Hur bör man reagera inför ovissheten i livet?
LIVET är fyllt av oförutsedda händelser. Människor finner snart att de inte alltid kan vara säkra på hur saker och ting kommer att utveckla sig. Den vise kung Salomo, som noggrant iakttog verkligheten, sade för länge sedan: ”Ytterligare såg jag under solen, att det icke beror av de snabba, huru de lyckas i löpandet, icke av hjältarna, huru striden utfaller, icke av de visa, huru de få sitt bröd, icke av de kloka, vad rikedom de förvärva, eller av de förståndiga, vad ynnest de vinna, utan att allt för dem beror av tid och lägenhet.” — Pred. 9:11.
Ja, oförutsedda händelser inträffar ofta. Man kan vänta sig att den bäste löparen vinner loppet, men det är dock inte alltid så. En olycka kan hindra honom att löpa med full hastighet, eller också kan självsäkerhet bli hans olycka, eftersom han då inte bryr sig om att göra sitt allra bästa. Den största och mäktigaste armé kan lida ett förödmjukande nederlag, om den blir överrumplad. De visaste män kanske inte får något tillfälle att göra bruk av sin kunskap och kan dö i fattigdom. Män med ovanlig skicklighet kanske inte kommer att åtnjuta andras ynnest, utan kan på grund av olyckliga omständigheter falla i vanrykte och få tillbringa sitt liv i obemärkthet.
Dessutom är livet självt av oviss varaktighet. En av de äldsta böcker som finns, bibeln, uttrycker det så här: ”Ni som inte vet vad ert liv kommer att vara i morgon. Ty ni är ett dis som syns för en liten stund och sedan försvinner.” — Jak. 4:14.
Hur kan vi göra det bästa av situationen, när vi ställs inför livets ovisshet? Bör vi sträva efter att komma oss upp här i världen?
Det är vad många gör i våra dagar. De låter hela sitt liv kretsa kring materiella strävanden. En man kan till exempel driva på sig själv för att komma sig upp här i världen, så att han till slut uppnår en framträdande ställning och en utmärkt inkomst. Men vilket pris måste han betala för detta? Han kanske måste försumma sin familj och nästan inte alls har tid att vara tillsammans med sin hustru och sina barn, för att kunna slå sig fram och värna om sin ställning. Så småningom kanske han nästan är som en främling i sitt eget hem och inte längre kan tala och utbyta tankar med sina barn. De kanske inte sätter något större värde på de materiella bekvämligheter han kan ge familjen. Barnen kanske inte lyckas uppnå känslomässig stabilitet, därför att de inte får den faderliga vägledning de behöver. De kanske inte kan stå upp för det som är rätt, utan lätt ger efter för påtryckningar från ungdomar i deras egen ålder. Under tiden kanske mannen låter sin hälsa bli lidande, så att han inte kan njuta av det som han kan skaffa sig. Han kanske till och med har svårt att sova om nätterna. Till sist kan döden göra allting om intet. Det arv han lämnar efter sig kan komma att förslösas av hans arvingar.
Ett liv som är grundat enbart på materialistiska strävanden är i sanning tomt och fyllt av missräkningar. Det hjälper en inte att realistiskt möta livets ovisshet. Men bör man då inte leva enligt principen: ”Låt oss äta och dricka, för i morgon skall vi dö”? (1 Kor. 15:32) Kan man verkligen möta livets ovisshet på ett effektivt sätt genom att leva för dagen, som om det inte funnes någon morgondag?
Tänk på vad följden blir av att leva enbart för så kallad njutning. Är det inte sant att många människor, i synnerhet ungdomar, på detta sätt har fördärvat sitt liv? Narkomani, alkoholism, könssjukdomar, oönskade havandeskap och en lång rad andra sociala problem är biprodukter av den otyglade jakten efter njutning. Att man lever endast för dagen hjälper en inte att framgångsrikt möta livets ovisshet. Det kan i stället öka denna ovisshet.
