Vi lever i oroliga tider, ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med”. (2 Timoteus 3:1) Mångas tillvaro har vänts upp och ner av finanskriser, skilsmässor, krig, epidemier och naturkatastrofer. Dessutom får vi alla kämpa med orosmoment på det personliga planet: ”Tänk om den här knölen visar sig vara cancer.” ”Vad för slags värld kommer mina barnbarn att få växa upp i?”

All oro är dock inte negativ. Det är helt naturligt att känna sig lite stressad inför ett prov eller en jobbintervju. Och ett visst mått av oro kan hjälpa oss att undvika faror. Men konstant eller överdriven ångest är inte hälsosam. En färsk undersökning som omfattade drygt 68 000 vuxna individer visade att till och med lätt ångest ökar risken för att dö i förtid. Det var alltså inte utan orsak som Jesus frågade: ”Vem av er kan väl genom att bekymra sig lägga en enda aln till sin livslängd?” Så är det. Ingen har kunnat förlänga sitt liv genom att gå runt och oroa sig. Jesus sa därför rakt på sak: ”Sluta upp med att vara bekymrade.” (Matteus 6:25, 27) Men hur kan man lyckas med det?

I mångt och mycket handlar det om att ha gott omdöme, bygga upp en stark tro på Gud och skaffa sig ett säkert framtidshopp. Det kanske inte går någon nöd på oss i nuläget, men saker och ting kan förändras snabbt. Så därför ska vi se hur de här stegen har hjälpt Paul, Janet och Alona att hantera sina stressfyllda situationer.

”Den skenande inflationen slog hårt mot landet, och mat blev både dyrt och svårt att få tag i”, berättar tvåbarnspappan Paul. ”Vi brukade köa i timmar, men maten tog ofta slut innan vi kommit fram. Folk blev otäckt magra, och många föll ihop på gatan. Priset på vanliga basvaror sköt i höjden. Först handlade det om miljonbelopp, sedan miljardbelopp. Till sist blev den lokala valutan helt värdelös. Jag förlorade mitt bankkonto, min försäkring och min pension.”

Paul förstod att han behövde gott omdöme, eller ”praktisk vishet”, om hans familj skulle kunna överleva situationen. (Ordspråksboken 3:21) ”Egentligen är jag elentreprenör, men jag tog alla jobb jag kunde få, för mycket lägre lön än normalt”, berättar han. ”Ibland fick jag betalt i mat och hushållsartiklar. Om jag till exempel fick fyra tvålar, behöll jag två själv och sålde vidare de andra. Så småningom hade jag 40 kycklingar. När de blivit stora, sålde jag dem och köpte 300 till. Längre fram bytte jag 50 av dem mot två 50-kilossäckar majsmjöl. De säckarna höll min egen och flera andra familjer vid liv under lång tid.”

Paul visste också att det klokaste man kan göra är att förlita sig på Gud. Om vi följer Guds råd kommer han att hjälpa oss. När Jesus talade om våra grundläggande behov sa han: ”Oroa er inte. ... Er fader vet att ni behöver detta.” (Lukas 12:29–31, Bibel 2000)

Guds ärkefiende, Satan, har tragiskt nog lurat större delen av mänskligheten att låta livet kretsa kring materiella behov. Människor oroar sig något enormt över både verkliga och inbillade behov och ödslar mycket energi på att skaffa saker de egentligen inte behöver. Många skuldsätter sig upp över öronen och får lära sig den hårda vägen att ”låntagaren blir långivarens slav”. (Ordspråksboken 22:7)

I sin desperation fattar en del dåliga beslut. ”Många av mina grannar lämnade både släkt och vänner för att se om gräset var grönare utomlands”, berättar Paul. ”Några saknade nödvändiga handlingar och kunde inte få tag på något jobb i sitt nya land. Det slutade ofta med att de fick gömma sig för polisen och leva på gatan. De gav inte Gud chansen att hjälpa dem. Men vi bestämde oss för att hantera de ekonomiska problemen tillsammans som familj och förlita oss på Gud.”

