32 Studiet

Betoning efter innehållet och modulation

1, 2. Vilken inverkan har betoning efter innehållet på ett tal?

¹ Betoning efter innehållet och modulation har tillsammans den verkan att de gör ett tal meningsfyllt och färgstarkt. Utan dem blir tankarna förvrängda och intresset upphör. Eftersom betoning efter innehållet vanligen är den lättare av de två egenskaperna att behärska, skall vi först ägna uppmärksamhet åt den.

² Kom ihåg vad betoning efter innehållet skall åstadkomma. Den avser att accentuera eller särskilt framhålla ord eller tankar, så att den riktiga meningen kommer till uttryck och dina åhörare får begrepp om de olika tankarnas inbördes förhållande till varandra. Ibland är det eftertryck som krävs helt enkelt kraftigt eller lätt, men det finns också tillfällen då det krävs finare nyanser.

3—7. Tala om hur man kan lära sig att betona efter innehållet.

³ Tankebärande ord i satserna betonade. Var man skall placera eftertrycket är i själva verket en fråga om: Vilka ord skall man ge eftertryck åt? Detta inbegriper att urskilja vilka ord det är som bär tanken och att genom lämpligt eftertryck låta dem framträda i förhållande till de omgivande orden. Om man understryker andra ord än de som bär tanken, kan betydelsen bli bortskymd eller förvrängd.

⁴ De flesta människor kan göra klart vad de menar i vanligt vardagstal. Såvida du inte har något särskilt manér, bör denna sida av saken inte utgöra något verkligt problem. Framträdande svaghet när det gäller att placera eftertrycket beror vanligtvis på något sådant manér. Om du har detta problem, bör du arbeta flitigt på att bli av med det. I vanliga fall kan sådana vanor inte brytas i ett eller två tal, varför din rådgivare förmodligen inte kommer att hålla dig tillbaka, om din felaktiga placering av eftertrycket inte är så framträdande att hela meningen förvanskas. Men för att kunna tala verkligt kraftfullt och effektivt bör du fortsätta att arbeta på detta, till dess du fullständigt vet hur eftertrycket bör placeras.

⁵ Vanligtvis måste man tänka mera på betoning efter innehållet när man förbereder högläsning än när man förbereder ett alltigenom extemporerat tal. Det gäller naturligtvis lika fullt vid läsning av skriftställen i ett tal som vid läsning av paragraferna vid Vakttornsstudiet i församlingen. Skälet till att man måste uppmärksamma betoning efter innehållet mera när det är fråga om högläsning är att stoffet som vi läser vanligtvis har skrivits av någon annan. Därför behöver vi studera det noggrant, analysera tankarna i det och upprepa själva uttrycken tills de blir naturliga för oss.

⁶ Hur åstadkommer man eftertryck eller betoning efter innehållet? Det finns flera olika medel, som måste användas i förening med varandra: genom större röststyrka, genom större intensitet eller starkare känsla, genom att sänka rösten, genom att höja den, genom långsamt och eftertryckligt uttal, genom ökad fart, genom paus före eller efter ett uttalande (eller bådadera), genom gester och ansiktsuttryck.

⁷ Till en början bör du främst vara noggrann med att eftertrycket placeras på rätt ställe och är kraftigt nog för att låta nyckelorden framträda. När du utarbetar ditt tal, bör du därför stryka under nyckelorden om du skall läsa upp det. Om du talar extemporerat, bör du se till att du får tankarna klart inpräglade i sinnet. Använd nyckelord i dina anteckningar och betona så dessa ord.

8, 9. Varför är det viktigt att huvudtankar betonas?

⁸ Huvudtankarna i talet betonade. Det är denna aspekt på betoningen som oftast saknas. I sådana fall finns det inga ”toppar” i talet. Ingenting framträder över allt annat. När talet är avslutat, är det ofta omöjligt att komma ihåg någonting som var särskilt framträdande. Även om huvudpunkterna är utarbetade på rätt sätt, så att de blir framträdande, kan uraktlåtenhet att ge dem tillbörligt eftertryck, när man framför talet, försvaga dem därhän att de kanske går helt och hållet förlorade.

