2 Krönikeboken 36:15; Domarboken 2:11–16)

¹⁰ Tänk på vad som hände på Jeftas tid. Eftersom israeliterna hade börjat tillbe falska gudar, tillät Jehova att ammoniterna förtryckte dem i 18 år. Slutligen ångrade israeliterna det de hade gjort. Bibeln säger: ”De gjorde sig av med de utländska gudarna och började tjäna Jehova. Då stod han inte längre ut med att se deras lidande.”b (Domarboken 10:6–16) Så fort israeliterna visade äkta ånger, klarade Jehova inte längre av att se dem lida. Han kände så starkt för dem att han gav Jefta kraft att rädda dem från deras fiender. (Domarboken 11:30–33)

11. Vad kan vi lära oss om medkänsla av Jehovas sätt att behandla israeliterna?

¹¹ Vad kan vi lära oss om medkänsla av Jehovas sätt att behandla Israel? Det lär oss först och främst att medkänsla är mer än att bara vara medveten om och ha förståelse för människors problem och svårigheter. Tänk på exemplet med mamman. Hennes medkänsla får henne att göra något när hon hör sitt barn gråta. På samma sätt märker Jehova när hans folk har det svårt, och hans medkänsla får honom att lindra deras lidande. Jehovas sätt att behandla israeliterna lär oss också att medkänsla absolut inte är någon svaghet, för det var den egenskapen som fick honom att strida för sitt folk och befria dem från deras fiender. Men har Jehova bara medkänsla med sina tjänare som grupp?

Jehova har medkänsla med individer

12. Hur visade lagen att Jehova hade medkänsla med individer?

¹² Den lag Gud gav till nationen Israel visar att han har medkänsla med enskilda individer. Ta till exempel hans omsorg om de fattiga. Jehova visste att det kunde hända något oförutsett som plötsligt gjorde en israelit fattig. Hur skulle man behandla en som var fattig? Jehova befallde israeliterna: ”Du [ska] inte vara hårdhjärtad och snål mot honom.” Sedan sa han: ”Du ska vara generös mot honom, och du ska inte ge motvilligt. Om du följer detta kommer Jehova, din Gud, att välsigna allt du gör.” (5 Moseboken 15:7, 10) Jehova befallde också israeliterna att inte skörda sina fält ända ut i kanten och att inte plocka upp överblivna ax. Det skulle lämnas kvar åt dem som hade det sämre ställt. (3 Moseboken 23:22; Rut 2:2–7) När nationen följde den här omtänksamma lagen, behövde de fattiga i Israel inte tigga ihop sin mat. Det visar verkligen att Jehova känner starkt för dem som har det svårt.

13, 14. a) Hur försäkrar Davids ord oss om att Jehova är mycket intresserad av oss som individer? b) Vilket exempel kan hjälpa oss att förstå hur nära oss Jehova vill vara?

¹³ Även i dag är vår kärleksfulle Gud mycket intresserad av oss som individer. Vi kan vara övertygade om att han vet precis hur vi har det och vad vi kämpar med. Kung David skrev: ”Jehovas ögon vilar på de rättfärdiga, hans öron lyssnar till deras rop på hjälp.” Han skrev också: ”Jehova är nära de förtvivlade, han hjälper de modfällda.” (Psalm 34:15, 18) En bibelkommentator skrev så här om dem som beskrivs i dessa verser: ”De har ett nedbrutet hjärta och en ångerfull ande, de har ödmjukats på grund av synd och förlorat sin självaktning; de tror inte sig själva om något, utan anser sig värdelösa.” (M. Henry, 1976: Matthew Henry’s Commentary on the Whole Bible) Sådana människor kan känna att Jehova är långt borta och att de är alldeles för oviktiga för att han skulle bry sig om dem. Men så är det inte. Davids ord försäkrar oss om att Jehova inte överger dem som känner sig värdelösa. Jehova är så medkännande, och han vet att vi behöver honom mer än någonsin i sådana stunder, och då är han nära oss.

¹⁴ Vi kan ta ett exempel. En mamma i USA störtade i väg till sjukhuset med sin tvåårige son som hade fått ett svårt anfall av krupp. När läkarna hade undersökt pojken sa de att han behövde bli kvar på sjukhuset över natten. Var ville mamman vara den natten? På en stol alldeles intill sonens säng. Hennes lille son var sjuk, och hon bara måste få vara där nära honom. Vi kan naturligtvis förvänta ännu mer av vår kärleksfulle Far i himlen! Vi är ju ändå skapade till hans avbild. (1 Moseboken 1:26) Psalm 34:18 visar att Jehova är nära oss när vi är förtvivlade eller modfällda. Han är precis som en kärleksfull förälder: alltid medkännande och redo att hjälpa.

15. Hur hjälper Jehova dig?

¹⁵ Men hur hjälper Jehova dig? Inte nödvändigtvis genom att ta bort dina problem. Men han har gjort mycket för att hjälpa alla som ber honom om hjälp. I Bibeln ger han praktiska råd som du kan ha nytta av. I församlingen har Jehova ordnat med andligt kvalificerade tillsyningsmän, som försöker efterlikna honom och visa medkänsla när de hjälper sina bröder och systrar. (Jakob 5:14, 15) Jehova ”hör bön” och ger ”helig ande till dem som ber honom om det”. (Psalm 65:2; Lukas 11:13) Den anden kan ge dig ”kraft som är över det normala”, så att du kan hålla ut tills Guds rike tar bort alla problem. (2 Korinthierna 4:7) Det är verkligen fantastiska gåvor, och de är alla bevis för att Jehova älskar dig och känner med dig.

16. Vad är det främsta exemplet på Jehovas medkänsla, och hur påverkar det dig?

¹⁶ Det främsta exemplet på Jehovas medkänsla är naturligtvis att han gav den som han älskade mest som en lösen för oss. Jehova gjorde det för att han älskar oss så mycket och vill att vi ska slippa synda och dö. Kom ihåg att lösenoffret är en gåva från Jehova till just dig. Sakarja, Johannes döparens pappa, sa något väldigt intressant. Han förutsade att lösenoffret skulle visa Guds ”djupa medkänsla” på ett fantastiskt sätt. (Lukas 1:78)

När Jehova inte visar medkänsla

17–19. a) Hur visar Bibeln att Jehovas medkänsla har en gräns? b) Vad var det som gjorde att Jehovas medkänsla med sitt folk nådde sin gräns?

¹⁷ Har Jehova alltid medkänsla med alla? Nej, Bibeln visar klart och tydligt att han inte har medkänsla med dem som fortsätter att göra sådant som han säger är fel. (Hebréerna 10:28) För att se varför han inte har det ska vi återvända till nationen Israel.

¹⁸ Även om Jehova gång på gång räddade israeliterna från deras fiender, nådde han till slut sin gräns. Folket tillbad avgudar och förde till och med in hemska avgudabilder i Jehovas tempel! (Hesekiel 5:11; 8:17, 18) Vi läser också: ”De hånade den sanne Gudens budbärare och föraktade hans ord och drev med hans profeter, och Jehovas raseri växte mot folket tills allt hopp om läkedom var ute.” (2 Krönikeboken 36:16) Till slut hade det gått så långt att det hade varit fel av Jehova att visa medkänsla. Israeliterna provocerade honom så att han till slut blev arg. Vad fick det till följd?

¹⁹ Jehova kunde inte längre ha medkänsla med sitt folk. Han sa: ”Jag ska inte känna med dem, sörja över dem eller vara barmhärtig mot dem. Ingenting ska hindra mig från att förgöra dem.” (Jeremia 13:14) Därför förstördes Jerusalem och templet, och israeliterna fördes som fångar till Babylon. Så tragiskt det är när människor blir så upproriska att de gör det omöjligt för Jehova att visa medkänsla. (Klagovisorna 2:21)

20, 21. a) Vad kommer att hända när Guds medkänsla har nått sin gräns? b) Vilken gåva från Jehova ska vi se på i nästa kapitel?

²⁰ Hur är det då i dag? Jehova har inte förändrats. Det är på grund av medkänsla som han har befallt sina vittnen att predika de ”goda nyheterna om riket” på hela jorden. (Matteus 24:14) När människor med ett gott hjärta reagerar positivt, hjälper Jehova dem att förstå budskapet om Guds rike. (Apostlagärningarna 16:14) Men det här arbetet kommer inte att fortsätta hur länge som helst. Det skulle knappast vara medkännande av Jehova att låta den här hemska, onda världen få fortsätta att existera i all evighet. När Jehovas medkänsla har nått sin gräns, ska han ta bort den här världsordningen. Men till och med då kommer han att motiveras av medkänsla. Han kommer att upphöja sitt ”heliga namn” och rädda alla som älskar honom. (Hesekiel 36:20–23) Jehova ska ta bort ondskan och införa en rättfärdig ny värld. Han säger om de onda: ”Jag för min del kommer inte att tycka synd om dem eller visa någon medkänsla. Jag ska låta deras egna handlingar slå tillbaka mot dem själva.” (Hesekiel 9:10)

²¹ Till dess har Jehova medkänsla med människor, även med dem som riskerar att tas bort med resten av den här världsordningen. Människor som uppriktigt ångrar sig kan dra nytta av en av Jehovas mest barmhärtiga gåvor – förlåtelse. I nästa kapitel ska vi se på några vackra liknelser i Bibeln som visar hur fullständig Jehovas förlåtelse är.

1–3. a) Vilken tung börda bar David på, och vad tröstade honom? b) Hur kan vi känna det när vi har syndat, men vad försäkrar Jehova oss om?

”MINA synder hänger hotfullt över mitt huvud, de tynger ner mig som en börda jag inte orkar bära”, skrev David. ”Jag är kraftlös och krossad.” (Psalm 38:4, 8) David visste hur ett dåligt samvete kan tynga ner en. Men det fanns något som tröstade honom. Han insåg att även om Jehova hatar synd, hatar han inte syndaren om han verkligen ångrar sig och slutar synda. David litade fullständigt på att Jehova var villig att visa barmhärtighet mot dem som ångrar sina synder och sa därför: ”Du, Jehova, ... förlåter villigt.” (Psalm 86:5)

² När vi syndar kanske även vi känner oss nedtyngda av ett dåligt samvete. Men samvetskval är faktiskt nyttiga, för de kan få oss att rätta till våra misstag. Men det är farligt att bli alltför nedtyngd av skuldkänslor. Vi kan bli så självkritiska att vi tror att Jehova inte kommer att förlåta oss, hur mycket vi än ångrar oss. Om vi blir överväldigade av skuldkänslor kan Satan försöka få oss att ge upp. Han kan försöka få oss att tro att Jehova tycker att vi är värdelösa och inte duger till att tjäna honom. (2 Korinthierna 2:5–11)

³ Är det så Jehova ser på saken? Inte alls! I Bibeln försäkrar han oss om att han är villig att förlåta oss, när vi verkligen ångrar oss. Det är en sida av hans stora kärlek. (Ordspråksboken 28:13) Vi får aldrig tro att Jehova aldrig kommer att förlåta oss, och därför ska vi se närmare på varför och hur han förlåter.

