Är det praktiskt att behandla andra som sig själv?

LIVET är verkligen angenämt, när man blir behandlad med omtanke! Men nu för tiden finns det många som inte tänker mycket på hur deras ord och handlingar påverkar andra. De förväntar att deras medmänniskor skall vara omtänksamma och behandla dem rättvist. Men samtidigt kanske de själva inte har några betänkligheter mot att sko sig på andras bekostnad.

Sådana personer kan fördöma sina medmänniskors felsteg, medan de ursäktar sina egna allvarliga tillkortakommanden i moraliskt avseende. De kan bli upprörda över rån och våldtäkter som inträffar i staden. Men de förbiser att de själva är skyldiga till andra orätta gärningar. Hur så? De kanske ger vilseledande uppgifter om sin inkomst för att få lägre skatt, lurar sina kunder, maskar på arbetet eller hänger sig åt äktenskapsbrott eller föräktenskapligt sexuellt umgänge. De kanske skarpt klandrar fördomar på grund av religion och ras, när de själva är i minoritet, men kan själva trampa på andras rättigheter, om de längre fram lyckas uppnå större makt eller inflytande.

Många människor liknar den framträdande nation som hörs predika ”fred” men säljer mera vapen än någon annan nation. De liknar nationer som fick lida medan de var kolonier, men själva började utöva förtryck när de blev självständiga.

En av de äldsta källorna till vägledning i livet, bibeln, varnar emellertid för att behandla andra enligt andra normer än dem vi tillämpar på oss själva. Bibeln förklarar: ”Falsk våg är en styggelse för HERREN [Jehova].” (Ords. 11:1) ”Allt vad ni vill att människorna skall göra mot er, så skall också ni göra mot dem.” (Matt. 7:12) ”Var inte skyldiga någon någonting alls, utom att älska varandra. ... Kärleken gör inget ont mot nästan.” (Rom. 13:8, 10) Men är detta skriftenliga handlingssätt verkligen praktiskt i en ohederlig värld?

Fråga dig: Har ringaktning för bibelns råd blivit till människornas bästa? Svaret ligger i öppen dag. Bedrägeri, korruption, brottslighet och våld gör vardagslivet allt svårare för millioner människor. På många platser måste man ständigt vara på sin vakt, så att man inte blir lurad. Affärsföretag måste höja priserna för att uppväga förluster till följd av stölder från de anställdas och kundernas sida eller för att täcka utgifterna för de ökade säkerhetsåtgärderna. Oärlighet i form av undermåligt hantverk och användning av bristfälligt byggnadsmaterial kan vålla svåra skador och till och med dödsfall. Den mentala och känslomässiga skada som blir följden av att man trampar på andras rättigheter är omätligt stor.

Någon kan mena att han uteslutande måste slå vakt om sina egna intressen, om han skall kunna överleva i denna värld. Men att han ignorerar andras rättigheter kommer sannerligen inte att förbättra hans förhållande till sina medmänniskor. Han skulle bara ge sitt eget bidrag till den oangenäma situation som blivit följden av att man ringaktar rätta principer.

I verkligheten är det så att den som är uppriktigt intresserad av sin nästa får riklig lön. Vad består denna lön av?

Till gagn för en själv

Något mycket värdefullt, som de människor får del av som håller fast vid rätta principer, är personlig lycka och tillfredsställelse. Detta stämmer överens med Jesu Kristi ord: ”Det är lyckligare att ge än att få.” — Apg. 20:35.

Du har utan tvivel själv lagt märke till hur denna princip verkar. Bland de lyckligaste människor som finns är de som verkligen bryr sig om sina medmänniskor. De finner stor glädje i att vara hjälpsamma och tillmötesgående. De är nöjda med vad de har och strävar därför inte girigt efter mer och oroar sig heller inte överdrivet för de ekonomiska angelägenheterna. Men den snåle och girige är aldrig nöjd med vad han har. När han ger, så gör han detta ovilligt, av tvång eller med något hemligt motiv i tankarna. Han kan till exempel vilja förvissa sig om att få någon ynnest av den han ger gåvan till. Han går då miste om den glädje som kommer av att göra andra glada genom att osjälviskt ge av sin tid, sina krafter eller sina tillgångar.

Den som behandlar andra som han själv önskar bli behandlad vinner ofta sina medmänniskors aktning och beundran. Hans handlingssätt vädjar till deras samvete — den inre känsla för rätt och orätt som människan utrustats med. Och föredrar inte arbetsgivarna en ärlig, pålitlig arbetare framför den som är oärlig, opålitlig och lat? Vill inte till och med personer, som kanske själva inte är så noga med principerna, helst ha att göra med människor som de kan lita på?

Män och kvinnor som håller på rätta principer bevarar också sin självaktning. De plågas inte av ett skuldtyngt samvete. Deras liv är fritt från fruktan för att bli avslöjade och vanärade som laglösa medborgare. De åtnjuter sinnesfrid, därför att de vet att deras uppförande är klanderfritt.

Ett godkänt förhållande till Skaparen

Men det viktigaste av allt: De som inte ger efter för frestelsen att tillägna sig en självisk inställning kan bevara en ren ställning inför Skaparen, Jehova Gud. När de strävar efter att uppföra sig rätt och arbeta för andras bästa, lyder de Jesu Kristi förmaning: ”Gör er börsar som inte nöts ut, en outtömlig skatt i himlarna, där en tjuv inte kommer i närheten eller mal förtär.” — Luk. 12:33.

Genom att ge osjälviskt skaffar sig Guds tjänare en god meritlista hos den Högste. Denna meritlista är som en skatt som förvaras i himmelen. Varken mal eller rost eller något annat kan förstöra den meritlistan. Det är en verklig skatt, eftersom Jehova Gud kommer att belöna alla människor i enlighet med den meritlista de har skaffat sig hos honom. Jesus Kristus sade till exempel om dem som ger med rent motiv — utan att rikta uppmärksamhet på sig själva: ”Då skall din Fader, som ser på i det fördolda, återgälda dig.” — Matt. 6:4.

Guds godkända tjänare kommer dessutom att få ta emot den största gåva man kan tänka sig. Vad är detta? Evigt liv i en rättfärdig ny ordning, där de problem som blivit följden av människors dubbelmoral skall höra det förgångna till. Bibeln säger oss: ”Den gåva Gud ger är evigt liv genom Kristus Jesus, vår Herre.” (Rom. 6:23) Och ”det finns nya himlar och en ny jord som vi väntar på enligt hans löfte, och i dessa skall rättfärdighet bo”. — 2 Petr. 3:13.

Det är sannerligen praktiskt att behandla dina medmänniskor som du själv vill bli behandlad. Du undviker därigenom att i onödan skada andra och vädjar i stället till deras samvete. Du bevarar din lycka, förnöjsamhet och självaktning. Och framför allt: Att du håller fast vid rätta principer bidrar till att du kan bevara ett gott förhållande till Jehova Gud — ett förhållande som kan bestå i all evighet.