⁹ För att övervinna dessa problem måste du först analysera ditt stoff omsorgsfullt. Vilken är den viktigaste punkten i talet? Vad är därnäst viktigast? Om du blir anmodad att omtala talets kärna i en eller två meningar, vad skulle du säga då? Detta är ett av de bästa sätten att avgöra vad som är höjdpunkterna i talet. När du har fått klart för dig detta, märk då ut dem i dina anteckningar eller i ditt manuskript. Nu kan du bygga med dessa punkter som höjdpunkter. De är topparna i ditt tal, och om stoffet är lämpligt disponerat och du framför det med kraftigt eftertryck, kommer folk att minnas huvudtankarna. Det är det du syftar till med ditt tal.

**********

10—12. Förklara vad som menas med modulation.

¹⁰ Om du talar med betoning efter innehållet, hjälper du åhörarna att förstå vad du har att säga, men den variation i betoningen som modulationen ger kan göra det behagligt för dem att lyssna. Gör du gott bruk av modulation i tjänsten på fältet och i de tal som du får förmånen att hålla i församlingen?

¹¹ Modulation är en återkommande växling av röstläge, fart och röststyrka, som avser att hålla kvar åhörarnas intresse och utmärka dina framåtskridande tankar och de känslor som du som talare har. För att tjäna dig bäst bör din modulation sträcka sig över hela den färgskala som stoffet i något visst tal medger. Vid övre gränsen i modulationen kan du ha — i minskande grad — upprördhet, entusiasm och starkt intresse. I mitten av skalan milt intresse, medan längst ned på skalan kommer allvar och högtidlighet.

¹² Du bör aldrig önska verka teatralisk genom ytterligheter i uttryck eller i uttrycksmedel. Vårt tal bör vara färgrikt, inte skenheligt högtidligt som det högkyrkliga prästerskapets, inte hysteriskt våldsamt som tältmötesevangelisternas. Tillbörlig värdighet och respekt för budskapet om Riket kommer att förebygga sådana okristliga yttringar.

13, 14. Vad menas med omväxlande röststyrka?

¹³ Omväxlande röststyrka. Det enklaste sättet att åstadkomma modulation är kanske att omväxla med röststyrkan. Detta är ett sätt att bygga upp höjdpunkter och ge eftertryck åt huvudpunkter i ditt tal. Men att bara helt enkelt öka röststyrkan låter inte alltid de olika punkterna framträda. I vissa fall kanske de blir mera framträdande, men den ökade kraften i rösten kan motverka ditt uppsåt. Det kan hända att dina punkter kräver mera värme och känsla än en kraftigare ton. I sådant fall bör du minska röststyrkan men öka intensiteten i ditt tal. Detsamma gäller om du skall uttrycka ängslan eller oro.

¹⁴ Medan omväxlande röststyrka är nödvändig för modulation, måste man vara försiktig så att man inte talar så lågt att somliga inte kan höra det. Inte heller bör man öka röststyrkan därhän att det låter obehagligt.

15—17. Hur förhöjer omväxlande fart effekten i ett tal?

¹⁵ Omväxlande fart. Få nybörjare som talare kommer att omväxla farten, när de talar från podiet. I vårt dagliga tal gör vi det ständigt, därför att orden flyter ut ur oss spontant, när vi tänker dem eller behöver dem. Men nybörjaren på podiet kommer i allmänhet inte att tillåta sig att göra det. Han förbereder sina ord och fraser alltför omsorgsfullt, så att alla orden kommer ut ur hans mun med samma fart. Att tala från en disposition är till hjälp när det gäller att undanröja denna svaghet.