Jehova ”förlåter villigt”

4. Vad kommer Jehova ihåg när det gäller oss, och hur påverkar det hans sätt att behandla oss?

⁴ Jehova vet vilka begränsningar vi har. ”Han vet precis hur vi är skapade, han kommer ihåg att vi är stoft”, sägs det i Psalm 103:14. Han är alltså fullt medveten om att vi är skapade av stoft och har svagheter för att vi är ofullkomliga. Uttrycket han vet ”hur vi är skapade” påminner oss om att Bibeln liknar Jehova vid en krukmakare och oss vid lera som han kan forma. (Jeremia 18:2–6) Jehova tar hänsyn till de svagheter vi har på grund av att vi är syndiga, och han väger in hur vi reagerar för hans vägledning.

5. Hur beskriver bibelboken Romarna syndens starka grepp?

⁵ Jehova förstår hur mycket synden påverkar oss. I Bibeln beskrivs synden som en stark kraft som har människan i sitt dödliga grepp. Hur starkt är egentligen syndens grepp? I bibelboken Romarna förklarar aposteln Paulus: Vi är ”under syndens inflytande”, precis som soldater står under ett befäl (Romarna 3:9); synden härskar över mänskligheten som en kung (Romarna 5:21); den bor i oss (Romarna 7:17, 20); dess lag är hela tiden verksam inom oss och försöker styra våra handlingar. (Romarna 7:23, 25) Ja, synden har verkligen stor makt över ofullkomliga människor! (Romarna 7:21, 24)

6, 7. a) Hur känner Jehova för dem som ber om förlåtelse och ångrar sig? b) Varför ska vi inte ta Guds barmhärtighet för given?

⁶ Jehova vet därför att vi inte kan vara helt lydiga, hur gärna vi än skulle vilja det. Han lovar kärleksfullt att han kommer att förlåta oss om vi ber om förlåtelse och ångrar oss. I Psalm 51:17 sägs det: ”Det offer som Gud vill ha är ett förkrossat hjärta. Gud, en förkrossad och ångerfull människa avvisar du inte.” Jehova kommer aldrig att avvisa en människa som är ångerfull och har dåligt samvete.

⁷ Men betyder detta att vi kan ta Guds barmhärtighet för given och använda vår ofullkomlighet som en ursäkt för att synda? Det får vi aldrig göra! Jehova låter sig aldrig ledas av enbart känslor. Hans barmhärtighet har gränser. Han förlåter inte dem som avsiktligt syndar utan att visa någon ånger. (Hebréerna 10:26) Om han däremot ser någon som ångrar sig, då förlåter han. Vi ska nu se närmare på några vackra bildspråk som Bibeln använder för att beskriva denna underbara sida av Jehovas kärlek.

Hur fullständigt förlåter Jehova?

8. Vad gör Jehova när han förlåter våra synder, och hur påverkar det oss?

⁸ Efter att David hade ångrat en synd sa han: ”Till slut bekände jag min synd för dig, jag dolde inte mitt felsteg. ... Och du förlät mina synder, mina felsteg.” (Psalm 32:5) Det hebreiska ord som har översatts med ”förlåta” betyder egentligen ”lyfta upp” eller ”bära”. I den här versen betyder det att ”skuldkänsla, synd, överträdelse” tas bort. Så David kände det som att Jehova hade lyft upp hans synder och burit bort dem. Det måste ha varit en otrolig lättnad för David att inte längre ha dåligt samvete. (Psalm 32:3) Vi kan också lita helt och fullt på att Gud kommer att ”bära bort” våra synder om vi ber honom förlåta oss och visar att vi tror på Jesus lösenoffer. (Matteus 20:28)

9. Hur långt bort avlägsnar Jehova våra synder?

⁹ David beskrev också Jehovas förlåtelse med det här bildspråket: ”Så långt som soluppgången är från solnedgången, så långt ifrån oss avlägsnar han våra synder.” (Psalm 103:12) Solen går upp i öst och går ner i väst. Hur långt är det mellan öster och väster? På ett sätt är öster alltid så långt från väster som det bara är möjligt; de två kan aldrig mötas. En bibelkommentator säger att detta uttryck betyder ”så långt bort som möjligt; så långt bort vi kan föreställa oss”.a Davids ord visar att när Jehova förlåter, avlägsnar han våra synder så långt bort vi kan tänka oss.

10. Varför ska vi inte känna oss smutsiga av våra synder när Jehova har förlåtit dem?

¹⁰ Har du någon gång, trots ihärdiga försök, misslyckats med att ta bort en fläck från ett ljust klädesplagg? Lägg märke till hur Jehova beskriver sin förmåga att förlåta: ”Även om era synder är röda som scharlakan ska de göras vita som snö. Även om de är som karmosinrött tyg ska de bli som ull.” (Jesaja 1:18) Ordet ”scharlakan” betecknar en klarröd färg.b ”Karmosinrött” var en av de djupa färgerna i färgade material. (Nahum 2:3) Vi kan aldrig ta bort syndens fläck själva. Men Jehova kan göra illröda synder lika vita som snö eller ofärgad ull. När Jehova förlåter våra synder behöver vi inte känna oss smutsiga av dem.

11. Vad betyder det att Jehova kastar våra synder bakom sig?

¹¹ När Hiskia hade blivit frisk från en dödlig sjukdom komponerade han en gripande sång av tacksamhet till Jehova. I den sa han: ”Du har kastat alla mina synder bakom dig.” (Jesaja 38:17) Det är som att Jehova tar en ångerfull persons synder och kastar dem bakom sig, så att han varken ser dem eller bryr sig om dem mer. Enligt en ordbok kan tanken uttryckas så här: ”Du har gjort så att det är som om [mina synder] aldrig har begåtts.”c Är inte detta uppmuntrande?

12. Hur visar profeten Mika att Jehova tar bort våra synder för all framtid när han förlåter?

¹² I samband med ett löfte om återställelse uttryckte profeten Mika sin övertygelse om att Jehova skulle förlåta sitt ångerfulla folk: ”Vilken gud är som du? Du ... bortser från överträdelserna hos dem som är kvar av ditt folk. ... Du ska kasta alla våra synder i havets djup.” (Mika 7:18, 19) Tänk dig in i vad dessa ord betydde för människorna på Bibelns tid. Kunde man få tillbaka något som hade kastats ”i havets djup”? Nej, det kunde man inte. Mikas ord visar därför att Jehova tar bort våra synder för all framtid när han förlåter.

13. Vad menade Jesus när han sa: ”Förlåt oss våra skulder”?

¹³ Jesus använde förhållandet mellan långivare och låntagare för att illustrera Jehovas förlåtelse. Jesus lärde oss att be: ”Förlåt oss våra skulder.” (Matteus 6:12, fotnot) Jesus liknade alltså synder vid skulder. (Lukas 11:4) När vi syndar får vi en skuld till Jehova. Det grekiska verb som har översatts med ”förlåta” betyder ”att efterskänka eller avskriva en skuld genom att inte utkräva den”.d När Jehova förlåter avskriver han alltså de skulder vi har till honom, och det kan kännas skönt att veta när man har syndat. Jehova kommer aldrig att begära att vi betalar en skuld som han har avskrivit! (Psalm 32:1, 2)

14. Vilken bild framkallar orden ”era synder blir utplånade”?

¹⁴ Jehovas förlåtelse beskrivs också i Apostlagärningarna 3:19: ”Så ångra er och vänd om, så att era synder blir utplånade.” Den sista frasen är en översättning av ett grekiskt verb som kan betyda ”att torka bort, ... stryka ut eller förinta”. Enligt somliga bibelkommentatorer förmedlar det bilden av att sudda ut något som är skrivet. Hur kunde man göra det? Det bläck som vanligtvis användes på den tiden var en blandning av bland annat sot, gummi och vatten. Så när man hade skrivit något med ett sådant bläck kunde man stryka bort det med hjälp av en våt svamp innan det hade hunnit torka in. Detta är en fin beskrivning av Jehovas barmhärtighet. När han förlåter våra synder är det som om han tar en svamp och torkar bort dem.

15. Vad vill Jehova att vi ska veta om honom?

¹⁵ När vi tänker på dessa ordbilder blir det tydligt att Jehova vill att vi ska veta att han verkligen är redo att förlåta våra synder när vi ångrar oss. Vi behöver inte oroa oss för att han ska dra upp dessa synder någon gång i framtiden och använda dem mot oss. Bibeln säger faktiskt att Jehova glömmer när han förlåter. Det ska vi se närmare på nu.

”Deras synd ska jag inte längre komma ihåg”

16, 17. Vad betyder det att Jehova glömmer våra synder, och varför svarar du så?

¹⁶ Jehova sa så här om dem som ingår i det nya förbundet: ”Jag ska förlåta deras överträdelse, och deras synd ska jag inte längre komma ihåg.” (Jeremia 31:34) Betyder det att Jehova inte kan komma ihåg våra synder när han har förlåtit dem? Så kan det inte vara. Bibeln berättar ju om många som syndade och som fick Jehovas förlåtelse. En av dem var David. (2 Samuelsboken 11:1–17; 12:13) Så Jehova är tydligen fortfarande medveten om deras felsteg. Och vi kan läsa om deras synder, om hur de ångrade sig och om hur Jehova förlät dem. Jehova har sett till att det blev nedskrivet för att vi ska kunna lära oss något av det. (Romarna 15:4) Men vad betyder det att Jehova inte ska komma ihåg de synder han har förlåtit?

¹⁷ Det hebreiska verb som har översatts med ”komma ihåg” inbegriper mer än att bara påminna sig om något som har varit. Enligt en biblisk ordbok innebär det ”också att vidta lämpliga åtgärder”. (R. Laird Harris, 1980: Theological Wordbook of the Old Testament) Så när Jehova ”kommer ihåg” synder betyder det att han kommer att straffa den som har syndat. (Hosea 9:9) Men vad betyder det när han säger att han inte ska komma ihåg någons synder? Då betyder det att han har förlåtit och inte kommer att straffa den personen någon gång i framtiden. (Hesekiel 18:21, 22) Så när Jehova förlåter våra synder drar han inte upp dem igen för att anklaga eller straffa oss. Är det inte tröstande att veta att vår Gud förlåter och glömmer?

Skyddar Jehova oss från konsekvenserna?

18. Varför innebär förlåtelse inte att en ångerfull syndare slipper ta konsekvenserna av sin synd?

¹⁸ Innebär Jehovas villighet att förlåta att en ångerfull syndare inte behöver ta konsekvenserna av sin synd? Inte alls. Vi kan inte synda och tänka att inget kommer att hända. Paulus skrev: ”Det man sår får man också skörda.” (Galaterna 6:7) Vi kan få ta vissa konsekvenser av våra handlingar. Men Jehova kommer aldrig att straffa oss när han har förlåtit oss. Så när det uppstår problem behöver vi aldrig tänka: Det kanske är Jehova som straffar mig för tidigare synder. (Jakob 1:13) Å andra sidan skyddar inte Jehova oss från följderna av de fel vi begått. Skilsmässa, oönskad graviditet, sexuellt överförda sjukdomar, förlust av förtroende eller respekt – detta kan bli de sorgliga, oundvikliga konsekvenserna av synd. Kom ihåg att även om Jehova förlät Davids synder i samband med Batseba och Uria, skyddade han honom inte från de hemska konsekvenserna. (2 Samuelsboken 12:9–12)

19–21. a) Hur var lagen i 3 Moseboken 6:1–7 till nytta för både den drabbade och brottslingen? b) Vad vill Jehova att vi ska göra om andra har fått lida på grund av våra synder?

