byggt husen där? Eller skulle du i stället omedvetet instämma i bibelns påstående: ”Nu uppförs ju vart och ett hus av någon” — ja, även ett hus som nu är förfallet? (Hebr. 3:4) Trots att dessa hus befinner sig i ett förfallet tillstånd, vet vi att de byggdes av någon. Vi vet också att deras nuvarande skick inte nödvändigtvis är byggmästarens fel. Det finns olika sätt att förhindra hus från att förfalla. Men ägarna övergav dem. Husen är därför nu i ruiner.

Mänskligheten befinner sig i en liknande situation. Bibeln talar om för oss att människan skapades fullkomlig av sin danare. Människan fick ansvaret att lägga jorden under sig och uppfylla den med sina barn. (1 Mos. 1:28) Hennes framgång i att utföra detta berodde på om hon följde sin danares instruktioner. Om hon hade följt dessa instruktioner, skulle det inte ha blivit något ”kaos”, och inga liv skulle ha gått förlorade på grund av naturkatastrofer eller farsoter på den jord som hon lade under sig. Människan vägrade emellertid att följa sin skapares vägledning. Det mänskliga ”huset” befinner sig därför nu obestridligen i ett förfallet skick.

Gud gav mänskligheten fri vilja att välja sin egen kurs. Gud tvingar inte människorna att vara lydiga. Han har dock, under århundradena av mänskligt vanstyre, sökt dem som är villiga att använda sin fria vilja till att tjäna honom. Bibeln förklarar att de som vägrar att erkänna Guds rätt att styra sin egen skapelse snart kommer att bli tillintetgjorda. De kommer att förlora livet därför att de förkastat livets källa. Men de som med uppskattning formar sina liv enligt Guds fordringar kommer att erfara glädjen av att se jorden förvandlad till ett globalt paradis under Guds himmelska regering. De kommer att åtnjuta alla de välsignelser som nu har berövats dem på grund av människans ofullkomligheter och vanstyre. — Upp. 21:3—5.

Det är därför mycket viktigt för var och en att nu lära känna Gud. Det är upplysande att lära känna hur några har fått hjälp till att tro på Gud.

Hur några har fått hjälp till att tro

HUR skall en människa som inte tror på Guds existens kunna lära känna honom? Många som nu tror fann att de först och främst ställdes inför ett visst problem. Vilket då?

En som tillhört en österländsk religion medgav: ”Ett av de starkaste skälen [till att hålla fast vid tron på att det inte finns någon skapare] är att denna religion uppmuntrar en till att leva ett sorgfritt liv och att vara tillfreds.”

Det är på liknande sätt i västvärlden, alldeles som författaren John Cogley framhåller: ”Modernismen (åtminstone den icke-marxistiska sorten) lägger oerhörd vikt vid den personliga friheten — i tanke, i politik, i frågor som har med sexuellt uppförande att göra och framför allt i spekulationen över de betydelsefulla livsfrågorna.”

Denna frihet — och det sorglösa liv som förut omtalats — kan vara ett svårt ämne. Det krävs att man är ödmjuk och fördomsfri — något som inte alla är — om man skall ge upp detta tänkande och erkänna en högre myndighet.

Frihet till vad?

Frihet kan naturligtvis vara något önskvärt. Men frihet kan också vara till skada. Om man ger ett barn alltför mycket frihet, kan det leda till att det leker på en trafikerad gata eller lägger handen på en het spis. Den fullständiga friheten att fatta alla våra beslut själva utan någon hjälp utifrån kan — om besluten är felaktiga — orsaka alla slags problem.

Vi förlorar inte på att acceptera sanningen om Guds existens. Det är sant att det finns en viss begränsning i en människas frihet — men endast för att hjälpa oss att inte skada oss själva och andra. De som verkligen tror på Gud har varit villiga att inse behovet av sådana begränsningar. Men att de accepterar sanningarna om Gud har också gett dem frihet: frihet från att bli bedragna av människor, som söker utnyttja andra genom sin egen filosofi, och frihet från den hopplöshet som kommer av att inte känna till livets mening. Alldeles som Jesus en gång sade: ”Sanningen skall göra er fria.” — Joh. 8:32; Kol. 2:8.

