Kristna bröllop som skänker glädje
1, 2. Hur reagerar de flesta människor inför ordet ”bröllop”, och varför det? (Matteus 19:4—6)
APOSTELN Johannes, ett ögonvittne, omtalar: ”Ett bröllop [ägde] rum i Kana i Galileen, och Jesu mor var där. Jesus och hans lärjungar blev också bjudna till bröllopsfesten.” (Kursiverat av oss) — Johannes 2:1, 2.
2 Hur reagerar du inför dessa ord i Johannes 2:1, 2? Ingen skulle bli förvånad om du reagerade varmt och entusiastiskt, för ordet ”bröllop” har en glädjefylld klang. Människor tycker om bröllop. Som vi läser i 1 Moseboken 2:18—24 ägde det första bröllopet rum i paradiset, då människor var utan synd. Detta bröllop mellan en fullkomlig man och en fullkomlig kvinna anordnades och godkändes av vår Skapare. Det var en högstämd och glad anda där, och det utgjorde ett glädjerikt mönster för framtida bröllop.
3. Vilken anda förbinder bibeln med bröllop, men vilka svårigheter och problem har uppstått? (Jeremia 7:34)
3 Att du finner glädje i bröllop stämmer överens med det vi läser i Guds ord. I Psalm 45:16 beskrivs deltagarna vid ett kungligt bröllop, och det heter där: ”Under glädje och fröjd förs de fram, de tågar in i konungens palats.” Glädje och fröjd återspeglas också i de äktenskap som omtalas i liknelser i bibeln. (Matteus 22:2—4; 25:1—10; Uppenbarelseboken 19:6—9) Ja, fastän ett allvarligt steg tas — ett par träder in i den heliga äktenskapsanordningen — bör bröllop ihågkommas som glädjefyllda, värdiga händelser. Men rapporter från hela världen visar att många bröllop inte fyller detta krav, vilket leder till problem och tråkigheter för det äkta paret och sorg och bedrövelse för dem som är med vid bröllopet. Så har det till och med varit vid några bröllop bland Jehovas tjänare. Varför det?
4. a) Varför är de flesta vigslar offentliga tillställningar? b) Vad sade Jesus om giftermål i vår tid?
4 I de flesta länder kan ett par ingå äktenskap helt privat, kanske i hemmet, genom en vigselakt som uppfyller lagens krav. Om ett par väljer en sådan vigsel, bör inte andra kritisera dem eller tänka att det måste finnas något som de skäms för. Det kan helt enkelt vara så att de föredrar att ha det så, och det kan rentav finnas verkligt stora fördelar med en sådan vigsel, till exempel i ekonomiskt avseende, så att man är bättre rustad att ta full del i Jehovas tjänst. (Lukas 12:29—31) Men ändå är de flesta bröllop lite mer offentliga, med många vänner och släktingar närvarande. På så sätt blir parets ändrade status vida känd i samhället. Om man har en religiös vigselakt, i vilken ingår ett bibliskt tal, införs ett andligt element. Och andra kan dela det äkta parets glädje. Detta är något som är av positivt värde. Men större bröllop kan innebära faror, i synnerhet i vår tid, då människor i världen är så upptagna med att gifta sig och bli bortgifta att de inte tar notis om att den onda tingens ordning inom kort skall nå sitt slut. — Matteus 24:37—39.
5. Vilka bör vara intresserade av Guds råd och anvisningar angående bröllop?
5 Om du för din egen del ser fram emot ett glädjefyllt kristet bröllop någon gång i framtiden, finns det olika ting som du bör tänka på. Men vi alla som kan tänkas bli inbjudna som gäster eller deltagare vid kristna bröllop kan också ha nytta av att begrunda bibelns råd och anvisningar i detta ämne.