DE FÖLJDE JESUS RÅD

Paul fortsätter: ”Jesus sa: ’Var aldrig bekymrade för morgondagen; morgondagen skall nämligen ha sina egna bekymmer. Var dag har nog av sin egen uselhet.’ Varje dag bad jag därför att Gud skulle ge oss ’vårt bröd för denna dag’ så att vi kunde överleva. Och han hjälpte oss verkligen, precis som Jesus hade lovat. Vi fick inte alltid det vi helst ville ha. En gång ställde jag mig i en matkö utan att veta vad som såldes där. När jag kom fram visade det sig vara yoghurt. Jag gillar inte yoghurt. Men det var ju trots allt mat, så den kvällen åt vi yoghurt. Jag är så tacksam att Gud såg till att min familj aldrig behövde gå och lägga sig hungriga under hela den här tiden.”a

”Nu har vi det bättre ställt. Men det vi har gått igenom har lärt oss att det bästa sättet att motverka oro är att förtrösta på Gud. Jehovab kommer alltid att hjälpa oss så länge vi försöker göra hans vilja. Vi har verkligen fått se hur sanna orden i Psalm 34:8 är: ’Smaka och se att Jehova är god; lycklig är den kraftfulle man som tar sin tillflykt till honom.’ Därför är vi inte skrämda av tanken på att det skulle bli ekonomiskt svåra tider igen.”

”Vi har förstått att i grund och botten är det varken arbete eller pengar vi behöver för att överleva, utan mat. Vi ser fram emot den tid då Guds löfte kommer att uppfyllas: ’Det skall bli fullt med brödsäd på jorden.’ Och under tiden är vi nöjda med att ha ’mat och kläder’. Vi hämtar styrka från Bibelns ord: ’Låt ert levnadssätt vara fritt från penningkärlek; nöj er med det som är. Ty han har sagt: ”Jag skall under inga omständigheter släppa dig, inte heller under några omständigheter överge dig.” Vi kan alltså vara vid gott mod och säga: ”Jehova är min hjälpare; jag skall inte vara rädd.”’”c

För att kunna lita på Gud som Paul och hans familj gjorde krävs uppriktig tro. (1 Moseboken 6:9) Oavsett om vi går igenom ekonomiskt svåra tider just nu eller riskerar att göra det i framtiden, kan vi lära oss mycket av Pauls tro och goda omdöme.

Men vad ska vi göra om det är familjeproblem som oroar oss?

”Kort efter pappas död berättade min man att han hade träffat en annan”, säger Janet. ”Det dröjde inte länge förrän han tömde sin garderob och lämnade mig och våra två barn utan att ens säga hej då.” Janet hittade ett jobb, men lönen räckte inte för att behålla huset. Det fanns fler orosmoment än ekonomin. ”Jag var helt överväldigad över att behöva ta hand om familjen helt själv”, säger hon. ”Jag hade så dåligt samvete över att inte kunna ge mina barn lika mycket som andra föräldrar kunde. Och jag oroar mig fortfarande över hur andra ser på mig och mina barn. Undrar de om jag verkligen gjorde allt för att hålla ihop mitt äktenskap?”

Bönen hjälper Janet att hantera sina känslor och hålla sig nära Gud. ”Nätterna är värst. När allt är så tyst och lugnt tar mina oroande tankar över helt. Bibelläsning och bön hjälper mig att sova. Mina favoritverser är Filipperna 4:6, 7: ’Var inte bekymrade för någonting, utan låt i allt era önskningar göras kända för Gud genom bön och ödmjuk anhållan tillsammans med tacksägelse; och Guds frid, som övergår allt förstånd, skall skydda era hjärtan och era sinnen.’ Jag har bett till Jehova så många nätter, och jag har alltid känt hur hans frid har lugnat mig.”

