-
Vad betyder det att vara en ”ordinerad ordets förkunnare”?Vakttornet – 1976 | 15 maj
-
-
förordnandet i själva verket ”lade händerna” på honom genom att ge honom detta förordnande.
26. Var alla de första kristna förordnade (eller ”ordinerade”) till en särskild tjänst? Påverkades deras endräkt på något sätt?
26 I den första kristna församlingen var alla döpta troende ”smorda” med helig ande, eftersom de hade en himmelsk kallelse. Ändå var inte allesammans apostlar, profeter, lärare, äldste eller biträdande tjänare. Alla fick alltså inte ett officiellt förordnande till någon särskild tjänst efter sitt dop. Likväl tjänade alla tillsammans, alldeles som en kropp har många lemmar som alla samarbetar med varandra och har ”samma omsorg om varandra”, som aposteln framhåller i 1 Korintierna 12:12—30, Hd.
27. Vilken sund inställning bör vi alltså allesammans med glädje ha i denna tid, när det gäller vår tjänst för Gud och för våra medmänniskor?
27 Vare sig vi har kvalificerat oss för och erhållit ett sådant officiellt förordnande till en särskild tjänst och ett särskilt ansvar eller inte, kan vi alltså allesammans tjäna tillsammans skuldra vid skuldra för att utföra Guds vilja för vår tid. Låt oss alla sätta värde på och nitiskt göra bruk av det privilegium vi har tillsammans att tala med andra om sanningen och dela med oss åt andra av de goda nyheter som har gett vårt liv ljus och hopp.
-
-
Jehova — en Gud som visar uppskattningVakttornet – 1976 | 15 maj
-
-
Jehova — en Gud som visar uppskattning
JEHOVA GUD är livets källa. Alla förnuftsbegåvade skapelser i himmelen och på jorden har honom att tacka för att de finns till. Ingenting som någon kan göra skulle kunna förändra den ställning av överhöghet som Jehova Gud intar i förhållande till hela skapelsen. Som den unge Elihu framhöll för den trogne Job: ”Om du syndar, vad gör du väl honom därmed? Och om dina överträdelser äro många, vad skadar du honom därmed? Eller om du är rättfärdig, vad giver du honom, och vad undfår han av din hand? Nej, för din like kunde din ogudaktighet något betyda och för en människoson din rättfärdighet.” — Job 35:6—8.
Jehova Guds ställning av överhöghet påverkas inte av vad någon kan göra eller vägra att göra, men han uppskattar storligen sina förnuftsbegåvade skapelsers trogna tjänst. Bibeln säger oss: ”HERRENS [Jehovas] behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.” (Ps. 147:11) ”De redligas bön behagar honom väl.” (Ords. 15:8) Jehova Gud visar aldrig brist på uppskattning genom att glömma vad hans tjänare har gjort. Skriften ger denna försäkran: ”Gud är icke orättvis, så att han förgäter, vad I haven verkat och vilken kärlek I bevisaden mot hans namn.” (Hebr. 6:10) Hans gärningar i det förflutna bestyrker bibelns försäkran om att han uppskattar vad hans tjänare gör.
Kung Jehu
Ta den israelitiske kungen Jehu som ett exempel. Han blev av Jehova Gud särskilt utsedd till att verkställa dom på Ahabs kungliga hus, som bar på blodskuld. I uppskattning av vad Jehu gjort lovade Jehova Gud honom: ”Därför att du har väl utfört, vad rätt var i mina ögon, och gjort mot Ahabs hus allt vad jag hade i sinnet, därför skola dina söner till fjärde led sitta på Israels tron.” — 2 Kon. 10:30.
Det är värt att lägga märke till att Jehus handlingssätt som kung inte var utan brister. Bibeln berättar: ”Men Jehu tog dock icke i akt att vandra efter HERRENS, Israels Guds, lag av allt sitt hjärta; han avstod icke från de Jerobeams synder, genom vilka denne hade kommit Israel att synda.” (2 Kon. 10:31) I stället för att avlägsna alla centra för falsk gudsdyrkan från sitt rike tillät Jehu att man fortsatte med den kalvdyrkan som kung Jerobeam hade börjat med. Enligt Hoseas profetia kom Jehus hus till och med att bära på blodskuld inför Jehova. (Hos. 1:4) Men trots att Jehus liv inte var fritt från allvarliga försummelser, höll Jehova Gud fast vid sitt löfte. I uppfyllelse av detta löfte fick Joahas, Joas, Jerobeam (II) och Sakarja — Jehus avkomlingar ”till fjärde led” — inneha tronen över tiostammarsriket.