Problemet med överdrifter
6. Vilket slags problem kan stora bröllop erbjuda?
6 För många människor i världen kan ett stort bröllop vara en statussymbol, ett synligt tecken på att man är ekonomiskt eller socialt överlägsen andra. Tyvärr kan till och med kristna fångas av denna tanke och försöka göra intryck på andra genom att klä sig i dyrbara kläder eller göra utstuderade arrangemang. (Galaterna 5:26) Några kristna äldste i Västafrika fördömde nyligen den ”starka tendens att ’härma efter’ världen i dess sedvänjor, pråliga skryt och ohämmade underhållning” som förekommit vid bröllop. Detta minskar den värdighet och glädje som är så passande i deras liv som inte längre uppför sig ”enligt begären hos vårt kött” och inte gör de ting som köttet vill. (Efesierna 2:3) I stället för att skänka glädje och trevliga minnen frambringar sådana bröllop ofta tygellöshet, fientligheter, svartsjuka, yttringar av stridslystnad, känslor av avund, bullersamma festupptåg — köttets gärningar. — Galaterna 5:19—21.
7. Vad kan få somliga människor att vilja ha påkostade bröllop?
7 Genom historien får vi veta att när Ptolemaios VI Filometor gav Alexander Balas av Syrien sin dotter till äkta, ”gjorde [de] bröllop åt henne i Ptolemais med stor ståt, såsom konungar pläga”. (1 Mackabéerboken 10:58) I vår tid finns det många med begränsade ekonomiska möjligheter som anser att de (eller deras barn) också måste gifta sig ”med stor ståt, såsom konungar pläga”. De kan ha lurats in i den drömmen genom all den reklam de utsatts för. Affärsmän med kapitalintresse i stora utsmyckade bröllop underhåller drömbilden av bruden som är ”drottning för en dag”, som om vissa slag av tryckta inbjudningar, fotografier, blommor eller ringar försäkrar dig om ett perfekt bröllop. De vill att du skall känna: ”Den här gången förtjänar jag det allra bästa” — oavsett om du har råd med det eller inte. Detta ”pråliga skryt med ens resurser i livet” tillhör världen som håller på att försvinna. (1 Johannes 2:15—17) Några kristna äldste i ett visst land sade: ”En tävlingsanda har iakttagits. [Till exempel] kan bruden och hennes sällskap — influerade av världsliga sedvänjor — byta om och sätta på sig olika dyrbara klädedräkter fyra eller fem gånger.”
8. a) Vad kan vi lära av bibelns ord när det gäller bröllopsklädseln? b) Varför har några kristna valt enklare bröllopsklädsel?
8 I bibeln antyds det inte att bröllop behöver vara spartanska, anspråkslösa tillställningar. Vi läser till exempel om brudgummen som ”sätter högtidsbindeln på sitt huvud” och bruden som ”pryder sig med sina smycken”. (Jesaja 61:10; Psalm 45:14, 15; Jesaja 49:18; Jeremia 2:32; Hesekiel 16:9—13; Uppenbarelseboken 21:2) Kristi symboliska brud beskrivs vara ”iförd glänsande, rent, fint linne”. Det är således passande att bruden och brudgummen (och deras följe) har rena, tilltalande kläder på sig, men de behöver inte ha så exklusiva kläder att dessa skapar ekonomiska problem för dem. En del par har avsiktligt valt kläder som kostat dem betydligt mindre än de har råd med. Varför det? Det är för att undvika en klädsel som kan verka imponerande och som kan få gästerna att känna sig illa till mods eller som kan förta den enkla värdigheten, glädjen och andligheten i bröllopet. — Uppenbarelseboken 19:8; Ordspråksboken 11:2; 1 Timoteus 2:9.
9. Hur bör vi se på seder eller traditioner i samband med bröllop?
9 En annan sak som kan gå till överdrift vid bröllop är att man lägger otillbörligt stor vikt vid etikettsregler — den mängd ritualer som ”experter” på etikettsfrågor säger att man måste följa. Detta innebär inte att Guds tjänare avsiktligt struntar i alla lokala sedvänjor som hör samman med bröllop.a Det berättas i bibeln att Simson gjorde ett gästabud i samband med att han gifte sig, ”ty så brukade de unga männen göra”. (Domarboken 14:10) Men om man slaviskt följer alla umgängesformaliteter eller etikettsregler, kan det verka störande på bröllopet, så att den verkliga meningen med att man firar det fördunklas och alla berövas den glädje som de borde ha fått känna.