Oavsett vad man oroar sig över, kan man ha nytta av att tänka på det Jesus sa om bön i sin bergspredikan: ”Gud, er Fader, vet ju vad ni behöver redan innan ni ber honom.” (Matteus 6:8) Men det betyder inte att vi kan strunta i att be. Bönen är det främsta sättet för oss att ”närma ... [oss] Gud”. Om vi gör det kommer han att närma sig oss också. (Jakob 4:8)

Bönen minskar inte bara vår oro genom att vi får sätta ord på våra känslor. Jehova, ”som hör bön”, gör också något rent praktiskt för dem som söker honom. (Psalm 65:2) Det var därför Jesus lärde sina efterföljare att ”alltid be och att inte ge upp”. (Lukas 18:1) Vi måste fortsätta att be Gud om vägledning och hjälp samtidigt som vi visar att vi tror på honom. Vi får aldrig tvivla på hans vilja eller förmåga att hjälpa oss. Genom att ”be oupphörligt” på det här sättet visar vi att vår tro är uppriktig. (1 Thessalonikerna 5:17)

VAD TRO INNEBÄR

Vad innebär det egentligen att tro? Det inbegriper att man ”lär känna” Gud som person. (Johannes 17:3) Det gör vi bland annat genom att ta till oss av hans tankar i Bibeln, där vi lär oss att han verkligen vill hjälpa var och en av oss. Men verklig tro handlar inte bara om kunskap om Gud. Det handlar också om att utveckla en vänskap med honom. Nära vänskapsband är dock inget som kommer över en natt. Vår tro ”växer till” när vi lär oss mer om honom, ”gör det som behagar honom” och får uppleva hans hjälp. (2 Korinthierna 10:15; Johannes 8:29) Det är sådan tro som gör att Janet kan hantera sin oro.

”Min tro har verkligen växt sig stark när jag har sett hur Jehova hela tiden stått vid min sida”, säger hon. ”Vi har gått igenom många orättvisor som verkat omöjliga att hantera. Men när vi gång på gång vänt oss till Jehova har han öppnat utvägar som jag aldrig skulle kunnat komma på själv. Varje gång jag tackar honom påminns jag om hur mycket han har gjort för mig. Han har alltid kommit till vår undsättning när vi behövt det som mest. Och han har gett mig riktiga vänner – män och kvinnor som verkligen visat sig vara sanna kristna. De finns alltid där för mig och är goda föredömen för mina barn.”a

”Jag förstår varför Jehova i Malaki 2:16 säger att han ’hatar skilsmässa’. Det är otroligt smärtsamt för den som blir lämnad. Det har gått många år sedan min man flyttade, men ibland känner jag mig fortfarande alldeles tom. Då försöker jag göra något för att hjälpa andra, och det hjälper faktiskt mig också.” På så sätt följer Janet den bibliska principen att inte isolera sig, och det har minskat hennes oro.b (Ordspråksboken 18:1)

”Min största tröst”, säger Janet, ”är att jag vet att Jehova är ’en far för faderlösa och en domare för änkor’. Han kommer aldrig att svika mig som min man gjorde.” (Psalm 68:5) Janet vet att Gud inte prövar oss med ”det som är ont”. ”Han ger frikostigt åt alla” av både vishet och ”kraft som är över det normala” så att vi kan klara av alla våra bekymmer. (Jakob 1:5, 13; 2 Korinthierna 4:7)

Men vad ska vi göra om vi känner att vårt liv är i fara?

”När jag hör larmet börjar mitt hjärta rusa, och jag springer till skyddsrummet”, berättar Alona. ”Men inte ens där släpper ångesten. Värst är det när jag befinner mig utomhus och inte har någonstans att ta skydd. En gång satte larmet i gång när jag var ute och gick. Jag började gråta och fick svårt att andas. Det tog flera timmar innan jag kunde lugna ner mig. Då gick larmet igen.”

Det är inte bara i krig som livet kan vara i fara. Om man själv eller någon närstående drabbas av en livshotande sjukdom kan det slå ner som en bomb i ens tillvaro. Och andra känner en sjuklig oro för framtiden. Man kanske tänker: ”Kommer mina barn eller barnbarn att få växa upp i en värld fylld av krig, brottslighet, miljöförstöring, klimatförändringar och epidemier?” Hur kan man hantera sådan oro?