¹⁹ Våra synder kan få ytterligare konsekvenser, i synnerhet om andra har fått lida på grund av det vi har gjort. Tänk till exempel på skildringen i 3 Moseboken, kapitel 6. Den mosaiska lagen beskriver här en situation där en person rånar, utpressar eller bedrar en annan israelit. Syndaren förnekar sedan sin skuld och har till och med fräckheten att svära falskt. Den enes ord står mot den andres. Men efter en tid får brottslingen dåligt samvete och erkänner sin synd. För att få Guds förlåtelse måste han göra ytterligare tre saker: ersätta det han har stulit, betala offret en bot på 20 procent av värdet av det han har stulit och föra fram en bagge som skuldoffer. Sedan säger lagen: ”Prästen ska åstadkomma försoning för honom inför Jehova, och han ska få förlåtelse.” (3 Moseboken 6:1–7)

²⁰ Den här lagen var en barmhärtig anordning från Gud. Den hjälpte den drabbade, som fick tillbaka sina tillhörigheter och som helt säkert kände sig mycket lättad när brottslingen till slut erkände sitt brott. Samtidigt var lagen till nytta för den som erkände det han hade gjort och rättade till det. Om han hade vägrat att göra det skulle Gud inte förlåtit honom.

²¹ Även om vi inte behöver följa den mosaiska lagen ger den oss en inblick i hur Jehova tänker, bland annat när det gäller förlåtelse. (Kolosserna 2:13, 14) Om andra har fått lida på grund av våra synder, blir Jehova glad när vi gör vad vi kan för att rätta till vårt felsteg. (Matteus 5:23, 24) Det kan innebära att vi erkänner vår synd och ber den drabbade om ursäkt. Sedan kan vi be Jehova om förlåtelse med Jesus offer som grund och vara säkra på att han förlåter oss. (Hebréerna 10:21, 22)

22. Vad kan Jehova göra i samband med att han förlåter?

²² Precis som en kärleksfull förälder kan Jehova tillrättavisa samtidigt som han förlåter. (Ordspråksboken 3:11, 12) En ångerfull kristen kanske inte längre får vara äldste, församlingstjänare eller heltidsförkunnare. Det kan kännas tungt för honom att under någon tid förlora uppgifter som han har tyckt mycket om. Men sådan tillrättavisning innebär inte att Jehova inte har förlåtit. Glöm aldrig att Jehova tillrättavisar oss därför att han älskar oss. Det är till vårt eget bästa att vi tar emot tillrättavisning och handlar i enlighet med den. (Hebréerna 12:5–11)

23. Varför ska vi aldrig tänka att vi inte kan få Jehovas förlåtelse, och varför ska vi efterlikna honom och förlåta andra?

²³ Håll med om att det är uppmuntrande att veta att vår Gud ”förlåter villigt”! Oavsett vilka misstag vi har begått ska vi aldrig tänka att vi inte kan få Jehovas förlåtelse. Om vi verkligen ångrar oss, anstränger oss för att rätta till våra felsteg och uppriktigt ber om förlåtelse med Jesus lösenoffer som grund, kan vi vara helt övertygade om att Jehova förlåter oss. (1 Johannes 1:9) Vi vill dessutom efterlikna Jehova och förlåta andra. Tänk på att han kan förlåta oss trots att han själv aldrig syndar. Då borde ju vi ofullkomliga människor göra vårt allra bästa för att förlåta varandra.

1, 2. Vilka får nytta av Guds godhet, och vad säger Bibeln om den?

NÅGRA vänner har åkt ut i naturen för att ha en trevlig picknick tillsammans. De sitter och pratar och skrattar samtidigt som de beundrar den vackra solnedgången. Långt därifrån står en bonde och tittar ut över sina fält. Ett leende sprider sig över hans ansikte när himlen fylls av mörka moln och de första dropparna faller på den torra marken. Någon annanstans ser en man och en kvinna med förtjusning hur deras barn tar sina första vingliga steg.

² Vare sig de inser det eller inte får de alla nytta av Jehovas godhet. En del religiösa säger ofta: ”Gud är god.” Bibeln uttrycker detta med större eftertryck, när den säger: ”Stor är hans godhet!” (Sakarja 9:17) Men det verkar inte vara många i dag som verkligen vet vad dessa ord betyder. Vad innefattas egentligen i Jehovas godhet, och hur påverkas vi var och en av den egenskapen?

En framträdande sida av Guds kärlek

3, 4. Vad är godhet, och varför kan Jehovas godhet bäst beskrivas som ett uttryck för hans kärlek?

³ På många språk är ”godhet” ett ganska intetsägande ord. Men som ordet används i Bibeln är det långt ifrån intetsägande. Först och främst syftar det på moralisk förträfflighet. På sätt och vis kan vi därför säga att Jehova är uppfylld av godhet. Allt hos Jehova – inbegripet hans kraft, rättvisa och vishet – är alltigenom gott. Ändå kan Jehovas godhet bäst beskrivas som ett uttryck för hans kärlek. Varför det?

⁴ Godhet är en aktiv egenskap som motiverar en att göra bra saker för andra. Aposteln Paulus konstaterade att godhet är ännu mer tilltalande än rättfärdighet. (Romarna 5:7) En rättfärdig människa förväntas följa lagen till punkt och pricka, men en god människa gör mer än så. Han tar initiativet och letar efter möjligheter att göra gott mot andra. Som vi ska se är Jehova verkligen god på det sättet. Det är tydligt att godheten bottnar i hans stora kärlek.

5–7. Varför ville inte Jesus bli kallad ”Gode lärare”, och vilken grundläggande sanning lär vi oss av det?

⁵ Jehovas godhet är också unik. En gång när en man ställde en fråga till Jesus kallade han honom ”Gode lärare”. Jesus svarade: ”Varför kallar du mig god? Det finns bara en som är god, och det är Gud.” (Markus 10:17, 18) Du kanske tycker att det var ett märkligt svar. Varför rättade Jesus mannen? Jesus var väl en god lärare?

⁶ Den här mannen använde tydligen orden ”Gode lärare” som en smickrande titel. Men Jesus var ödmjuk och ville att alla skulle förstå att ingen annan är så god som Jehova. (Ordspråksboken 11:2) Jesus bekräftade också en grundläggande sanning: Jehova är normen för vad som är gott. Det är endast han som har rätt att avgöra vad som är gott och ont. Adam och Eva försökte ta sig den rätten när de åt av trädet för kunskapen om gott och ont. Men Jesus är inte alls som dem. Han är ödmjuk och överlåter till sin Far att fastställa normer.

⁷ Dessutom visste Jesus att Jehova har gett oss allt som är verkligt gott. ”Alla goda och fullkomliga gåvor kommer från” honom. (Jakob 1:17) Vi ska se hur Jehovas godhet kommer till uttryck i hans generositet.

Bevis på Jehovas stora godhet

8. Hur har Jehova visat godhet mot alla människor?

⁸ Alla som har levt har haft nytta av Jehovas godhet. I Psalm 145:9 läser vi: ”Jehova är god mot alla.” Hur märks det? Bibeln säger: ”Han har ... visat vem han är genom att göra gott. Han har gett er regn från himlen och tider med goda skördar, han har gett er mat i överflöd och fyllt era hjärtan med glädje.” (Apostlagärningarna 14:17) Har du märkt hur en god måltid kan göra en på gott humör? Och det skulle inte finnas några måltider om inte Jehova hade varit så god och försett jorden med eviga kretslopp av vatten och goda skördar som ger oss så mycket mat. Jehovas godhet når alla, inte bara dem som älskar honom. Jesus sa: ”Han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda och låter det regna över både rättfärdiga och orättfärdiga.” (Matteus 5:45)

9. Hur visar äpplet Jehovas godhet?

⁹ Många tar hans generositet för given. Solen fortsätter ju att skina, regnet fortsätter att falla, och skördetiden kommer varje år. Tänk till exempel på äpplet. Det är en vanlig frukt som växer i många delar av världen. Men det är också en vacker frukt som är god att äta och som är full av friskt vatten och viktiga näringsämnen. Visste du att det finns omkring 7 500 olika äppelsorter? De kan vara röda, gula, gröna, stora som grapefrukter och små som körsbär. En liten äppelkärna ser kanske inte så imponerande ut, men från den kan det växa upp ett underbart vackert träd. (Höga visan 2:3) Varje vår smyckas äppelträdet med en fantastisk blomsterprakt, och varje höst bär det frukt. Varje år – i upp till 75 år – kan ett genomsnittligt äppelträd ge tillräckligt med frukt för att fylla 20 lådor på närmare 20 kilo vardera!

10, 11. Hur visar våra sinnen att Jehova är god?

¹⁰ I sin oändliga godhet har Jehova gett oss en kropp som är ”underbart skapad”, med sinnen som gör att vi kan lära oss mer om det han har skapat och njuta av det. (Psalm 139:14) Tänk tillbaka på de scener som beskrevs i början av det här kapitlet. Vad är det som vi med vår syn uppfattar och som gör oss så glada i sådana stunder? Det glada barnets rosiga kinder. Regnet som bevattnar fälten. En solnedgång i rött, guld och rosa. Det mänskliga ögat kan uppfatta hundratusentals, kanske till och med miljoner, olika färgnyanser! Och med vår hörsel kan vi uppfatta de olika tonlägena i en röst som vi tycker om, vindens sus i träden och barnets muntra skratt. Varför kan vi vara glada över sådana syn- och hörselintryck? Bibeln säger: ”Örat som hör och ögat som ser – Jehova har gjort båda.” (Ordspråksboken 20:12) Men vi har fler sinnen.

¹¹ Luktsinnet är ytterligare ett bevis på Jehovas godhet. Det finns beräkningar som visar att vår näsa kan uppfatta från några tusen till en biljon lukter. Du kan till exempel känna lukten av din favoriträtt, av blommor, av fallna höstlöv och av elden från en brasa. Och tack vare din känsel kan du känna vindens smekning mot din kind, en kärleksfull kram och den lena ytan på en frukt. När du sedan sätter tänderna i frukten känner du en mängd smaker. Dina smaklökar registrerar många nyanser som har bildats av fruktens kemiska sammansättning. Ja, vi har verkligen många skäl att säga om Jehova: ”Stor är din godhet, som du har sparat åt dina trogna.” (Psalm 31:19) Men hur har Jehova gjort det?

Godhet till evig nytta

12. Vilka gåvor från Jehova är allra viktigast, och varför det?

¹² Jesus sa: ”Det står skrivet: ’Människan ska inte bara leva av bröd, utan av varje ord som kommer från Jehovas mun.’” (Matteus 4:4) Ja, Jehovas andliga gåvor är till ännu större nytta för oss än de fysiska, för de leder till evigt liv. I kapitel 8 i den här boken konstaterade vi att Jehova har använt sin kraft till att skapa ett andligt paradis i dessa sista dagar. En viktig del av det andliga paradiset är överflödet av andlig mat.