Lagligt gift — på bibelns tid och i vår tid
10. Hur gick bröllopen till på bibelns tid?
10 Vi kan hämta lärdom av det som bibeln säger om bröllop, även om sedvänjorna i vår tid och på den plats där vi bor skiljer sig från dem på bibelns tid. På bibelns tid behövdes det ingen speciell laglig eller religiös vigselceremoni. Det var brukligt att brudgummen gick hem till sin trolovade och offentligt förde henne hem till sig. Detta skedde under glädjefyllda former som delades av det äkta paret, deras nära anförvanter och åskådare som visade spänt intresse för den lyckliga tilldragelsen. I allmänhet var bruden och brudgummen iförda fina kläder, och det var brukligt att de hade en bröllopsfest med inbjudna gäster i hans hem. — 1 Moseboken 24:65—67; Matteus 1:24; 25:1—10; jämför 1 Mackabéerboken 9:37, 39.
11. Hur förhöll det sig med äktenskapshandlingar i forna tider — var de nödvändiga?
11 Nationerna runt omkring hebréerna hade lagar som krävde skrivna äktenskapskontrakt. Även om det i bibeln inte omnämns några sådana dokument, finns sådana uttryck som ”ditt förbunds hustru”. (Malaki 2:14, Åkeson) Bibelns detaljerade släktregister antyder att äktenskap inregistrerades på något sätt, och det är intressant att lägga märke till att Josef och Maria iakttog en form av laglig inskrivning. (Lukas 2:1—5; 3:23—38) Papyrer från 400-talet f.v.t. från en judisk koloni i Elefantine (i Egypten) innehåller äktenskapskontrakt, varav ett lyder:
”... Jag har kommit hem till er för att ni skall ge mig er dotter Miftahia till äkta. Hon är min hustru, och jag är hennes äkta man från denna dag och för evigt. Jag har gett er som brudpris för er dotter Miftahia (en summa av) 5 siklar ...”
12. a) Hur ser Jehovas vittnen på borgerliga vigslar? b) Vad är tillrådligt, om man har både en borgerlig vigsel och en religiös ceremoni?
12 Jehovas vittnen menar att en vigsel skall förrättas i enlighet med lagen i landet eller på platsen och därmed följa principen: ”Betala tillbaka till kejsaren de ting som är kejsarens.” (Markus 12:17; Romarna 13:1, 7) Lagen kan kräva att ett par lämnar blodprov, skaffar ett slags äktenskapsbevis och avlägger en ed inför någon som har rätt att förrätta vigsel. I vissa länder har enbart civila myndighetspersoner, sådana som borgmästare eller domare, rätt att viga. Men ofta anser de som tillhör kristenhetens kyrkor att de i verkligheten inte är gifta förrän de har haft ett kyrkligt bröllop. Sanna kristna erkänner att en borgerlig vigsel är giltig, men några föredrar ändå (eller känslostämningarna på platsen kan rekommendera) att den borgerliga vigseln följs av ett på bibeln grundat tal. Om man vill ha det så, är det bäst att detta tal kommer så snart som möjligt efter den borgerliga vigseln.b
13. Vad kommer troligtvis att ske före vigseln, om det är så att en kristen äldstebroder skall officiera?
13 I några länder har Jehovas vittnen fått vigselrätt. I allmänhet utförs dessa vigselförrättningar av därtill särskilt förordnade äldste, män som har erfarenhet, insikt, mogenhet och kunskap i Guds ord. En sådan äldste som blir ombedd att officiera kommer troligen att i förväg sammanträffa med den blivande bruden och brudgummen. De kommer naturligtvis att vilja försäkra honom om att det inte finns några moraliska eller lagliga hinder i vägen för att de gifter sig. Han kan ge dem sunda skriftenliga och faderliga råd. Troligtvis kommer han också att resonera med dem om anordningarna för vigselceremonin och den bröllopsfest som eventuellt skall hållas efteråt, eftersom han vill ha ett rent samvete när det gäller denna tilldragelse som han blivit ombedd att spela en så stor roll i. — Ordspråksboken 1:1—4; 2:1; 3:1; 5:15—21; Hebréerna 13:17, 18.