Hjälp att inse Guds existens

De flesta människor i västvärlden vet vad som menas med uttrycket ”den Högste”, även om många påstår att de inte tror på honom. Problemet är svårare i länderna i Östern, där många inte förstår detta uttryck. En som förut inte var kristen sade om medlemmarna av sin förra religion: ”De flesta av dem har inte någon föreställning om den Högstes existens.”

Men för dessa båda slag av människor har det första steget i att hjälpa dem att lära känna Gud ofta varit att visa på skapelsen och orsaken till att det måste finnas en ursprunglig upphovsman, en ursprunglig konstruktör. En kristen som under lång tid har tjänat i Japan förklarade: ”Vi använder illustrationer. Det krävs en intelligent människa för att tillverka en klocka, en kamera etc., men dessa ting är utan liv. Se på en blomma, en fågel eller människokroppen. Vem konstruerade dessa?” Med ett sådant resonemang försöker han att i österlänningens sinne bygga upp tanken på Guds existens.

Hur man hjälper dem att lära känna Gud

Sedan någon har insett att det finns en skapande kraft, är det ett långt steg till att lära känna Gud som en kärleksfull, himmelsk fader. Det är tydligt att inte ens Einstein kunde acceptera att den skapande ande, som han urskilde bakom universum, verkligen var en personlighet som människor kunde närma sig. Han sade en gång: ”Den förnämsta orsaken till våra dagars stridigheter mellan religionen och vetenskapen ligger i begreppet en personlig Gud.”

Hur har människor som nu tror kommit att lära känna Gud som en person? De måste i detta lita på Gud själv. I ett stort land kanske de flesta medborgarna känner till att deras statsöverhuvud existerar. Deras liv påverkas dagligen av honom. Men trots detta blir endast de för vilka han gör sig tillgänglig hans vänner. På samma sätt kan vi lära från skapelsen om att Gud utan tvivel existerar. Vårt liv påverkas dagligen av honom, i det att vi åtnjuter hans gåvor föda, luft, solljus, regn osv. Men vi skulle aldrig kunna lära känna honom med mindre än att han själv gjorde sig tillgänglig för oss.

Detta har han lyckligtvis gjort. Hur då? Ett sätt är genom bibeln. I den boken har han låtit nedteckna sitt sätt att handla med mänskligheten under årens lopp. Han har uppenbarat sina egenskaper och även gett oss ett namn genom vilket vi kan tala till honom. Detta namn är ”Jehova”. (Ps. 83:19) Dessa människor, som verkligen har kommit att lära känna Gud, har följaktligen först varit tvungna att uppodla uppskattning av denna förunderliga bok.

De flesta människor inser att bibeln är någonting annorlunda. Den har blivit översatt till långt fler språk än någon annan bok. Denna bok har genom tiderna sålts mest av alla. Den har överlevt århundraden trots att man gjort medvetna ansträngningar att tillintetgöra den. Den går längre tillbaka i historien än någon annan bok. Men det som många inte accepterar är att bibeln gör anspråk på att vara inspirerad. Men bibeln framhåller tydligt: ”Hela Skriften är inspirerad av Gud.” (2 Tim. 3:16) Kan man bevisa att detta påstående är sant? Ja, och människor som en gång inte trodde, men som nu har kommit att lära känna Jehova, var villiga att ta den nödvändiga tiden för att personligen undersöka beviset. Vad fann de?

De såg i bibeln hundratals profetior som uppfyllts. De insåg att ingen människa skulle ha kunnat känna till alla dessa detaljer om människans historia hundratals — för att inte tala om tusentals — år i förväg. Bibeln själv visar att förmågan att profetera rätt är ett bevis på gudomlighet. (Jes. 46:8—10) En av Guds forntida tjänare sade angående de bibliska profetior som hade blivit uppfyllda fram till hans tid: ”Intet har uteblivit av allt det goda som HERREN, eder Gud, har lovat angående eder; det har allt gått i fullbordan för eder, intet därav har uteblivit.” (Jos. 23:14) De som är övertygade om detta har också funnit att uppfyllelse av profetior inte är något som bara hör det förflutna till. I våra dagar går ännu fler profetior i uppfyllelse. Allteftersom de undersökt fakta, har de varit tvungna att erkänna att bibeln måste vara Guds inspirerade ord. — Se Matteus 24; Markus 13; Lukas 21; 2 Timoteus 3:1—5.