Ibland händer hemska saker, och ”den kloke ser olyckan och gömmer sig”. (Ordspråksboken 27:12) Precis som vi anstränger oss för att skydda vår fysiska hälsa, kan vi göra något för att skydda den psykiska och känslomässiga. Underhållningsvåld och nyhetsinslag med skrämmande bilder kan göra både oss själva och våra barn mer oroliga. Att undvika att utsätta sig för sådant är inte detsamma som att blunda för verkligheten. Gud menade inte att vi skulle fylla vårt sinne med ondska. Vi bör i stället tänka på det som är ”sant”, ”rätt”, ”rent” och ”värt att tycka om”. Då kommer ”fridens Gud” att ge oss frid i sinne och hjärta. (Filipperna 4:8, 9)

BÖNENS BETYDELSE

Verklig tro hjälper oss att hantera oro. Bibeln uppmanar oss att vara ”vaksamma med tanke på böner”. (1 Petrus 4:7) Vi kan be att Gud ska hjälpa oss att få vishet och mod att kunna göra det bästa av situationen. Vi kan lita på att ”han hör oss vad vi än ber om”. (1 Johannes 5:15)

Bibeln förklarar att det är Satan, och inte Gud, som är ”världens härskare” och att ”hela världen ligger i den ondes våld”. (Johannes 12:31; 1 Johannes 5:19) Därför var det inte fråga om ett bildspråk när Jesus lärde oss att be: ”Befria oss från den onde.” (Matteus 6:13) ”Varje gång som larmet går ber jag till Jehova om hjälp att hålla känslorna under kontroll”, säger Alona. ”Min käre man brukar också ringa och be med mig. Bönerna hjälper verkligen.” Det är precis som Bibeln säger: ”Jehova är nära alla som ropar till honom, alla som ropar till honom i sanning.” (Psalm 145:18)

VÅRT FRAMTIDSHOPP

I bergspredikan lärde Jesus sina efterföljare att be: ”Låt ditt kungarike komma.” (Matteus 6:10) Guds rike kommer att ta bort all oro för evigt. Genom Jesus, ”Fredsfursten”, kommer Gud att få ”krigen att upphöra intill jordens yttersta ände”. (Jesaja 9:6; Psalm 46:9) ”Han skall avkunna dom bland många folk ... Nation skall inte lyfta svärd mot nation, och de skall inte mer lära sig att föra krig. ... Ingen skall skrämma dem.” (Mika 4:3, 4) Familjer ”skall bygga hus och bo i dem; och de skall plantera vingårdar och äta deras frukt”. (Jesaja 65:21) ”Och ingen invånare skall säga: ’Jag är sjuk.’” (Jesaja 33:24)

Hur man än försöker kan man i dag inte helt skydda sig från olyckor som beror på ”tid och oförutsedd händelse”. Man kanske befinner sig på fel plats vid fel tillfälle. (Predikaren 9:11) Genom hela historien har goda människor fallit offer för krig, våld och sjukdomar. Vilket hopp finns det för sådana personer?

Miljontals människor – bara Gud vet hur många – kommer att få liv igen. Just nu befinner de sig i Guds fullkomliga minne och vilar till den dag då ”alla som är i minnesgravarna skall ... komma ut”. (Johannes 5:28, 29) Så här säger Bibeln om uppståndelsehoppet: ”Detta hopp har vi som ett själens ankare, både säkert och fast.” (Hebréerna 6:19) Och Gud ”har gett alla en garanti för detta genom att han har uppväckt ... [Jesus] från de döda”. (Apostlagärningarna 17:31)

I dag hamnar även de som tjänar Gud i orosfyllda situationer. Men Paul, Janet och Alona har fått sin oro under kontroll genom att visa gott omdöme, närma sig Gud i bön och bygga upp en stark tro på Bibelns framtidslöften. Vi hoppas att orden i Romarna 15:13 ska bli verklighet även för dig: ”Må den Gud som inger hopp uppfylla er med all glädje och frid genom att ni har tro.”