14. Vilket slags bröllopstal är lämpligt?
14 Vare sig ett bibliskt tal har föregåtts av en borgerlig vigsel eller inte, kan detta tal som hålls av en förkunnare bland Jehovas vittnen hjälpa till att betona att äktenskapet redan från början bör ha en andlig inriktning. Sådana tal behöver inte vara särskilt långa och inte innehålla allt som bibeln säger om äktenskap, och de bör inte heller vara alltför humoristiska eller i alltför hög grad lovprisa det äkta paret. Det balanserade, av lycka fyllda och på bibeln grundade innehållet i dessa tal kan vara till nytta för dem som gifter sig såväl som för alla andra närvarande.c — 2 Timoteus 3:16.
15. Hur skiljer sig de äktenskapslöften som Jehovas vittnen avger från dem som andra avger i vår tid?
15 Äktenskapslöften ingår som en del i de flesta bröllop. De som används vid vissa ”moderna” världsliga vigselakter är hopdiktade från någon lite udda poesi, eller också ger de uttryck åt någon sjukligt överkänslig syn på livet. I en essä betitlad ”Faran med hemmagjorda löften” i tidskriften Time berättades det om en präst som frågade: ”Gina, är du villig att älska Peter mer än du älskar choklad?” Därpå sade han till Peter: ”Är du villig att älska Gina mer än morgontidningen?” I artikeln framhölls det emellertid att ”en vigsel är en offentlig förrättning” och bör vara värdig det viktiga samhälleliga steg som då tas. Vid vigselförrättningar enligt Jehovas vittnens ordning är äktenskapslöftena utformade enligt de krav som lagen på platsen kräver. Där så tillåts används följande äktenskapslöften som ärar Gud, instiftaren av äktenskapet:
”Jag —— tar dig —— till min äkta maka, att älska och att troget hålla fast vid enligt Guds lag i den Heliga skrift som gäller för kristna äkta män, så länge vi båda lever tillsammans på jorden enligt Guds föranstaltning för äktenskap.”
”Jag —— tar dig —— till min äkta man, att älska och att troget hålla fast vid och djupt respektera, enligt Guds lag i den Heliga skrift som gäller för kristna hustrur, så länge vi båda lever tillsammans på jorden enligt Guds föranstaltning för äktenskap.”
Dessa äktenskapslöften bör inte ändras eller bytas ut för att passa någon nyck som paret har.d
Vigsel i Rikets sal
16, 17. a) Hur kommer kretsen av äldste in i bilden när det gäller vigslar som skall hållas i Rikets sal? (Jakob 3:17) b) Varför är det tillrådligt att det förhåller sig så?
16 De kristna uppmanas att gifta sig ”bara ... i Herren”. (1 Korintierna 7:39) När två kristna, som har en god ställning i församlingen, önskar vigas (eller ha ett på borgerlig vigsel efterföljande bröllopstal) i Rikets sal, bör de dessförinnan inhämta äldstekretsens tillstånd till detta.e De äldste kommer inte att genomdriva sin personliga smak när det gäller bröllopsarrangemangen, men de kommer att fråga vilka planer paret har, så att det inte i Rikets sal görs någonting som med stor sannolikhet kommer att oroa församlingen. — Jämför 1 Korintierna 14:26—33.
17 Oroande ting har till exempel rapporterats från ett visst land om bröllop som ägt rum på annan plats än Rikets sal. Före ett sådant spelades högljudd musik, och bruden, brudgummen och deras följe kom indansande i den hyrda lokalen. Gästerna förenade sig med dem i dansen tills en ordförande avbröt det hela, så att man kunde inleda med bön och därefter börja bröllopstalet. Denna anda hörde självfallet inte hemma på ett kristet bröllop. Detta exempel visar emellertid varför de äldste bör vara noga när det gäller vigsel i Rikets sal. Där bör bara upplyftande musik, sådan som vi finner i Jehovas vittnens sångbok, förekomma. Alla blomsterarrangemang eller liknande dekorationer, liksom det sätt varpå bröllopsföljet kommer in i Rikets sal och fotograferingen sker, bör präglas av blygsamhet, anspråkslöshet och resonlighet. — Filipperna 4:5.