Men vad kan vi göra för att möta livets ovisshet? För det första kan vi inte ignorera denna ovisshet och betrakta den som om den inte existerade. För att kunna möta den måste vi erkänna den. På grund av att förhållandena snabbt förändras, är det förståndigt att inte fästa alltför stor vikt vid någon sorg, något glädjeämne, materiella ägodelar eller det förhållande man har till människor i världen. Bibeln rekommenderar: Må ”de som gråter ... [vara] såsom de som inte gråter, och de som gläder sig, såsom de som inte gläder sig, och de som köper, såsom de som inte har något i behåll, och de som gör bruk av världen, såsom de som inte gör fullt bruk av den”. — 1 Kor. 7:30, 31.
Detta är en realistisk syn på hur förhållandena är i världen. Det finns ingenting som är bestående eller stabilt. Världen är som en skådebana, där den ena scenen snabbt följer på den andra. Det är orsaken till att inget glädjeämne, ingen sorg, inga ägodelar och inget förhållande till andra människor bör tillåtas dominera vårt liv. Överdriven sorg kan vara skadlig, men det kan också vara skadligt att vara alltför fäst vid något som i och för sig är gott. Den som bygger hela sitt liv kring sitt förhållande till en vän skulle till exempel drabbas av ett fruktansvärt slag, om döden eller någon annan omständighet skulle beröva honom möjligheten att vara tillsammans med denne. Han skulle känna det som om hela hans värld hade slagits i spillror.
Vi är därför förståndiga, om vi inte begränsar oss, när det gäller ting och förhållanden som skänker oss glädje. Ett brett intresseområde kan vara en verklig tillgång, när det gäller att framgångsrikt möta livets ovisshet. Den som har ett brett intresseområde löper mindre risk att alla hans förhoppningar och drömmar skall slås i spillror. För det mesta går inte allting på tok på en och samma gång. Något värdefullt finns alltid kvar.
Om vi inser att livet är kort, kommer vi också att ägna allvarlig eftertanke åt hur vi använder det. Skyr vi verkligen handlingar och vanor som skulle kunna fördärva vårt mentala, känslomässiga och fysiska välbefinnande? Följer vi en verkligt förståndig kurs? ”Vilken kurs skulle det vara?” kanske du frågar.
Den vise kung Salomo, som iakttagit människans liv i en ofullkomlig värld, uppmanade: ”Frukta Gud och håll hans bud.” (Pred. 12:13) Detta är i sanning det förnämsta sättet att möta livets ovisshet. En hälsosam fruktan eller aktning för Skaparen förmår oss att göra det som han bjuder oss. Detta är till vårt bästa, eftersom Guds bud är avsedda att hjälpa oss att få ut det bästa av livet redan nu. När du lyder dem, så kommer du, som bibeln säger, att kunna låta ”grämelse vika ur ditt hjärta” och hålla ”plåga borta från din kropp”. — Pred. 11:10.
En man, som satte stort värde på den förnämliga vägledning som Jehova Gud ger oss, uttryckte sig så här: ”HERRENS [Jehovas] rätter äro sanning, allasammans rättfärdiga. De äro dyrbarare än guld, ja, än fint guld i mängd; de äro sötare än honung, ja, än renaste honung. Av dem hämtar ock din tjänare varning; den som håller dem har stor lön.” — Ps. 19:10—12.
Inte ens döden kan omintetgöra gagnet av att någon fruktat Gud och hållit hans bud. Varför inte det? Därför att det är Guds uppsåt att uppväcka de döda. Bibeln talar om honom som den Gud ”som gör de döda levande och kallar på de ting som inte är till som om de vore till”. — Rom. 4:17.
Ja, den som använder sin tid till att bygga upp ett gott förhållande till Skaparen gör verkligen det bästa av livet, trots dess ovisshet. Är detta vad du strävar efter? Låter du bibeln hjälpa dig att få ut det bästa av livet nu och i framtiden?