Vetenskap är enligt Svensk ordbok ”system av beprövade metoder som används för att så noggrant som möjligt undersöka, beskriva och förklara verkligheten”. För att lyckas med allt det här krävs stor ansträngning. Forskare kan kämpa med ett experiment eller en analys i veckor, månader och till och med år. Ibland leder deras arbete ingenstans, men i många fall förser de oss med lösningar vi har nytta av. Här är några exempel.

Ett europeiskt företag har utvecklat ett slags sugrör med avancerade filter som gör det möjligt att dricka förorenat vatten utan att bli sjuk. Sådana produkter har varit till nytta vid naturkatastrofer, till exempel vid jordbävningen i Haiti 2010.

Högt ovanför marken finns ett satellitsystem som kallas gps (global positioning system). Systemet utvecklades i första hand för militär användning men används i dag flitigt av bilister, piloter, kaptener, jägare och vandrare. Tack vare forskarna som uppfann gps:en är det nu för tiden mycket enklare att hitta dit man vill.

Använder du en mobil, en dator eller internet? Brukar du flyga? Har din hälsa blivit bättre på grund av medicinska framsteg? I så fall har du personligen haft nytta av det vetenskapen gjort för mänskligheten. Den har helt klart påverkat ditt liv positivt på många sätt.

VETENSKAPENS BEGRÄNSNINGAR

Forskare vrider och vänder på allt i universum i ett försök att vidga sina vyer. Kärnfysiker forskar på atomens minsta partiklar, medan astrofysiker går miljoner år tillbaka i tiden för att förstå universums uppkomst. Man utforskar till och med osynliga och oåtkomliga dimensioner. Med tanke på omfattningen av dagens forskning menar många forskare att om Bibelns Gud existerar borde de kunna hitta honom.

Några framstående forskare och filosofer går ännu längre. De för fram det som vetenskapsförfattaren Amir Aczel kallar ”en vetenskaplig bevisföring som motbevisar Guds existens”. Ett exempel är den världsberömde fysikern Victor Stenger som skriver att ”avsaknaden av bevis för en gud som spelar en viktig roll i universum bekräftar bortom allt tvivel att en sådan gud inte finns”. Andra menar att de underverk som tillskrivs Gud i Bibeln bara är hokus pokus och spektakulära illusioner.a

Men frågan är: Har forskarna tillräckligt på fötterna för att kunna dra så definitiva slutsatser? Det enkla svaret är nej. Det har gjorts enorma framsteg inom vetenskapen, men många forskare erkänner att det fortfarande finns okända marker, varav vissa kanske aldrig kommer att kunna utforskas. ”Vi kommer aldrig kunna gå till botten med allt”, säger fysikern och nobelpristagaren Steven Weinberg. Professorn och astrofysikern Martin Rees skriver: ”Det finns saker som vi människor kanske aldrig kommer att kunna förstå.” Sanningen är att mycket av universum, från den lilla cellen till de ofantliga galaxerna, fortfarande ligger bortom den moderna vetenskapens fattningsförmåga. Vi kan ta några exempel:

• 

  Biologer förstår inte helt och fullt processerna i den levande cellen. Man har inte alla svar på hur cellerna förbränner energi, framställer proteiner och delar sig.

• 

  Gravitationen påverkar oss varje sekund av livet. Ändå är den något av ett mysterium. Fysikerna kan inte helt förklara hur gravitationen drar oss tillbaka mot marken när vi hoppar eller hur den håller månen i sin omloppsbana runt jorden.

• 

  Kosmologer uppskattar att omkring 95 procent av universum varken är synligt eller möjligt att mäta med dagens forskningsinstrument. Denna del av universum delas upp i två kategorier: mörk materia och mörk energi. Man vet i stort sett ingenting om deras egenskaper och sammansättning.