Dessa människor fann likaså att bibelns råd och vägledning gjorde intryck på dem. Så småningom insåg de att hans ord vittnar om en intelligens som är mycket högre än enbart mänsklig vishet. De såg också framför sig exempel på den kunskap och det förstånd som tillhör någon som har iakttagit människorna under tusentals år och som vet vad som är bäst för dem. De fann att bibelns råd — till gifta par, till ungdomar, till fattiga och rika människor — var en ständig källa till förundran på grund av att de återspeglade insikt och var praktiska. (Se Kolosserna 3:5—8, 18—25; 1 Timoteus 6:9—11, 17—19; Matteus 6:24—34; Ordspråksboken 7:1—27.) Allteftersom de personligen började tillämpa bibelns råd, erfor de sanningen i Psalm 119:2: ”Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom.”

Andra sätt att lära känna Gud

För några år sedan reste en man i Japan under flera dagar i följd med tåg tillsammans med en grupp kristna som var med vid en av Jehovas vittnens sammankomster. Deras uppförande gjorde så starkt intryck på honom att han började undersöka bibeln. För länge sedan sade aposteln Paulus till alla kristna att ”bli ... Guds efterliknare”. (Ef. 5:1) Alldeles som barn ofta återspeglar sina föräldrar, så försöker sanna kristna att i sina liv och i sitt uppförande återspegla sin himmelske Fader. Det var frukten av dessa ansträngningar som gjorde så starkt intryck på den japanske mannen som omtalas här och som hjälpte honom att lära känna Jehova. Nu är han också ett av Jehovas vittnen.

När en kvinna från ett annat land i Fjärran Östern blev ombedd att räkna upp de ting som hade hjälpt henne att komma till kunskap om Gud, nämnde hon bland annat: ”Kunskapen om de lagar och principer som styr och förenar människor av alla slag, oberoende av rasskiljaktigheter — alldeles som Jehovas vittnen har bevisat genom sitt exempel.” Och en annan sak var: ”Att ge akt på Jehovas vittnens personligheter.” Skaparen uppenbarar alltså sig själv — för dem som söker honom — genom sina tillbedjares uppförande och verksamhet.

Den ovan omtalade kvinnan nämnde också en annan tänkvärd sak som hjälpt henne att lära känna Skaparen. Hon sade: ”Många av mina personlighetsdrag har förändrats — till min egen förvåning!” Hur var detta möjligt? Aposteln Paulus sade att vi skulle förvänta att sådant skulle hända. Han sade till de kristna: ”Förnyas i den kraft som påverkar ert sinne och ... ta på er den nya personligheten som blev skapad enligt Guds vilja i sann rättfärdighet och lojalitet.” (Ef. 4:23, 24) Ärliga människor försöker undertrycka dåliga tendenser som de finner hos sig själva. Det är svårt. Men de som tillber Skaparen har en ”kraft som påverkar ... [deras] sinne” och som gör det möjligt för dem att vidta förändringar. Denna kraft förstärks genom Guds egen heliga ande. Somliga har — styrkta genom denna ”kraft” — blivit botade från narkotikamissbruk, sexuell perversitet, kriminella tendenser osv. De har gett uttryck åt kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet och självbehärskning. (Gal. 5:22, 23) Detta har utgjort ett starkt bevis för dem att Gud existerar och att han önskar hjälpa dem.

Bönen är ett annat sätt genom vilket de har kommit att lära känna Gud. Aposteln Johannes sade: ”Vad vi än begär i överensstämmelse med hans vilja, så hör han oss.” (1 Joh. 5:14) Gud besvarar naturligtvis inte alla människors böner. Ordspråksboken 15:29 säger: ”HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.” Men de som tjänar Gud troget ber, och deras böner blir besvarade. Det är inte svårt att tro på någon som man ständigt talar med och som på olika sätt ger svar.

Ja, Jehova existerar

Det är utan tvivel så att Jehova Gud existerar. Han önskar att hans skapelser skall lära känna honom. Han har uppenbarat sig genom sitt skaparverk och genom bibeln såväl som genom det sätt på vilket hans ande verkar på hans organisation och på människor förbundna med den.

Varför inte komma till honom som till en himmelsk Fader och åtnjuta den frihet som kommer av att lära känna sanningen? Följ hans råd! Acceptera hans hjärtevärmande löften för framtiden! Ja, alldeles som psalmisten för länge sedan uppmanade: ”Smaken och sen, att HERREN är god; säll är den man, som tager sin tillflykt till honom.” — Ps. 34:9.