¹⁶ Ditt tal bör i allmänhet flyta fram i måttligt tempo. Smärre poänger, när du berättar något, de flesta illustrationer osv. kommer att tillåta dig att öka farten. Viktigare argument, höjdpunkter och huvudsaker kräver i allmänhet ett långsammare framförande. I några fall kan du, för att uppnå särskilt starkt eftertryck, rentav tala långsamt och vägande. Du kan också stanna upp helt och hållet, i en paus, vilket innebär en fullständig förändring av farten.

¹⁷ Några varningsord. Tala aldrig så fort att din diktion blir lidande på det. Ett utomordentligt sätt att öva sig privat är att försöka läsa högt så fort man kan utan att snubbla på orden. Läs samma stycke om och om igen och öka hela tiden farten utan att snubbla på orden eller slarva med artikulationen. Försök sedan med att läsa så långsamt som möjligt, i det du drar ut på vokalerna i stället för att bita av orden. Öka och sakta sedan farten omväxlande, till dess din röst blir böjlig och medgörlig. Och när du då talar, kommer du att ändra farten automatiskt alltefter tankegången i det du säger.

18—20. Förklara hur man kan lära sig att omväxla med röstläget.

¹⁸ Omväxling i röstläge. Förändring av röstläget är sannolikt det svåraste sättet att åstadkomma modulation, dvs. i någon nämnvärd utsträckning. Vi understryker naturligtvis ständigt ord genom att höja röstläget en aning och ibland låta höjningen åtföljas av någon ökning av röststyrkan. Vi slår fast ordet, så att säga.

¹⁹ Men en större förändring i röstläget än denna krävs, om du skall få största nytta av modulationen från denna synpunkt sett. Försök att läsa högt 1 Moseboken 18:3—8 och 1 Moseboken 19:6—9. Lägg märke till den stora omväxling i både fart och röstläge som dessa verser kräver. Iver och entusiasm får alltid utlösning i ett högre röstläge än sorg eller ängslan. När sådana känslor förekommer i ditt stoff, ge då uttryck åt dem i överensstämmelse med det.

²⁰ En av de huvudsakliga orsakerna till svaghet i detta avseende är brist på tillräckligt omfång hos rösten. Om du har problem med detta, så arbeta på det. Försök att öva dig i likhet med vad vi föreslog tidigare i detta studium. Men arbeta i detta fall på att höja och sänka röstläget i stället för att omväxla med farten.

21—24. Varför måste modulation vara lämpad efter tanken eller känslan?

²¹ Modulation lämpad efter tanken eller känslan. Av vad vi hittills dryftat beträffande denna egenskap framstår det helt tydligt att man inte kan omväxla med rösten endast för omväxlingens egen skull. Dina uttryck måste svara emot den stämning som det du säger ger uttryck åt. Var börjar då modulationen? Jo, det är ofrånkomligt att den börjar med det stoff som du har förberett dig på att framföra. Om du inte har något annat än argumentering eller uppmaningar i ditt tal, så kommer du att ha mycket ringa omväxling i fråga om framförandet. Undersök därför din disposition, sedan du avslutat den, och försäkra dig om att du där har alla de ingredienser som behövs för en färgrik såväl som en meningsfylld framställning.

²² Men ibland får du det intrycket mitt i talet att en ändring av farten behövs. Du tycker att ditt tal liksom släpar sig fram. Vad kan du då göra? Här är det ytterligare en fördel med extemporerad framställning. Du kan ändra på naturen hos ditt stoff allteftersom du talar. På vilket sätt? Ett sätt vore att sluta tala fritt och börja läsa upp en text ur Bibeln, eller också kan du förvandla något uttalande till en fråga och lägga in en paus för att ge eftertryck. Du kanske kan inflika en illustration som belyser något argument i din disposition.

²³ Sådana tekniska konststycken som kan användas under talets gång är naturligtvis avsedda för erfarna talare. Men du kan använda samma idéer, när du förbereder ditt stoff för din tilldelade uppgift.

²⁴ Det sägs att modulation är talets krydda. Om du använder rätta slaget av modulation och modulerar tillräckligt mycket, kommer det att ge rätta kryddan åt ditt stoff och göra det behagligt att lyssna till.