Det finns även andra områden som förbryllar forskare. Varför är detta av betydelse? David Eagleman, vetenskapsskribent och hjärnforskare, skriver: ”Vår kunskap är vida överträffad av vår okunskap. Enligt mig bör vetenskap göra oss vördnadsfulla och vetgiriga, inte dogmatiska.”

Om du tänker att vetenskapen håller på att ersätta Bibeln och gudstron, fundera då på följande: Om geniala forskare med avancerade mätinstrument bara kunnat få begränsad förståelse av universum, är det då logiskt att utan vidare förkasta allt som ligger utanför vetenskapens ramar? Encyclopedia Britannica avslutar en lång artikel om astronomins historia och utveckling med det här tänkvärda konstaterandet: ”Trots att astronomins historia sträcker sig nästan 4 000 år bakåt i tiden, upplever vi fortfarande universum lika förunderligt som babylonierna gjorde.”

Jehovas vittnen respekterar allas rätt att själva bilda sig en uppfattning i det här ämnet. Vi försöker följa Bibelns råd: ”Låt er resonlighet bli känd för alla.” (Filipperna 4:5) Vi hoppas att du har samma inställning och är öppen för att undersöka hur vetenskapen och Bibeln överensstämmer och kompletterar varandra.

Den senaste tiden har det getts ut en strid ström av böcker med nyateistiska tankar och idéer. Dessa böcker har väckt stor uppmärksamhet och skapat många debatter och diskussioner. David Eagleman, som nämndes i den förra artikeln, skriver angående detta: ”Vissa läsare lägger ifrån sig de här böckerna med intrycket att forskarna har hela bilden klar för sig.” Han tillägger: ”Men god vetenskap är alltid vidsynt, och vetenskapshistorien är full av överraskande upptäckter.”

Under årens lopp har begåvade vetenskapsmän gjort oväntade genombrott i jakten på att lösa universums mysterier. Men en del av dem har även gjort rejäla snedtramp på vägen. Isaac Newton var en av de främsta vetenskapsmännen på sin tid. Han visade hur gravitationskraften håller samman planeter, stjärnor och galaxer till ett universum. Han uppfann differentialkalkylen, en matematisk teknik som används inom datavetenskap, rymdteknik och kärnfysik. Men han förespråkade också alkemi, en pseudovetenskap där man med hjälp av astrologi och magi försökte omvandla bly och andra metaller till guld.

Mer än 1 500 år före Newton utforskade den grekiske astronomen Ptolemaios himlen med blotta ögat. Han följde planeternas bana över natthimlen och var en skicklig kartritare. Men han trodde att allt kretsade kring jorden. Astrofysikern Carl Sagan skriver om Ptolemaios: ”Hans uppfattning att universum kretsar kring jorden var dominerande i mer än 1 500 år, vilket är en påminnelse om att ett skarpt intellekt inte är en garanti mot slutsatser som är helt uppåt väggarna.”

Dagens forskare möter liknande utmaningar. Kommer de någonsin att förstå universum helt och hållet? Det är sant att det har gjorts många framsteg som vi haft nytta av, men det är samtidigt viktigt att vara medveten om vetenskapens begränsningar. Fysikern Paul Davies skriver: ”Sökandet efter ett slutet logiskt schema som ger en fullständig och självkonsistent förklaring till allting är dömt att misslyckas.” Dessa ord slår fast en obestridlig sanning: Människan kan inte förstå universum till hundra procent. Så när det påstås att vetenskapen med tiden kommer att kunna förklara allt som existerar, är det förståndigt att ta sådana påståenden med en nypa salt.

Bibeln beskriver universums förunderligheter med följande ord: ”Se, detta är bara utkanterna av hans [Guds] verk, och vad annat än en viskning har man hört om honom!” (Job 26:14) Det finns så enormt mycket som är bortom människans förstånd och uppfattningsförmåga. Paulus ord är lika sanna i dag som för 2 000 år sedan: ”O vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Hur outrannsakliga är inte hans domar och outforskliga hans vägar!” (Romarna 11:33)