13, 14. a) Vad fick profeten Hesekiel se i en syn, och vad betyder det för oss i dag? b) Vilka gåvor ger Jehova sina trogna tjänare så att de kan leva för evigt?

¹³ I en av Bibelns storslagna profetior om att Gud ska göra allting nytt fick profeten Hesekiel en syn av ett återställt och vackert tempel. Från templet rann en ström med vatten, som blev bredare och djupare tills den blev en flod. Överallt där floden rann förde den välsignelser med sig. På flodbankarna växte många träd som gav mat och läkedom. Floden gav till och med liv åt det salta och livlösa Döda havet, så att det kunde bli fullt av fisk där! (Hesekiel 47:1–12) Men vad betydde allt det här?

¹⁴ Tempelsynen visade att Jehova skulle återställa ren tillbedjan och att hans folk skulle kunna tillbe honom på rätt sätt igen. Floden i synen blev bredare och djupare, och på samma sätt skulle Jehova ge sitt folk mer och mer hjälp för att kunna leva för evigt. Det har han gjort sedan 1919, när ren tillbedjan återställdes. Hur har han gjort det? Biblar, biblisk litteratur, möten och sammankomster har förmedlat livsviktiga sanningar till miljoner människor. På så sätt har Jehova undervisat människor om den viktigaste gåvan av alla – Kristus lösenoffer. Eftersom Jesus dog för oss kan vi som älskar och respekterar Jehova få ett rent samvete och möjligheten att leva för evigt.a Så under dessa sista dagar, när världen har lidit av andlig svält, har Jehovas folk haft gott om andlig mat. (Jesaja 65:13)

15. Hur kommer Jehova att visa sin godhet under de 1 000 åren?

¹⁵ Men floden i Hesekiels syn slutar inte att rinna när den här gamla världsordningen går under. Det kommer i stället att strömma fram ännu mer vatten i den under de 1 000 åren. Då kommer Jehova, genom det messianska riket, att använda värdet av Jesus offer för att hjälpa trogna människor att stegvis bli fullkomliga. Då kommer vi verkligen att jubla över Jehovas godhet!

Andra sidor av Jehovas godhet

16. Vilka andra egenskaper har Jehova på grund av att han är god?

¹⁶ Jehovas godhet omfattar mer än generositet. Gud sa till Mose: ”Jag ska låta dig få se all min godhet och förkunna namnet Jehova för dig.” Det står längre fram i skildringen: ”Jehova gick förbi och ropade: ’Jehova, Jehova, en barmhärtig och medkännande Gud, som är tålmodig och överflödar av lojal kärlek och sanning.’” (2 Moseboken 33:19; 34:6) Jehova har alltså andra fina egenskaper på grund av att han är god. Vi ska se på två av dem.

17. Hur har Jehova varit medkännande mot ofullkomliga små människor?

¹⁷ ”Medkännande.” När det talas om att Jehova är medkännande, säger det mycket om hur Jehova behandlar andra. Människor som har makt är ofta hårda, kalla eller tyranniska, men Jehova är mild och vänlig. Jehova sa en gång till Abraham: ”Var snäll och lyft blicken och se dig omkring från platsen där du står, mot norr och söder, öster och väster.” (1 Moseboken 13:14) Många översättningar utelämnar orden ”var snäll”, men enligt bibelforskare innehåller den hebreiska grundtexten en partikel som förändrar uttalandet från en befallning till en artig begäran. Tänk att universums Suverän säger ”var snäll” till små människor! I den här hårda, aggressiva och ohövliga världen är det verkligen underbart att tänka på hur medkännande vår Gud, Jehova, är.

18. Hur märks det att Jehova ”överflödar av ... sanning”, och varför är det uppmuntrande?

¹⁸ ”Överflödar av ... sanning.” Oärlighet är mycket vanligt i dagens värld. Men Bibeln påminner oss: ”Gud är inte en människa, som ljuger.” (4 Moseboken 23:19) I Titus 1:2 sägs det faktiskt att ”Gud ... inte kan ljuga”. Hans godhet tillåter inte det. Därför kan vi alltid lita fullständigt på Jehovas löften. Det han har sagt inträffar alltid. Jehova kallas också ”sanningens Gud”. (Psalm 31:5) Han är inte otillgänglig, reserverad eller hemlighetsfull. Tvärtom berättar han gärna för sina trogna tjänare om all sin vishet.b Han lär dem att leva efter hans sanningar, så att de kan fortsätta ”vandra på sanningens väg”. (3 Johannes 3) Hur påverkas vi av att Jehova är så god?

”Stråla av lycka över det goda från Jehova”

19, 20. a) Hur försökte Satan få Eva att tvivla på Jehovas godhet, och vad ledde det till? b) Hur påverkas vi av Jehovas godhet, och varför det?

¹⁹ När Satan frestade Eva i Edens trädgård försökte han få henne att tvivla på att Jehova är god. Jehova hade sagt till Adam: ”Du får äta fritt av alla träd i trädgården.” Av alla de tusentals träden i trädgården var det bara ett som Jehova hade sagt att de inte fick äta av. Men lägg märke till hur Satan formulerade sin första fråga till Eva: ”Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av alla träd i trädgården?” (1 Moseboken 2:9, 16; 3:1) Satan förvrängde Jehovas ord för att få Eva att tro att Jehova undanhöll dem något gott. Tyvärr fungerade Satans taktik. Eva började tvivla på att Gud är god, trots att hon hade honom att tacka för allt hon ägde. Och sedan dess har många män och kvinnor tänkt precis som hon.

²⁰ Vi vet vilken sorg och förtvivlan sådana tvivel har lett till. Därför är det viktigt att vi tänker på det som står i Jeremia 31:12: ”De ska ... stråla av lycka över det goda från Jehova.” Jehovas godhet gör oss verkligen lyckliga. Vi behöver aldrig tvivla på hans motiv eftersom han är så genuint god. Vi kan lita fullständigt på honom, för han vill att det ska gå bra för alla som älskar honom.

21, 22. a) Vad kan du göra för att visa att du är tacksam för att Jehova är så god? b) Vilken egenskap ska vi se närmare på i nästa kapitel, och hur skiljer den sig från godhet?

²¹ Vi blir också glada när vi får tillfälle att tala med andra om Jehovas godhet. Psalm 145:7 säger så här om Jehovas folk: ”De tänker på din stora godhet och sprudlar av glädje.” Varje dag får vi nytta av Jehovas godhet på något sätt. Försök tacka honom varje dag för det, och var så specifik som möjligt. Tänk på hans godhet, tacka honom för den varje dag och prata med andra om den, för det kommer att hjälpa dig att efterlikna vår gode Gud. Och när du söker efter möjligheter att visa godhet, precis som Jehova gör, kommer du ännu närmare honom. Aposteln Johannes skrev: ”Ta inte efter det som är ont, utan det som är gott. Den som gör det goda står på Guds sida.” (3 Johannes 11)

²² Jehovas godhet är också knuten till andra egenskaper. Det sägs att Gud ”överflödar av lojal kärlek”. (2 Moseboken 34:6) Denna lojala kärlek är mer specifik än godhet, för Jehova visar den bara mot sina tjänare. I nästa kapitel ska vi se närmare på hur han gör det.

1, 2. Hur hade David fått uppleva illojalitet?

KUNG DAVID var inte obekant med illojalitet. Hans regeringstid var stormig och periodvis fylld av intriger, och hans egna landsmän sammansvor sig mot honom. Några av dem som svek David var dessutom sådana som man kunde ha förväntat skulle vara hans närmaste vänner. Ta Davids första hustru, Mikal, som exempel. Till en början var hon ”förälskad i David” och stödde honom säkert. Men längre fram ”fylldes hon av förakt för honom” och ansåg till och med att han uppförde sig ”som en galning”. (1 Samuelsboken 18:20; 2 Samuelsboken 6:16, 20)

² Vi kan även nämna Ahitofel, som var Davids personlige och högt betrodde rådgivare. Hans råd värderades lika högt som om Jehova själv hade talat. (2 Samuelsboken 16:23) Men med tiden blev han en förrädare och deltog i ett organiserat uppror mot David. Och vem hade anstiftat sammansvärjningen? Absalom, Davids egen son! Denne intrigmakare fick ”över israeliterna på sin sida”. Han gjorde sig till en rivaliserande kung och fick så många med sig i upproret att kung David blev tvungen att fly för sitt liv. (2 Samuelsboken 15:1–6, 12–17)

3. Vad var David övertygad om?

³ Fanns det då ingen som var lojal mot David? Jo, det fanns det. David visste att Jehova var lojal mot honom under hela den här svåra tiden. ”Du är lojal mot den lojale”, sa David om Jehova. (2 Samuelsboken 22:26) Vad är då lojalitet, och hur är Jehova det främsta exemplet på att visa den egenskapen?

Vad är lojalitet?

4, 5. a) Vad är lojalitet? b) Hur skiljer sig lojalitet från trohet?

⁴ I de hebreiska skrifterna används ordet ”lojalitet” för att beskriva någon som håller fast vid och stöttar någon han älskar och som fortsätter att göra det. Han gör det inte av pliktkänsla, utan det här är ett sätt för honom att visa kärlek.a Så när man är lojal är man mer än trogen och pålitlig. Tänk på det här exemplet: I Bibeln kallas månen ”ett troget vittne i skyn”, eftersom den regelbundet visar sig på natthimlen. (Psalm 89:37) På det sättet är månen trogen och pålitlig. Men månen är inte lojal på samma sätt som en människa. Varför inte? Därför att lojalitet är ett uttryck för kärlek – något som månen inte kan visa.

⁵ I Bibeln är lojalitet en varm egenskap. Det råder ett nära förhållande mellan den som är lojal och den som lojaliteten är riktad mot. Sådan lojalitet är inte oberäknelig. Den är inte som havets vågor, som förs omkring av skiftande vindar. Lojalitet, eller lojal kärlek, har tvärtom stabilitet och styrka att övervinna de allra svåraste hinder.

6. a) Hur sällsynt är lojalitet bland människor, och hur kommer detta fram i Bibeln? b) Vad är det bästa sättet att lära sig vad lojalitet innebär, och varför det?

⁶ Sådan lojalitet är verkligen sällsynt i dag. Det är inte ovanligt att nära vänner ”kan tänka sig att skada varandra”. Allt oftare hör vi talas om män och kvinnor som överger sin partner. (Ordspråksboken 18:24; Malaki 2:14–16) Det är så vanligt att man sviker andra att vi kanske säger som profeten Mika: ”Den lojale har försvunnit från jordens yta.” (Mika 7:2) Även om människor ofta misslyckas med att visa lojalitet, är det en framträdande egenskap hos Jehova. Det bästa sättet att förstå vad lojalitet egentligen innebär är att undersöka hur Jehova visar denna storslagna sida av sin kärlek.

Jehovas unika lojalitet

7, 8. Varför kan man säga att det bara är Jehova som är lojal?

⁷ Bibeln säger så här om Jehova: ”Det är ju bara du som är lojal.” (Uppenbarelseboken 15:4) Varför kan man säga det? Har inte både människor och änglar vid vissa tillfällen visat en anmärkningsvärd lojalitet? (Job 1:1; Uppenbarelseboken 4:8) Och hur är det med Jesus Kristus? Är inte han Guds ”lojale”? (Psalm 16:10) Varför sägs det då att det bara är Jehova som är lojal?