18. Vilka kan följa bruden och brudgummen i ”brudföljet” vid vigseln? (1 Korintierna 5:13; Jakob 2:1—4)
18 På bibelns tid var det vanligt att ”brudgummens vän” och väninnor till bruden ingick i brudföljet. (Johannes 3:29; Psalm 45:15) Så förhåller det sig också ofta vid en vigsel i Rikets sal. Det är emellertid nödvändigt att visa resonlighet när det gäller hur många som skall ingå i detta brudfölje, liksom också hur de skall klä sig och agera. Det skulle vara otillbörligt att i brudföljet ha människor som är uteslutna eller som lever ett upprörande liv som i hög grad strider mot bibelns principer. (2 Korintierna 6:14—16) Många kristna par (och talare) föredrar att i brudföljet ha sådana som står dem nära i tjänsten för Jehova i stället för att välja ut sådana som har en framträdande ställning eller som kan skänka dem en dyrbar present.
19. Vilka andra aspekter bör man ta hänsyn till för att en vigsel i Rikets sal skall bli till glädje?
19 Om Rikets sal skall användas, kan en kort pålysning göras angående tidpunkten för vigseln. På så sätt får församlingen kännedom om att Rikets sal kommer att användas då och att de kan vara närvarande, om de så önskar. Eftersom Rikets sal i första hand är till för kristna möten, kommer vigseln att förläggas till en tidpunkt då den inte stör dessa. Vilken tid som än är inplanerad, återspeglar det kärlek till och omtanke om alla att vara punktlig. I en liknelse som Jesus framställde om ett bröllop dröjde brudgummen, vilket ledde till stora problem för några. — Matteus 25:1—12.
20. Vilka andra ting i samband med vigselförrättningar och bröllop förtjänar vår uppmärksamhet?
20 Profeten Jesaja skrev om en brudgum som fröjdade sig över sin brud. (Jesaja 62:5) Bruden gläder sig också på sin bröllopsdag. Många välgångsönskande personer känner också stor glädje över kristna vigselförrättningar och bröllop. (Johannes 3:29) Ofta kommer denna glädje till uttryck och förstärks genom det samkväm som följer på vigseln, den mottagning eller bröllopsfest som då hålls. Vilka råd ger Jehova i sitt ord, råd som kan bidra till lycka i stället för problem vid sådana tillställningar? Låt oss se på detta i ett kommande nummer.
[Fotnoter]
a Angående bröllopsseder, se Vakttornet för 1 juni 1969, sidorna 261, 262.
b Om det skulle gå en längre tid mellan den borgerliga vigseln och det på bibeln grundade talet, skulle människor i samhället kunna ta anstöt av det äkta parets handlingssätt, oavsett om de levde som man och hustru eller om de avstod från att göra det. — 2 Korintierna 6:3.
c Sådana skriftenliga tal kan vara grundade på de tankar som man kan finna i Vakttornet för 1 augusti 1969, sidorna 346—351; The Watchtower för 1 maj 1974, sidorna 274—277; Vakttornet för 1 augusti 1977, sidorna 341—354.
d Om vigseln har förrättats tidigare av någon civil myndighetsperson och den sedan följs av ett kristet bröllopstal, kan den förkunnare som håller talet i det nämna att den lagliga vigseln redan har ägt rum. Somliga äkta par väljer ändå att upprepa dessa äktenskapslöften inför Gud och de närvarande.
e Det har hänt att två personer som tjänar Gud och inväntar en sammankomst för att bli döpta har vigts i en Rikets sal.
Kommer du ihåg följande?
□ Vilka faror måste de kristna vara vakna för när det gäller påkostade bröllop?
□ Vilken ställning intar Jehovas vittnen till borgerliga respektive religiösa vigselceremonier?
□ Hur kan ett pars beslut när det gäller deras vigselceremoni öka den kristna glädjen i samband med denna händelse?
□ Vilken form av vigsel, eller anordning i anslutning till en vigselakt, kan hållas i Rikets sal?
[Bild på sidan 29]
Med glädje och värdighet skulle den hebreiske brudgummen föra sin brud hem till sig