[Bild på sidan 12]

Fågeln måste ha haft en ursprunglig konstruktör

[Bild på sidan 13]

Genom bibeln presenterar Gud sig för oss och talar om för oss sitt namn, sina egenskaper, sitt uppsåt

[Bild på sidan 14]

Människor dras till Jehovas tillbedjan, när de ger akt på hur hans egenskaper återspeglas i hans tillbedjares liv

[Bild på sidan 14]

Det är inte svårt att tro på någon som du talar med och som svarar dig

Hinder som de måste övervinna för att tro

MÅNGA människor finner att de har hinder som de måste övervinna, innan de verkligen kan tro på Gud och godta bibeln som hans ord. Det var så för en ateist i Japan som senare sade:

”Mina föräldrar är övertygade ateister, och två av mina systrar är hängivna anhängare av Sokagakkai. Farmor tillbad en känd forntida buddist som kallades Kobo daishi och befattade sig med spådom, och ibland utförde hon helbrägdagörelse. Vi kunde för detta vanligtvis få en stor summa pengar och en stor mängd ris, grönsaker och andra nödvändiga ting. Jag blev djupt påverkad av denna bakgrund. Jag visste att min tillbedjan av min farmors gud var ett hjälpmedel till att få materiella tillgångar. Jag var alltsedan barndomen väl förtrogen med de så kallade troende människornas skrymteri och var därför personligen inte intresserad av Gud.

Samtidigt levde jag privat ett vanhedrande liv. Varje kväll gick jag ut för att spela mah-jong (ett kinesiskt sällskaps- och hasardspel) och bowling. När jag kom hem i gryningen var jag berusad. Jag steg upp mitt på dagen och gjorde en del arbete i huset. Sedan tillbaka för att fortsätta spela och dricka. Som ett resultat av det sätt på vilket jag levde blev jag sjuk, och jag måste genomgå en allvarlig magoperation. Jag grälade ständigt med min fru.

Så hörde jag att en vän till mig, som är en allvarligt lagd man, studerade bibeln. När han först talade med mig om Gud och använde bibeln, reagerade jag mycket häftigt. Jag var rädd för att min vän skulle bli lurad genom religionen. Jag försökte därför i all uppriktighet hindra honom från att studera bibeln. Fastän jag försökte gång på gång, var han fast besluten och slutade inte upp med att studera. Jag började därför själv att studera bibeln, men inte därför att jag ville förstå den. Mitt motiv var att finna fel i bibeln för att övertyga min vän om att han borde sluta upp med att studera.

Men allteftersom jag studerade, började jag förstå sanningen. Jag blev övertygad om att Jehova skiljer sig från alla andra gudar — att han är en kärleksfull och barmhärtig Gud och att han är allsmäktig. Han är vår Skapare såväl som vår livgivare. I Hebréerna 4:12 säger bibeln att ’Guds ord är levande och utvecklar kraft’. Jag är fullt övertygad om att det förhåller sig så, eftersom mitt studium av bibeln ledde till att jag ändrade min förra tygellösa livskurs. När jag slutade upp med att gräla på min fru, lade hon märke till förändringen och började närvara vid Jehovas vittnens möten tillsammans med mig. Hon talar nu ofta om för mig att hon verkligen litar på mig, och vårt familjeliv är lyckligt.”

En annan före detta ateist i Japan förklarade senare: ”Jag hade gått på universitetet, tagit del i kommunistiska verksamheter, jagat efter nöjen och var nu en gift kvinna. Men en dag blev jag förvånad över att från ett av Jehovas vittnen få veta vad bibeln säger angående det som Guds regering skall åstadkomma på jorden och hur livet då verkligen kommer att bli. Jag läste några av Sällskapet Vakttornets böcker — bland andra en med titeln ’Är bibeln verkligen Guds ord?’ Av det jag läste kunde jag förstå att dessa människor har någonting — en förtröstan grundad på de verkliga sanningarna i bibeln, en meritlista fri från skrymteri och villighet att våga livet för det som de trodde på. Jag önskade vara med vid deras möten. Och jag började be: ’Om du finns Gud, undervisa mig.’ Jag insåg snart att jag hade funnit det jag sökte. Jag önskar — om också i liten skala — visa Jehova min uppskattning för hans barmhärtighet att låta mig höra om de ’goda nyheterna’.”