⁸ Först och främst ska vi komma ihåg att lojalitet är en sida av kärlek. ”Gud är kärlek”, och det betyder att han är kärleken personifierad. Så vem skulle kunna visa lojalitet mer fullständigt än Jehova? (1 Johannes 4:8) Det är sant att änglar och människor kan visa samma egenskaper som Jehova, men han är i en klass för sig. Som ”den Gamle av dagar” har han varit lojal under längre tid än någon på jorden eller i himlen. (Daniel 7:9) Därför är Jehova lojaliteten själv. Han visar den här egenskapen på ett sätt som ingen av hans skapelser kan. Vi ska se på några exempel.

9. Hur är Jehova ”lojal i allt han gör”?

⁹ Jehova är ”lojal i allt han gör”. (Psalm 145:17) På vilket sätt? Psalm 136 ger oss ett svar. Där omtalas ett antal tillfällen då Jehova räddade israeliterna, bland annat den dramatiska räddningen vid Röda havet. Ett speciellt inslag i den här psalmen är att varje vers ges extra eftertryck genom frasen: ”Hans lojala kärlek varar för evigt.” Den här psalmen har tagits med i rutan ”Frågor att fundera över” på sidan 289. När man läser den här psalmen, kan man inte annat än förundras över att Jehova visade lojal kärlek mot sitt folk på så många sätt. Ja, Jehova visar att han är lojal mot sina trogna tjänare när han lyssnar till deras rop om hjälp och ingriper när tiden för det är inne. (Psalm 34:6) Jehova kommer aldrig att släppa sina tjänare så länge de är lojala mot honom.

10. Hur visar Jehova lojalitet i samband med sina normer?

¹⁰ Dessutom är Jehova lojal mot sina tjänare genom att alltid följa sina normer. Till skillnad från vissa oberäkneliga människor, som följer plötsliga infall eller bara låter sig styras av känslor, förändras inte Jehovas syn på vad som är rätt och fel. Genom årtusendena har hans syn på sådant som ockultism, avgudadyrkan och mord varit densamma. ”När ni blir gamla är jag fortfarande densamme”, sa han genom sin profet Jesaja. (Jesaja 46:4) Därför kan vi vara övertygade om att vi har nytta av att följa de klara anvisningar om rätt och fel som finns i Bibeln. (Jesaja 48:17–19)

11. Vilka exempel visar att Jehova håller sina löften?

¹¹ Jehova visar också lojalitet genom att hålla sina löften. När han förutsäger någonting, inträffar det också. Jehova säger därför: ”Ordet som kommer från min mun ... kommer inte tillbaka till mig utan resultat. Det uträttar min vilja, och det har framgång.” (Jesaja 55:11) Jehova är lojal mot sina tjänare när han håller vad han lovar. Han låter dem inte otåligt vänta på något som han inte tänker göra. Han har visat att han är så pålitlig att Josua kunde säga: ”Inte ett enda löfte av allt det goda som Jehova hade lovat Israels hus slog fel – allt blev verklighet.” (Josua 21:45) Vi behöver därför aldrig bli besvikna på Jehova. Vi kan vara helt säkra på att han aldrig kommer att misslyckas med att uppfylla sina löften. (Jesaja 49:23; Romarna 5:5)

12, 13. Hur varar Jehovas lojala kärlek för evigt?

¹² Som vi tidigare såg, säger Bibeln att Jehovas lojala kärlek ”varar för evigt”. (Psalm 136:1) Ett exempel på detta är att Jehova förlåter våra synder för evigt. Som det kom fram i kapitel 26 drar Jehova aldrig någonsin upp synder som har blivit förlåtna. ”Alla har ju syndat och saknar Guds härlighet”, så vi är tacksamma för att Jehovas lojala kärlek varar för evigt. (Romarna 3:23)

¹³ Men Jehovas lojala kärlek varar för evigt även i en annan bemärkelse. I Bibeln står det att den rättfärdige ”blir som ett träd planterat vid vattenströmmar, ett träd som ger frukt i rätt tid och aldrig tappar sina blad. Allt han gör lyckas han med.” (Psalm 1:3) Tänk dig ett frodigt träd vars lövverk aldrig vissnar! Vi kan bli som ett sådant träd om vi verkligen tycker om Bibeln. Vi kan få ett långt, fridfullt och rikt liv. De välsignelser som Jehova lojalt ger sina tjänare består för evigt. Och i den nya världen kommer vi att kunna få uppleva hans lojala kärlek för evigt. (Uppenbarelseboken 21:3, 4)

Jehova ”överger inte sina lojala”

14. Hur visar Jehova att han värdesätter sina tjänares lojalitet?

¹⁴ Jehova har upprepade gånger visat att han är lojal. Eftersom Jehova alltid kommer att vara samma person, kommer han alltid att vara lojal mot sina trogna tjänare. Psalmisten skrev: ”Ung har jag varit och nu är jag gammal, men jag har aldrig sett den rättfärdige övergiven eller hans barn leta efter bröd.” Han skrev också: ”Jehova älskar rättvisa, han överger inte sina lojala.” (Psalm 37:25, 28) Jehova förtjänar att vi tillber honom eftersom han har skapat allting. (Uppenbarelseboken 4:11) Men han uppskattar det också eftersom han är lojal. (Malaki 3:16, 17)

15. Hur visade Jehova att han är lojal när han hjälpte israeliterna?

¹⁵ Eftersom Jehova är lojal hjälper han gång på gång sina tjänare när de är i svårigheter. Psalmisten säger: ”Han bevarar sina lojalas liv, han räddar dem ur de ondas hand.” (Psalm 97:10) Tänk på hur han hjälpte israeliterna. När de hade blivit mirakulöst räddade genom Röda havet, sjöng de till Jehova: ”I din lojala kärlek leder du det folk som du har friköpt.” (2 Moseboken 15:13) Räddningen vid Röda havet var verkligen ett bevis på Jehovas lojala kärlek. Mose sa därför till israeliterna: ”Det var inte för att ni var ett större folk än alla andra som Jehova visade er kärlek och utvalde er, ni var ju det minsta av alla folk. Nej, det var för att Jehova älskade er och för att han höll sin ed till era förfäder som Jehova förde er ut med stark hand och befriade er från slaveriet och ur faraos, Egyptens kungs, våld.” (5 Moseboken 7:7, 8)

16, 17. a) Hur visade israeliterna att de inte uppskattade Jehovas lojala kärlek, men hur visade Jehova ändå medkänsla med dem? b) Hur visade de flesta israeliter att ”allt hopp om läkedom var ute” för dem, och vad kan vi lära oss av det?

¹⁶ Men de flesta israeliter uppskattade inte Jehovas lojala kärlek. De ”gjorde uppror mot den Högste” och ”fortsatte synda mot honom” även efter att de blivit räddade. (Psalm 78:17) Under århundradena som följde gjorde de uppror gång på gång. De vände Jehova ryggen och började tillbe falska gudar, och det skadade deras relation till honom. Men Jehova bröt ändå inte sitt förbund. I stället vädjade han till sitt folk genom profeten Jeremia: ”Vänd tillbaka, du avfälliga Israel. ... Jag ska inte se på dig med vrede, för jag är lojal.” (Jeremia 3:12) Men som vi konstaterade i kapitel 25 ville flertalet israeliter inte vända tillbaka. ”De hånade den sanne Gudens budbärare och föraktade hans ord och drev med hans profeter.” Vad ledde detta till? ”Jehovas raseri växte mot folket tills allt hopp om läkedom var ute.” (2 Krönikeboken 36:15, 16)

¹⁷ Vad lär vi oss av detta? Jo, att Jehovas lojalitet varken är blind eller godtrogen. Det är sant att Jehova ”överflödar av lojal kärlek”, och han visar gärna barmhärtighet när det finns grund för det. Men vad händer om någon gör sådant som är ont och syndar och vägrar ändra sig? Jehova är då lojal mot sina principer och kommer att döma honom. Som Mose fick veta låter Jehova ”inte den skyldige gå ostraffad”. (2 Moseboken 34:6, 7)

18, 19. a) Hur visar Jehova att han är lojal när han dömer de onda? b) Hur ska Jehova visa att han är lojal mot sina trogna tjänare som har dödats av motståndare?

¹⁸ När Gud straffar de onda visar han faktiskt att han är lojal. Hur kan man säga det? Det förklaras i Uppenbarelseboken. Där står det att Jehova befaller sju änglar: ”Gå och töm de sju skålarna med Guds vrede över jorden.” När den tredje ängeln tömmer sin skål ”över floderna och vattenkällorna”, blir de till blod. Därefter säger ängeln till Jehova: ”Rättfärdig är du, den som är och som var, den Lojale, för du har avkunnat dessa domar. De har utgjutit profeters och heligas blod, och därför har du gett dem blod att dricka. De förtjänar det.” (Uppenbarelseboken 16:1–6)

¹⁹ Ängeln är alltså mitt uppe i att avkunna ett domsbudskap när han omtalar Jehova som ”den Lojale”. Varför det? Jo, när Jehova tillintetgör de onda visar han lojalitet mot sina tjänare, bland annat dem som har dödats av motståndare. Jehova bevarar lojalt dessa vid liv i sitt minne. Han längtar efter att åter få se dessa trogna som har dött, och Bibeln lovar att han kommer att belöna dem med en uppståndelse. (Job 14:14, 15) Jehova glömmer inte sina lojala tjänare bara därför att de inte längre är vid liv. Tvärtom. ”I hans ögon lever de alla.” (Lukas 20:37, 38) Jehovas tänker uppväcka dem som är i hans minne, och det är ett kraftfullt bevis på hans lojalitet.

Jehovas lojala kärlek gör att vi kan leva för evigt

20. Vilka är ”barmhärtighetens kärl”, och hur visar Jehova lojalitet mot dem?

²⁰ Historien igenom har Jehova visat en enastående lojalitet mot trogna människor. Han har i tusentals år visat tålamod och tolererat ”vredens kärl som förtjänar att tillintetgöras”. Varför? ”För att kunna visa sin stora härlighet mot barmhärtighetens kärl, som han i förväg har berett till härlighet.” (Romarna 9:22, 23) Dessa ”barmhärtighetens kärl” är smorda kristna som ska regera tillsammans med Kristus. (Matteus 19:28) När Jehova gjorde det möjligt för dem att bli räddade var han lojal mot Abraham, som han hade gett följande löfte: ”Genom din avkomma ska alla jordens nationer bli välsignade därför att du har lyssnat till mig.” (1 Moseboken 22:18)

21. a) Hur visar Jehova att han är lojal mot ”en stor skara” som ska överleva ”den stora prövningen”? b) Vad motiveras du att göra när du tänker på Jehovas lojalitet?