En som tjänade Gud utan att veta om det
Det är också värt att lägga märke till att Jehova inte endast ger belöningar åt dem som erkänner honom som Gud. Den babyloniske kungen Nebukadnessar utförde till exempel en tjänst för Gud mot staden Tyrus. Den staden förtjänade att bli straffad för den förrädiska behandling den utsatt israeliterna för. En gång i tiden hade Tyrus stått på mycket vänskaplig fot med dem, men det allierade sig på senare år med deras fiender.
Belägringen av Tyrus visade sig bli lång och svår. Det krigsbyte man tog motsvarade uppenbarligen inte alls förväntningarna. Det var som om Nebukadnessar och hans styrkor inte fick någon lön. Trots att Nebukadnessar inte var medveten om att han verkställde Guds hämnd mot Tyrus, tog Jehova Gud ändå hänsyn till vad han gjorde. Genom sin profet Hesekiel förklarade Jehova: ”Nebukadressar, konungen i Babel, har låtit sin här förrätta ett svårt arbete mot Tyrus. ... Men han och hans här hava icke fått någon lön från Tyrus för det arbete som han har förrättat mot det. Därför säger Herren, HERREN så: Se, jag vill giva Egyptens land åt Nebukadressar, konungen i Babel, och han skall föra bort dess rikedomar och taga rov därifrån och göra byte där, och detta skall hans här få till lön.” — Hes. 29:18, 19.
Tänk bara! Nebukadnessar visste inte ens om att han hade utfört en tjänst som gagnade Guds uppsåt! Men Jehova Gud underlät ändå inte att betala för de tjänster han utförde. Han såg till att Nebukadnessar och hans härar fick riklig gottgörelse. Hur mycket mera kommer då inte den Högste att visa uppskattning av vad hans lojala tjänare medvetet gör för honom!
Uppskattning av ringa ting
Skaparen uppskattar till och med de ringaste ting. Detta framgår av det som Jesus Kristus sade till sina efterföljare: ”Den som tager emot eder, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager emot honom som har sänt mig. Den som tager emot en profet, därför att det är en profet, han skall få en profets lön; och den som tager emot en rättfärdig man, därför att det är en rättfärdig man, han skall få en rättfärdig mans lön. Och den som giver en av dessa små allenast en bägare friskt vatten att dricka, därför att det är en lärjunge — sannerligen säger jag eder: Han skall ingalunda gå miste om sin lön.” — Matt. 10:40—42.
Att ge en av Herren Jesu Kristi lärjungar en bägare friskt vatten är sannerligen något ringa. Men när en sådan handling görs i erkännande av att någon är en Kristi lärjunge, uppskattar Jehova Gud detta i hög grad. Precis som hans Son betraktar han det som om det gjorts mot honom själv. Den som har rätta motiv till en sådan handling kommer därför att bli rikligen belönad i andligt avseende. Även om en omtänksam handling mot en av Jesu Kristi lärjungar kan tyckas vara något obetydligt, kan den vara ett steg i riktning mot att den som utfört denna handling kan uppnå ett godkänt förhållande till Jehova Gud.
Efterlikna Jehova
Att Jehova Gud gång på gång har visat sin uppskattning av vad människor gjort, trots att de inte på något sätt kunnat ändra hans ställning av överhöghet, bör sannerligen få oss att rannsaka vår egen inställning. Som människor är vi mycket beroende av andra. Men visar vi uppskattning av den omtänksamhet vi blir föremål för?
Om vi önskar likna Jehova, bör vi sträva efter att visa uppskattning. När människor gör saker och ting för oss, bör vi vara tacksamma både mot dem och mot Jehova Gud, som skapat människan så att hon är i stånd att handla omtänksamt och frikostigt. Vi bör önska sådana människor samma sak som Boas önskade Rut: ”HERREN vedergälle dig för vad du har gjort; ja, må full lön tillfalla dig från HERREN.” — Rut 2:12.
-