Har du en gång tjänat som pionjär?
1 Enbart i Förenta staterna har man i sina register namnen på cirka 75.000 förkunnare, som en gång tjänat som reguljära pionjärer, men som för närvarande inte gör det. Här i Sverige har vi hundratals liknande fall. Är du en av dem som tidigare varit pionjärer? I så fall vågar vi påstå att du ser tillbaka på den tiden som en av de lyckligaste perioderna i ditt liv. Minns du vilken tillfredsställelse det skänkte att få tala med människor om Jehova och hans rike nästan varje dag i tjänsten på fältet? Minns du den glädje du ofta kände, när du såg hur intresserade människor lyste upp, då de hörde dig förklara Rikets välsignelser? Minns du också hur skicklig du blev att använda bibeln?
2 Det är sant att du fortfarande upplever de här glädjeämnena som församlingsförkunnare, men förmodligen inte i samma utsträckning som när du var pionjär. Jesus sade: ”Min Fader förhärligas däri att ni håller i med att bära riklig frukt.” Heltidstjänsten erbjuder verkligen många tillfällen att bära ”riklig frukt”. — Joh. 15:8.
FLER PIONJÄRER BEHÖVS
3 Har behovet av pionjärer minskat, sedan du lämnade ledet? Tvärtom! Den allt snabbare händelseutvecklingen gör att det krävs fler och fler arbetare, allteftersom slutet på den här ordningen kommer närmare. Det påminner oss om vad som händer, när människor som skördar ett sädesfält ser att det drar ihop sig till våldsamt oväder vid horisonten. När blixtarna ljungar och åskan mullrar, arbetar de frenetiskt för att få in säden, innan ovädret är över dem. Jesus sade: ”Skörden är stor, men arbetarna är få.” (Matt. 9:37) Medan den ”stora vedermödans” oväder kommer närmare, reagerar många människor gynnsamt på skördemännens arbete. Förra året blev över 113.000 döpta! Ger inte detta eftertryck åt Jesu ord?
4 Hur många fler uppriktiga människor skall låta sig påverkas av vårt budskap och lära känna Guds rättfärdiga krav för att få överleva? Det vet vi inte. Men Jehova drar fortfarande uppriktiga människor till sig, och eftersom han gör det, har vi det storslagna privilegiet att bli använda av honom till att söka reda på dem och ge dem föda. (Jämför Johannes 12:32.) Genom att vara pionjär ställer man sig till Jehovas förfogande i större utsträckning. Ja, vi uppmanas att söka reda på de fårlika och att ”enträget [hålla] på med det”. — 2 Tim. 4:2.
5 Var det ekonomiska omständigheter som gjorde att du måste sluta pionjärtjänsten? Det är inte svårt att förstå hur det kunde hända med tanke på påfrestningarna i den nuvarande ordningen. Det kanske var familjeförpliktelser som avbröt ditt pionjärarbete. I så fall bör dessa givetvis ges företräde framför heltidstjänsten, om du inte är i den ställningen att du både kan vara pionjär och sörja för familjen. Många har lämnat pionjärernas led på grund av hälsoproblem, och det finns naturligtvis andra viktiga skäl till att andra har varit tvungna att uppge detta glädjerika tjänsteprivilegium. Men omständigheterna ändras. Har de gjort det i ditt fall?
KAN DU ÅTERVÄNDA?
6 Det är sällan några slutar pionjärtjänsten därför att de önskar sluta. Ändrade förhållanden gör att de måste avbryta sin glädjerika heltidstjänst. Var det inte så i ditt fall? Men, å andra sidan, utgör de omständigheter, som gjorde att du måste lämna pionjärledet, fortfarande ett hinder? I så fall vet vi att du fortsätter att göra den tjänst du har möjlighet till.
7 Om du lämnade pionjärtjänsten av ekonomiska orsaker, har du då undersökt din situation nyligen och övervägt möjligheten att åter träda in i heltidstjänsten? Du minns säkert att det krävdes avsevärd syälvuppoffring och beslutsamhet, när du första gången började som pionjär. Skulle du kunna göra samma ädla ansträngning igen?
8 Var det familjeförpliktelser som gjorde att du slutade pionjärarbetet? Eller lämnade du det på grund av problem med hälsan? Hade du kanske andra problem av personlig natur? Att du påminner dig ditt liv som pionjär och tänker på de glädjeämnen det skänkte bör göra dig vaken för varje förändring av omständigheterna som skulle kunna göra det möjligt för dig att bli pionjär igen. Om du har hållit pionjärandan levande, fortsätter du utan tvivel att arbeta för att dina personliga omständigheter skall ändras, så att du kan återuppta pionjärtjänsten.
9 Som redan nämnts kanske någon tillfälligt har varit tvungen att sluta pionjärtjänsten på grund av något problem, men det betyder inte att han eller hon har förlorat pionjärandan. En syster har varit tvungen att lämna den reguljära pionjärtjänsten två gånger, men är nu tillbaka som pionjär för tredje gången. Hon slutade första gången av hälsoskäl och andra gången på grund av hennes barns dåliga hälsa. Sedan dessa problem lösts och barnet börjat skolan, skrev systern: ”Jag började allvarligt tänka på att bli pionjär igen.”
10 Sedan har vi också hjälppionjärtjänsten som du kan ta del i, om dina omständigheter tillåter det. En syster skrev: ”Får jag ta er tid ett ögonblick och tacka för anordningen med hjälppionjärtjänst? Jag tycker verkligen att den är en föranstaltning från Jehova för många som är i min situation. Jag var reguljär pionjär på 40- och 50-talet. Sedan kom barnen, och jag kunde inte fortsätta. Men sedan anordningen med hjälppionjärtjänst kom, har jag haft tillfälle att regelbundet ta del i den.”
11 Har du lagt märke till att antalet reguljära pionjärer i ett flertal länder har ökat snabbt, i synnerhet under de senaste ett och ett halvt åren? En stor del av den ökningen beror på att f. d. pionjärer har återvänt till pionjärernas led. Längtar du ibland efter att få återvända till detta glädjefyllda arbete som en gång gav dig så stor tillfredsställelse, Varför inte tänka över om du kan göra det? Lägg fram saken inför Jehova i bön. Tänk noga efter hur dina omständigheter är nu. Om du är i den ställningen att du åter kan träda in i heltidstjänsten, varför inte då sända oss din ansökan?