²¹ Jehova visar också att han är lojal mot ”en stor skara” som ska överleva ”den stora prövningen” och få leva för evigt i ett paradis på jorden. (Uppenbarelseboken 7:9, 10, 14) Trots att Jehovas tjänare är ofullkomliga, ger han dem lojalt möjligheten att få leva för evigt på jorden. Hur gör han det? Genom återlösningen – det starkaste beviset på att Jehova är lojal. (Johannes 3:16; Romarna 5:8) De som längtar efter en rättvis värld dras till honom på grund av att han är lojal. (Jeremia 31:3) Hur känner du för Jehova, när du tänker på hur lojal han har varit och kommer att vara? Om du uppskattar den här sidan hos Jehova kan du visa det genom att försöka komma ännu närmare honom och fortsätta att tjäna honom.

1–3. a) Vad fick Jesus att vilja bli som sin Far? b) Vad ska vi se närmare på i det här kapitlet?

HAR du sett en liten pojke som försöker vara som sin pappa? Sonen kanske försöker gå, prata eller göra som pappan. Med tiden kanske pojken till och med tar efter sin pappas moraliska och andliga värderingar. Ja, sonen älskar och beundrar sin pappa, och det får honom att vilja bli som han.

² Hur är det då mellan Jesus och hans Far? ”Jag älskar min Far”, sa Jesus. (Johannes 14:31) Ingen älskar Jehova lika mycket som Jesus, för han var tillsammans med sin Far långt innan någon annan skapades. Jesus älskade Jehova så mycket att han ville bli som han. (Johannes 14:9)

³ I tidigare kapitel har vi gått igenom hur Jesus efterliknade Jehovas kraft, rättvisa och vishet. Men hur visade Jesus kärlek på samma sätt som sin Far? Vi ska se på tre sätt som Jesus visade kärlek: Han brydde sig mer om andras behov än om sina egna, han visade medkänsla och han förlät gärna andra.

”Ingen har större kärlek”

4. Hur har Jesus visat att han bryr sig mer om andras behov än om sina egna?

⁴ Äkta kärlek motiverar oss till att bry oss mer om andras behov än om våra egna. Och Jesus visade sådan kärlek. Hur då? Han säger: ”Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner.” (Johannes 15:13) Jesus gav gärna sitt fullkomliga liv för oss. Ingen människa har någonsin visat en så stor kärlek. Men Jesus visade att han brydde sig om andra på fler sätt.

5. Varför gav Jesus upp så mycket för att komma till jorden?

⁵ Innan Jesus kom till jorden hade han en privilegierad och upphöjd ställning. Han var nära vän med Jehova och många änglar. Men ”han gav upp allt han hade och tog en slavs gestalt och blev människa” trots alla de fördelar han hade i himlen. (Filipperna 2:7) Han kom gärna till jorden och levde bland ofullkomliga människor i en värld som låg ”i den ondes våld”. (1 Johannes 5:19) Jesus visade att han verkligen älskar oss människor när han gav upp så mycket för vår skull.

6, 7. a) Hur visade Jesus att han satte andras behov framför sina egna? b) Vilket otroligt exempel på Jesus kärlek kan vi läsa om i Johannes 19:25–27?

⁶ När Jesus var på jorden visade han gång på gång att han satte andras behov framför sina egna. Han var fullständigt osjälvisk. Han valde bort sådant som skulle kunna höja hans livskvalitet för att kunna lägga all sin tid och energi på sin tjänst. Han sa: ”Rävarna har sina lyor, och himlens fåglar har sina bon, men Människosonen har inget hem han kan kalla sitt eget.” (Matteus 8:20) Jesus var ju en skicklig snickare, så han kunde ha lagt tid på att bygga ett fint hus åt sig själv eller på att tillverka vackra möbler som han sedan kunde ha sålt för att få in lite extra pengar. Men han använde inte sina förmågor till att skaffa sig saker.

⁷ Ett otroligt exempel på hur Jesus satte andras behov framför sina egna finns i Johannes 19:25–27. Föreställ dig allt det som Jesus måste ha tänkt och känt timmarna innan han dog. När han hängde på pålen hade han fruktansvärt ont. Men ändå tänkte han på sina lärjungar, på predikoarbetet och i synnerhet på hur han skulle kunna vara lojal in i döden och upphöja sin Fars namn. Ja, hela mänsklighetens framtid vilade på hans axlar! Men inte nog med det, strax innan han dog visade han också otrolig omtanke om sin mamma, Maria. Hon var tydligen änka då, så Jesus bad aposteln Johannes ta hand om henne som om hon var Johannes egen mamma. Och efter det fick Maria bo hemma hos Johannes. Jesus såg alltså till att Maria fick det hon behövde ekonomiskt och fick hjälp att hålla sig nära Jehova. Jesus visade verkligen att han älskade henne mer än sig själv!

”Han kände starkt för dem”

8. Vad är innebörden i det grekiska verb som används i Bibeln för att beskriva Jesus medkänsla?

⁸ Precis som sin Far hade Jesus medkänsla med andra. Bibeln visar att Jesus hjälpte människor som hade det svårt, eftersom han tyckte synd om dem. När Jesus medkänsla beskrivs i Bibeln används ett grekiskt verb som kan översättas med ”känna starkt för”. En bibelkommentator säger: ”Det beskriver ... en känsla som berör en människas innersta känslor. Det är det starkaste grekiska ordet för medkänsla.”a Vi ska se på några situationer då Jesus medkänsla motiverade honom att hjälpa andra.

9, 10. a) Vilken situation fick Jesus och hans apostlar att söka upp en lugn plats? b) Hur reagerade Jesus när folkskaran inte lämnade honom i fred, och varför det?

⁹ Jesus ville fylla människors andliga behov. Berättelsen i Markus 6:30–34 visar varför Jesus tyckte synd om människor och ville hjälpa dem. Försök att se situationen framför dig. Apostlarna har precis varit ute och predikat och berättar entusiastiskt för Jesus om allt de sett och hört. Men när de står där och pratar så kommer det massa människor. Jesus ser att apostlarna egentligen är trötta och behöver äta, så han säger: ”Följ med mig till en avskild plats där vi kan få vara i fred och ni kan få vila lite.” De stiger i en båt och seglar tvärs över norra delen av Galileiska sjön till en lugn plats. Men folkskaran ser dem ge sig av, och andra får också höra talas om det. Alla de här människorna rusar längs norra stranden och kommer fram till andra sidan före båten!

¹⁰ Blev Jesus upprörd över att han inte fick vara i fred? Inte alls! Han blev i stället rörd när han såg att flera tusen människor väntade på honom. Markus skrev: ”Han [såg] att det hade samlats många människor, och han kände starkt för dem, eftersom de var som får utan herde. Och han började lära dem många sanningar.” Jesus såg dessa människor som individer med ett andligt behov. De var som får som hjälplöst irrade omkring utan att någon herde skyddade eller ledde dem. Jesus visste att det vanliga folket försummades av de känslokalla religiösa ledarna, som borde ha varit omtänksamma herdar. (Johannes 7:47–49) Han hade medkänsla med människorna och började undervisa dem om Guds rike. (Lukas 9:11) Tänkte du på att Jesus hade medkänsla med dem redan innan han såg hur de reagerade på hans undervisning? Hans djupa medkänsla var med andra ord inte resultatet av att han hade undervisat folket, utan snarare motivet till att han hade gjort det.

11, 12. a) Hur såg man på dem som hade spetälska på Bibelns tid, men vad gjorde Jesus när han mötte en man som var ”full av spetälska”? b) Hur kan mannen ha känt när Jesus rörde vid honom, och hur illustreras detta av det som en läkare var med om?

¹¹ Jesus ville lindra människors lidande. Människor som var sjuka märkte att Jesus kände med dem, och därför drogs de till honom. Detta blev särskilt tydligt när Jesus mötte en man ”full av spetälska” medan han var bland många människor. (Lukas 5:12) På Bibelns tid blev de som hade spetälska isolerade från andra människor för att förhindra smittspridning. (4 Moseboken 5:1–4) Men med tiden införde rabbinska ledare sina egna regler för dem som hade spetälska. De reglerna var kärlekslösa och gjorde att folk var väldigt otrevliga mot personer med spetälska.b Men lägg märke till hur Jesus reagerade: ”En man som led av spetälska kom till honom och föll ner på knä och bönföll honom: ’Om du bara vill kan du göra mig frisk.’ Då fylldes han av medlidande och sträckte ut handen, rörde vid honom och sa: ’Det vill jag. Bli frisk!’ I samma stund försvann spetälskan från honom.” (Markus 1:40–42) Jesus visste att mannen som hade spetälska inte ens fick vara där. Men i stället för att avvisa honom blev han så djupt rörd att han gjorde något helt otänkbart. Han rörde vid honom!

¹² Kan du föreställa dig hur mannen med spetälska kände det när Jesus rörde vid honom? Vi kan illustrera saken med ett exempel. Doktor Paul Brand, specialist på spetälska, berättar om en patient med spetälska som han behandlade i Indien. Vid undersökningen lade läkaren sin hand på patientens axel och förklarade genom en tolk vilken behandling mannen behövde. Plötsligt började mannen gråta. ”Har jag sagt något galet?” undrade läkaren. Tolken frågade den unge mannen på hans språk och svarade sedan: ”Nej, doktorn. Han säger att han gråter för att ni lade er hand på hans axel. Innan han kom hit var det ingen som hade rört honom på många år.” Så vi kan tänka oss hur mannen med spetälska kände när Jesus rörde vid honom. Men det var inte allt, för efter att Jesus hade gjort det försvann mannens hemska sjukdom och han kunde vara med sin familj och sina vänner igen!

13, 14. a) Vilket följe mötte Jesus när han närmade sig staden Nain, och varför var detta en särskilt tragisk situation? b) Vad fick Jesus medkänsla honom att göra för änkan i Nain?

¹³ Jesus ville hjälpa dem som sörjde. Jesus blev djupt rörd när han såg andra sörja. Ta till exempel händelsen i Lukas 7:11–15. Det som beskrivs där hände ungefär efter halva tiden av Jesus tjänst på jorden. Jesus närmade sig utkanterna av den galileiska staden Nain. I närheten av stadsporten mötte han ett begravningståg. Omständigheterna var särskilt tragiska, för det var en ung man som hade dött. Han var den ende sonen, och hans mamma var änka. En gång tidigare hade hon troligen gått i ett liknande följe – men då var det hennes man som skulle begravas. Den här gången var det sonen, han som kanske var den ende som kunde försörja henne. Bland dem som följde henne kan det ha funnits andra sörjande som sjöng klagosånger och musiker som spelade sorgemusik. (Jeremia 9:17, 18; Matteus 9:23) Men Jesus blick fastnade på den ledsna mamman, som säkert gick nära likbåren där hennes son låg.

¹⁴ Jesus kände starkt för henne. Han sa tröstande: ”Gråt inte mer.” Utan att någon hade bett honom om det gick han fram till likbåren och rörde vid den. Bärarna – och kanske resten av följet – stannade. Med myndig stämma sa Jesus till den livlösa kroppen: ”Unge man, jag säger till dig: Res dig upp!” Vad hände? ”Då satte han sig upp och började prata”, som om han hade vaknat ur en djup sömn! Sedan följer några gripande ord: ”Jesus överlämnade honom till hans mor.”

15. a) Vilket samband kommer fram i Bibelns berättelser om hur Jesus kände starkt för andra? b) Hur kan vi efterlikna Jesus i det här avseendet?

