pengar som tidigare. Han hade förlorat en del värdefulla extra förmåner, till exempel gruppförsäkring. Det var det pris han betalade för lättnad från pressen i arbetet. Var det värt det?

I hans ögon var det det. ”Jag känner en oändligt mycket större inre tillfredsställelse. Jag slapp ur bolagsfällan. Nu har jag tid för hobbies, studier och eftertanke, tid att göra bruk av mina tankeförmögenheter. Nu arbetar jag för att leva. Jag hoppas att jag aldrig mer kommer att bli tvungen att leva bara för att arbeta.”

Denna autentiska berättelse om en amerikansk affärsman riktar denna fråga till dig: Är ditt arbete herre över dig?

Guds syn på äktenskapet — hur jag fick den klar för mig

Berättat för ”Vakna!”:s korrespondent i Surinam

NÄR jag ser tillbaka, inser jag att det hela började så oskyldigt. Jag var bara nitton år, då jag råkade den här unge mannen som jag fann mycket tilldragande. Vi började träffas och hade mycket roligt tillsammans i all oskyldighet. Men snart hade det oskyldiga i situationen försvunnit. Jag var havande.

Jag borde kanske nämna att det i mitt land inte alls är ovanligt att en man och en kvinna sammanlever i s. k. samvetsäktenskap, dvs. utan att vara bundna genom äktenskap. Många sådana par har till och med för sig att så snart de legaliserar sitt förhållande kommer svårigheterna att börja, eftersom båda kontrahenterna då vet att de genom lag är bundna vid varandra. De föredrar därför att fortsätta att leva utan de fördelar äktenskapet ger.

Vad mer är — de olika kyrkosamfunden överser faktiskt med detta, även om de inte godkänner det öppet. Många katolska och protestantiska kyrkomedlemmar lever alltså tillsammans som man och hustru i sådana samvetsäktenskap. Trots att de inte anses lämpliga att ta del i nattvardsgången, åtnjuter de för övrigt gott anseende hos kyrkan.

Medan jag väntade mitt barn bodde jag i mitt föräldrahem som sed är, och min manlige vän fortsatte att komma dit för att träffa mig. När jag väntade hans andra barn, fick jag emellertid del av nyheter som gav mig en chock. Mor visade mig en tidningsannons som berättade att han lovat gifta sig med en annan kvinna! Till min förvåning läste jag att bröllopet skulle äga rum följande vecka. Jag tänkte att det hela måste vara ett misstag. När han uppenbarade sig nästa gång, berättade jag därför vad jag hade läst och hoppades innerst inne att han skulle förneka det. Men han medgav lugnt att han hade satt in annonsen, fast han påstod att han i själva verket inte tänkte gifta sig med den andra kvinnan. Jag godtog lättroget hans försäkringar om att han bara brydde sig om mig. Innan veckan var slut hade han till min stora besvikelse gift sig med den andra kvinnan!

Mina föräldrar erbjöd sig att försörja mig och mina barn, om jag bara lämnade mannen och inte längre hade något med honom att göra. Jag gick med på det, men två dagar efter sitt giftermål stod han återigen utanför min dörr och bad mig komma tillbaka till honom. Han påstod att han gift sig med den andra kvinnan enbart på grund av påtryckningar från hennes föräldrar,