¹⁵ Vad lär vi oss av dessa skildringar? Vi lägger märke till sambandet mellan medkänsla och handling i vart och ett av fallen. När Jesus fick se människors svåra situation, kände han starkt för dem, och det fick honom att göra något. Hur kan vi följa hans exempel? Som kristna är vi skyldiga att predika de goda nyheterna och att göra lärjungar. Det som först och främst motiverar oss är kärleken till Gud. Men vi gör det också därför att vi har medkänsla. När vi känner för människor på samma sätt som Jesus gjorde, kommer vi att göra allt vi kan för att sprida de goda nyheterna. (Matteus 22:37–39) Hur är det då när det gäller att visa medkänsla med våra medtroende som lider eller sörjer? Vi kan inte bota sjuka eller uppväcka döda genom något mirakel. Men vi kan visa medkänsla genom att berätta för dem hur mycket vi bryr oss om dem eller hjälpa dem praktiskt. (Efesierna 4:32)

”Far, förlåt dem”

16. Hur visade Jesus att han gärna förlät andra till och med när han hängde på tortyrpålen?

¹⁶ Jesus återspeglade sin Fars kärlek på ett annat viktigt sätt – han förlät andra villigt. (Psalm 86:5) Till och med när han hängde på tortyrpålen förlät han gärna andra. Vad sa Jesus när han hängde där med fastspikade händer och fötter och tvingades dö en skamlig död? Bad han Jehova straffa dem som torterade honom? Nej, tvärtom. Bland det sista han sa var: ”Förlåt dem, Far, för de vet inte vad de gör.” (Lukas 23:34)c

17–19. Hur visade Jesus att han hade förlåtit Petrus för att han hade förnekat honom tre gånger?

¹⁷ Ett kanske ännu mer rörande exempel på Jesus förlåtelse är hur han behandlade Petrus. Självklart älskade Petrus Jesus väldigt mycket. Den 14 nisan, den sista kvällen Jesus levde, sa Petrus till honom: ”Herre, jag är beredd att följa dig både i fängelse och i döden.” Men bara några timmar senare förnekade Petrus tre gånger att han ens kände Jesus! Bibeln berättar vad som hände när Petrus förnekat Jesus för tredje gången: ”Herren vände sig om och såg rakt på Petrus.” Petrus blev förkrossad över sin allvarliga synd och ”gick ut och grät förtvivlat”. När Jesus dog senare samma dag, kan Petrus mycket väl ha undrat: Förlät Jesus mig? (Lukas 22:33, 61, 62)

¹⁸ Petrus behövde inte undra länge. Jesus blev uppväckt på morgonen den 16 nisan, och tydligen såg han till att träffa Petrus så att de kunde få prata ostört. (Lukas 24:34; 1 Korinthierna 15:4–8) Varför ansträngde sig Jesus så mycket för någon som hade förnekat honom? Han kan ha velat försäkra Petrus om att han fortfarande älskade och uppskattade honom. Men Jesus gjorde ännu mer för att uppmuntra Petrus.

¹⁹ En tid senare visade sig Jesus för lärjungarna vid Galileiska sjön. Vid det här tillfället frågade Jesus tre gånger om Petrus älskade honom. Efter den tredje gången svarade Petrus: ”Herre, du vet ju redan allt. Du vet att jag älskar dig!” Det var sant, för Jesus kunde ju läsa hjärtan och visste redan hur mycket Petrus älskade honom. Men han ville ge Petrus möjligheten att säga tre gånger att han älskade honom, eftersom Petrus hade förnekat honom tre gånger. Dessutom sa Jesus: ”Se till att mina lamm får bete.” Och så sa han: ”Var en herde för mina små får.” (Johannes 21:15–17) Tidigare hade Petrus fått i uppdrag att predika. (Lukas 5:10) Men Jesus visade att han fortfarande litade på honom när han gav honom ännu mer ansvar: att ta hand om dem som blev Kristus efterföljare. Kort därefter använde Jesus Petrus på fler speciella sätt. (Apostlagärningarna 2:1–41) Så lättad Petrus måste ha blivit när han förstod att Jesus hade förlåtit honom och fortfarande litade på honom!

Har du lärt ”känna Kristus kärlek”?

20, 21. Hur kan vi helt och fullt ”lära känna Kristus kärlek”?

²⁰ I Bibeln beskrivs Kristus kärlek på ett vackert sätt. Men vad motiverar den kärleken oss till? Bibeln uppmanar oss att ”lära känna Kristus kärlek, som överträffar kunskapen”. (Efesierna 3:19) Som vi har sett kan evangelieskildringarna om Jesus liv och tjänst lära oss mycket om hans kärlek. Men att helt och fullt ”lära känna Kristus kärlek” inbegriper mer än att bara lära sig vad Bibeln säger om honom.

²¹ Det grekiska ord som har återgetts med ”lära känna” betyder att ”praktiskt, genom erfarenhet”, lära känna. När vi visar att vi älskar andra på samma sätt som Jesus gjorde – sätter andras behov framför våra egna, bryr oss om dem och uppriktigt förlåter dem – kan vi verkligen förstå hans känslor. Då lär vi ”känna Kristus kärlek, som överträffar kunskapen”. Och ju mer lika Jesus vi blir, desto närmare kommer vi den som Jesus efterliknade – vår kärleksfulle Gud, Jehova.

1–3. Vad leder det till när vi efterliknar Jehova och visar kärlek?

”DET är lyckligare att ge än att få.” (Apostlagärningarna 20:35) Det var Jesus som sa de här orden, och det är en väldigt viktig poäng. Vi mår själva bra av att aktivt visa att vi älskar andra. Även om man blir lycklig av att få kärlek, blir man ännu lyckligare av att ge, eller visa, kärlek.

² Ingen vet det bättre än vår Far, Jehova. Som vi har sett i de föregående kapitlen är han det största exemplet på att visa kärlek. Det finns ingen som har visat kärlek på ett så storslaget sätt eller så länge som han. Därför är det helt naturligt att Jehova kallas ”den lycklige Guden”. (1 Timoteus 1:11)

³ Jehova vill att du ska försöka vara som han, framför allt när det gäller att visa kärlek. I Efesierna 5:1, 2 står det: ”Efterlikna ... Gud, som hans älskade barn, och fortsätt att vandra i kärlek.” När du efterliknar Jehova och visar kärlek, får du uppleva hur lycklig man blir när man ger till andra. Du kommer också att bli glad för att du vet att Jehova tycker om det du gör, för han uppmanar oss ”att älska varandra”. (Romarna 13:8) Men det finns även andra skäl till att ”fortsätta att vandra i kärlek”.

Varför är kärleken så viktig?

4, 5. Varför är det så viktigt att vi älskar våra bröder och systrar?

⁴ Varför är det så viktigt att vi älskar våra medtroende? Därför att kärleken är själva kärnan i att vara kristen. Vi kan inte vara nära våra bröder och systrar om vi inte älskar dem. Och Jehova kan inte använda oss om vi inte visar kärlek. Vi ska se hur Bibeln hjälper oss att förstå att vi måste älska andra.

⁵ Under den sista kvällen av sitt liv på jorden sa Jesus till sina efterföljare: ”Jag ger er nu ett nytt bud, att ni ska älska varandra. Ni ska älska varandra på samma sätt som jag har älskat er. Om ni har kärlek till varandra kommer alla att förstå att ni är mina lärjungar.” (Johannes 13:34, 35) ”På samma sätt som jag har älskat er” – ja, vi ska alltså visa samma slags kärlek som Jesus visade. I kapitel 29 såg vi hur Jesus visade kärlek. Han offrade mycket för andras skull och satte alltid andras behov framför sina egna. Det är alltså så vi ska visa vår kärlek. Och vi måste göra det så tydligt att även människor som inte tjänar Jehova kan se det. När vi älskar varandra som Jesus älskade oss är det ett bevis på att vi är hans sanna efterföljare.

6, 7. a) Hur visar Bibeln att det är viktigt att vi älskar andra? b) Vad riktar Paulus in sig på i 1 Korinthierna 13:4–8?

⁶ Men hur är det då om vi saknar kärlek? Paulus skrev: ”Om jag ... saknar kärlek, då är jag som en ekande gonggong eller en skrällande cymbal.” (1 Korinthierna 13:1) En skrällande cymbal och en ekande gonggong ger ifrån sig skarpa oljud. Vilka bra illustrationer! En kärlekslös person är som ett musikinstrument som ger ifrån sig ett högt, skärande ljud som ingen vill höra. Det är väldigt svårt för en sådan person att få nära vänner. Paulus sa också: ”Om jag har så stark tro att jag kan förflytta berg, men saknar kärlek, då är jag ingenting.” (1 Korinthierna 13:2) Tänk dig det. Så en människa utan kärlek är ”en odugling”. (The Amplified Bible) Och Jehova kan inte använda honom, hur duktig han än är på olika saker. Bibeln visar tydligt hur viktigt det är för Jehova att vi visar kärlek.

⁷ Men hur kan vi då visa kärlek när vi har med andra att göra? Svaret finns i 1 Korinthierna 13:4–8. De här verserna handlar inte om Guds kärlek till oss eller vår kärlek till Gud. I stället riktar Paulus in sig på hur vi ska visa att vi älskar varandra. Han beskriver vad kärleken är och vad den inte är.

Vad kärleken är

8. Hur kan tålamod hjälpa oss?

⁸ ”Kärleken är tålmodig.” Den som visar kärlek har alltså tålamod med andra. (Kolosserna 3:13) Du håller säkert med om att vi behöver ha tålamod. Vi är ofullkomliga och samarbetar nära med andra, så det är bara realistiskt att förvänta att våra bröder och systrar ibland kan irritera oss och att vi ibland kan irritera dem. Men tålamod kan hjälpa oss att ha överseende med irritationsmoment som uppstår och fortsätta ha bra relationer till andra i församlingen.

9. Hur kan vi vara vänliga mot andra?

⁹ ”Kärleken är ... vänlig.” Den som är vänlig är hjälpsam och säger sådant som är omtänksamt. Kärleken får oss att försöka hitta sätt att vara vänliga, i synnerhet mot dem som behöver det. En äldre broder eller syster kanske känner sig ensam och skulle behöva ett uppmuntrande besök. En ensamstående mamma eller en syster som lever i ett religiöst delat hem kanske behöver lite hjälp. Någon som är sjuk eller har det motigt kanske behöver få höra några vänliga ord från en bra vän. (Ordspråksboken 12:25; 17:17) När vi tar initiativet till att vara omtänksamma visar vi att vår kärlek är äkta. (2 Korinthierna 8:8)

10. Hur hjälper kärleken oss att försvara sanningen och att vara ärliga, även när det inte är så lätt att göra det?

¹⁰ ”Kärleken ... gläder sig över det som är rätt och riktigt.” I en annan översättning står det: ”Kärleken ... ställer sig med glädje på sanningens sida.” (The New Testament in Modern Speech) Så kärleken får oss att försvara sanningen och att ”tala sanning med varandra”. (Sakarja 8:16) Om någon som vi tycker om har syndat allvarligt kommer kärleken till Jehova och till den som har syndat att hjälpa oss att göra det som är rätt. Vi kommer inte att försöka hemlighålla, förklara bort eller till och med ljuga om det som har hänt. Det kan kännas väldigt jobbigt. Men vi älskar den som har syndat och vill hans bästa, och därför vill vi att han ska få kärleksfull tillrättavisning från Gud och ta emot den. (Ordspråksboken 3:11, 12) Kärleken gör också att ”vi vill vara ärliga i allt vi gör”. (Hebréerna 13:18)

11. Vad ska vi försöka göra när det gäller våra medtroendes fel och brister?

¹¹ ”Kärleken ... tål allt.” Det uttrycket betyder ordagrant att den ”täcker över allting”. (Kingdom Interlinear) I 1 Petrus 4:8 står det: ”Kärleken täcker över många synder.” Så om vi verkligen älskar våra bröder och systrar kommer vi inte att prata om deras fel och brister. När någon annan gör ett misstag är det för det mesta inte så allvarligt, och kärleken gör att vi kan ha överseende med det. (Ordspråksboken 10:12; 17:9)

12. Hur visade aposteln Paulus att han trodde det bästa om Filemon, och vad kan vi lära oss av Paulus exempel?

¹² ”Kärleken ... tror allt.” Moffatts översättning säger att kärleken ”alltid [är] ivrig att tro det bästa”. Vi är inte misstänksamma mot våra bröder och systrar, och vi ifrågasätter inte deras motiv. Kärleken hjälper oss ”att tro det bästa” om våra vänner och att lita på dem.a Lägg märke till ett exempel i Paulus brev till Filemon. Filemons slav Onesimos hade rymt från honom men hade senare blivit kristen. Så Paulus uppmuntrade Filemon att ta emot Onesimos, som nu vände tillbaka till honom. I stället för att försöka tvinga Filemon vädjade Paulus till honom på ett kärleksfullt sätt. Han litade på att Filemon skulle göra det rätta, för han sa: ”Jag är säker på att du kommer att rätta dig efter det jag har sagt, och därför skriver jag till dig. Ja, jag vet att du rentav kommer att göra mer än så.” (Filemon 21) När kärleken får oss att visa sådan tillit till andra, lockar vi fram det bästa hos dem.

13. Hur kan vi visa att vi hoppas på det bästa för våra bröder och systrar?

¹³ ”Kärleken ... hoppas allt.” Kärleken får oss att lita på våra bröder och systrar, men den får oss också att hoppas på det bästa för dem. Om en broder till exempel ”slår in på fel kurs utan att inse det”, hoppas vi att han lyssnar på dem som kärleksfullt försöker föra honom till rätta. (Galaterna 6:1) Vi hoppas också att de som är svaga i tron ska komma ur sin svacka. Vi har tålamod och gör vad vi kan för att hjälpa dem att bli starka i tron. (Romarna 15:1; 1 Thessalonikerna 5:14) Även om någon vi älskar kommer bort från sanningen, förlorar vi inte hoppet. Vi hoppas alltid på att han en dag ska inse att han är på fel väg och återvända till Jehova, precis som den förlorade sonen i Jesus liknelse. (Lukas 15:17, 18)

14. Hur kan vår uthållighet prövas inom församlingen, men hur kommer kärleken att få oss att reagera?

¹⁴ ”Kärleken ... uthärdar allt.” Uthållighet gör att vi kan stå fasta trots besvikelser eller svårigheter. Det är inte bara utanför församlingen som vår uthållighet prövas. Ibland kan proven komma inifrån. På grund av ofullkomlighet kan våra bröder ibland göra oss besvikna. En tanklös kommentar kan såra oss. (Ordspråksboken 12:18) Ett ärende i församlingen kanske inte behandlas som vi tycker att det borde behandlas. En respekterad broder kanske gör något som gör oss upprörda och som får oss att undra: ”Hur kan en kristen göra så?” Kommer vi i sådana situationer att dra oss undan församlingen och sluta tjäna Jehova? Inte om vi har kärlek! Kärleken gör nämligen att vi inte blir så upprörda av en broders fel att vi inte längre kan se något gott hos honom eller hos församlingen. Kärleken hjälper oss att fortsätta vara lojala mot Jehova och stötta våra bröder och systrar, oavsett vad någon ofullkomlig människa säger eller gör. (Psalm 119:165)

Vad kärleken inte är

15. Vad är avundsjuka, och hur hjälper kärleken oss?

¹⁵ ”Kärleken är inte avundsjuk.” Vi ska inte bli avundsjuka på andra för deras ägodelar, förmågor eller gåvor från Jehova. Avundsjuka är en självisk, destruktiv känsla som kan störa friden i församlingen om vi inte ser upp. Vad kommer att hjälpa oss att inte bli avundsjuka? (Jakob 4:5) Svaret är kärlek. Kärlek kan få oss att vara glada för andras skull om de verkar ha vissa fördelar i livet som vi själva inte har. (Romarna 12:15) Kärleken hjälper oss att inte ta det som en personlig förolämpning om någon får beröm för att han eller hon har en viss förmåga eller har gjort en fin insats.

16. Varför ska vi inte skryta om det vi gör i Jehovas tjänst?

¹⁶ ”Kärleken ... skryter inte, blir inte stolt.” Kärleken hindrar oss från att briljera med våra talanger och färdigheter. Vi älskar verkligen våra bröder och systrar och skulle aldrig skryta om hur bra det går för oss i tjänsten och hur viktiga uppgifter vi har i församlingen. Sådant skryt kan göra andra ledsna och få dem att känna sig underlägsna. Den enda anledningen till att vi kan göra det vi gör i tjänsten för Jehova är ju att han hjälper oss. (1 Korinthierna 3:5–9) Kärleken ”blir inte stolt” och har inte ”en överdriven uppfattning om sin egen betydelse”. (The New Testament in Modern English) Kärleken gör att vi inte har för höga tankar om oss själva. (Romarna 12:3)

17. Hur uppför vi oss om vi är kärleksfulla, och hur uppför vi oss inte?

¹⁷ ”Kärleken ... uppför sig inte respektlöst.” En person som uppför sig respektlöst gör sådant som är opassande eller anstötligt. Ett sådant beteende är inte kärleksfullt, för det visar att man inte bryr sig det minsta om hur andra känner och har det. Kärleken får oss i stället att visa hänsyn mot andra, vara artiga och respektfulla och uppföra oss på ett sätt som Jehova tycker om. Så kärleken kommer inte att tillåta att vi har ett ”chockerande uppförande”, alltså sådant som skulle göra att våra bröder och systrar tar illa upp eller blir upprörda. (Efesierna 5:3, 4)

18. Varför kräver inte en kärleksfull person att allt ska göras på hans sätt?

¹⁸ ”Kärleken ... är inte självisk.” I en annan översättning står det: ”Kärleken kräver inte att få sin vilja igenom.” (The Holy Bible—Revised Standard Version) En kärleksfull person kräver inte att allt ska göras på hans sätt, som om hans åsikter alltid är de rätta. Han försöker inte styra andra eller övertala dem att ge med sig. Sådan envishet tyder på att man är stolt, och Bibeln säger: ”Stolthet leder till fall.” (Ordspråksboken 16:18) Om vi verkligen älskar våra bröder och systrar, kommer vi att respektera deras uppfattningar och så ofta som möjligt anpassa oss efter dem. Om vi är flexibla och anpassningsbara följer vi Paulus råd: ”Sök inte ert eget bästa, utan tänk på vad som är bäst för andra.” (1 Korinthierna 10:24)

19. Hur hjälper kärleken oss att reagera när vi blir förolämpade?

¹⁹ ”Kärleken ... låter sig inte provoceras. Den är inte långsint.” Kärleken blir inte lätt provocerad av vad andra säger eller gör. Det är förstås helt naturligt att bli upprörd eller ledsen när man blir sårad eller förolämpad. Men även om vi med rätta blir arga, tillåter inte kärleken att vi fortsätter vara det. (Efesierna 4:26, 27) Vi protokollför inte ord och handlingar som har sårat oss, som om vi skrev ner dem i en bok för att inte glömma dem. I stället får kärleken oss att förlåta andra, precis som Jehova gör. Som vi såg i kapitel 26 förlåter Jehova när det finns rimliga skäl till det. Och när han förlåter oss, drar han aldrig upp synderna igen för att använda dem mot oss. Vi är verkligen tacksamma över att Jehova inte är långsint.

20. Hur ska vi reagera om en medtroende syndar och får lida för det?

²⁰ ”Kärleken ... gläder sig inte över det som är orätt.” Andra översättningar säger här: ”Kärleken ... är inte skadeglad över andra människors synder” (The New English Bible) och: ”Kärleken gläder sig aldrig när andra har handlat fel.” (A New Translation of the Bible Containing the Old and New Testaments) Om vi har kärlek tycker vi inte om sådant som är fel, och därför ser vi inte genom fingrarna med omoraliskhet av något slag. Hur reagerar vi om en medtroende syndar och får lida för det? Kärleken tillåter inte att vi blir skadeglada, som om vi skulle tänka: Det var precis vad han förtjänade! (Ordspråksboken 17:5) Men något som verkligen gör oss glada är om en broder som har syndat anstränger sig för att få ett bra förhållande till Jehova igen.

”En överlägset bättre väg”

21–23. a) Vad menade Paulus när han sa att kärleken är evig? b) Vad ska vi ta upp i det sista kapitlet?

²¹ ”Kärleken är evig.” Vad menade Paulus med dessa ord? Man ser i sammanhanget att han talade om andens gåvor, som fanns bland de första kristna. Dessa gåvor var till exempel att bota sjuka, profetera eller tala i tungor, och de var tecken på att Gud var med den nybildade församlingen. Men alla kristna hade inte fått sådana gåvor. Det spelade egentligen ingen roll, för de mirakulösa gåvorna skulle ändå försvinna med tiden. Men det fanns något som skulle bestå, något som alla kristna kunde uppodla. Det var något mycket bättre som skulle finnas kvar längre än någon mirakulös gåva. Paulus kallade det faktiskt ”en överlägset bättre väg”. (1 Korinthierna 12:31) Vad var det för något? Det var kärleken.

²² Ja, den kristna kärlek som Paulus beskrev är evig – den tar aldrig slut. Ända fram till nu har äkta kärlek kännetecknat Jesus sanna efterföljare. Och precis den kärleken finns i Jehovas vittnens församlingar runt jorden. Den kärleken kommer att bestå i all evighet, för Jehova har lovat sina trogna tjänare evigt liv. (Psalm 37:9–11, 29) Vi vill göra så gott vi kan för att ”fortsätta att vandra i kärlek”. Då kan vi få uppleva hur glad man blir när man ger till andra. Och dessutom kan vi få fortsätta att leva och visa kärlek i all evighet, precis som vår kärleksfulle Gud, Jehova.

²³ I den här boken har vi lärt oss otroligt mycket om Jehovas fantastiska personlighet. Vi har sett vilken nytta vi har av hans makt, rättvisa, vishet och kärlek. Så när vi nu har gått igenom hur vi kan visa att vi älskar varandra är det helt naturligt att vi frågar oss: Hur kan jag visa att jag verkligen älskar Jehova? Den frågan ska vi ta upp i det sista kapitlet.