Gud sände sin Son, Jesus Kristus, till jorden för att visa oss hur vi skall göra det. Han förklarade att det utmärkande draget i en kristens liv skulle vara den kärlek han visade. (Joh. 13:35) Men hur visar man kärlek? Är det inte genom att göra saker och ting för andra? Visar du kärlek? Tänk efter.

Vad gör du för andra? Vad kan du göra? Du kan intressera dig för dem. Du kan säga ett ord av uppmuntran, en komplimang. Du kan fråga grannarna hur det står till med dem eller erbjuda dig att gå ärenden åt dem. Det är verkligen mycket du kan göra. Men det kräver eftertanke, att du verkligen intresserar dig för andra. Men om vi utnyttjar sådana möjligheter att visa kärlek, kommer vi att börja inse sanningen i Jesu ord: ”Det ligger mera lycka i att ge än i att ta emot.” — Apg. 20:35, NW.

Ett sådant handlingssätt i livet kommer att göra att du formar din personlighet. Du kommer att utveckla ett livsmönster som är i överensstämmelse med Guds förmaning att man inte bara skall se till ”sitt eget bästa”, utan också till andras bästa. (Fil. 2:4) Det är denna kristna personlighet som kommer att göra att du blir dyrbar för Jehova Gud, och den kommer också att göra dig till en åtråvärd kamrat för alla som älskar Gud. Det är i all synnerhet detta som kommer att göra att ditt liv blir framgångsrikt, någonting att glädjas åt.

Ni ungdomar, bemöda er alltså om att göra ert liv värt att leva. Använd din tid och dina krafter till studium och verksamhet som förbereder dig för att ta hand om förpliktelser som tillhör det vuxna livet. Ställ upp ett mål i livet. Och bäst av allt — gör det till ditt mål att vinna en nära och varm samhörighet med din Skapare och med andra som tjänar honom. Arbeta på att utveckla din personlighet, i det du formar den i enlighet med Guds Sons, Jesu Kristi, personlighet.

Om du utnyttjar de möjligheter som står öppna för dig, kommer du inte att befinna dig bland de många som blivit märkta för livet eller rentav fått sitt liv fördärvat genom de dårskaper de gjorde i sin ungdom. I stället kommer ditt liv att vara verkligt värt att leva — ett rikt och givande liv, som är välsignat av Jehova. — Ords. 10:22.

Hur reagerar du inför likgiltighet?

BLAND det svåraste att uthärda är att vara missförstådd. Det är lika nedslående för dig, när någon som du talar med är likgiltig för dig. Du känner dig missräknad över att du inte kan ”få igenom” din tanke, en tanke som du kanske vet är mycket viktig för honom.

Jehovas vittnen finner att den allmänna anda som kännetecknar människor i vår tid mer och mer är likgiltighet — likgiltighet inför bibeln och inför att undersöka någonting som har att göra med deras moral eller deras utsikter till bättre världsförhållanden. I själva verket är det många som inte ens vill tänka, om de inte får omedelbar materiell och påtaglig nytta av det. Tusentals människor är helt och hållet modfällda, trötta på att lyssna — de menar att det helt enkelt inte tjänar någonting till.

Varför råder det en sådan vitt utbredd likgiltighet? Det finns många faktorer. En av dem är att världens religioner har misslyckats med att åstadkomma det som man hoppats på. Kyrkosamfunden har inte uppnått endräkt och frid. I stället har de understött de mest förhärjande krig som förekommit. Vidare kan man tänka på förtroendeklyftan mellan de ledande och folket, den förtroendeklyfta som gör att människor har en benägenhet att se med misstroende på alla löften som ges.

Dessutom är nästan varenda en upptagen — verkligt upptagen. Alldeles särskilt i de så kallade ”framskridna” nationerna är människorna ”låsta” i ett invecklat system som kräver praktiskt taget hela deras tid. Om de verkligen förstod bibelns värde och insåg hur verkligt Guds uppsåt att befria människorna är, skulle de naturligtvis upphöra med en hel del saker för att kunna få bättre kunskap om bibelns sanning. Men de flesta har inte det andliga motivet till att göra denna ansträngning. Jesus Kristus framhöll orsaken till detta, när han uttalade sin profetia om ”tidens ände” eller ”avslutningen på tingens ordning” (NW). Han sade att ”kärleken [till Gud] hos de flesta”, nämligen av till bekännelsen kristna, skulle svalna. — Matt. 24:3, 12.

Tar du del i att förkunna de ”goda nyheterna om riket” för andra i denna ändens tid? Eftersom du känner till varför denna situation är rådande, bör du inte bli modfälld. I stället bör du drivas av medlidande med människorna, alldeles som det var med Jesus. (Matt. 9:36) Det stora flertalet av människorna godtog inte Jesu undervisning — de förstod inte innebörden i den. Likväl utgör Jesu varmhjärtade inställning till dem och ihärdiga kärleksgärningar för dem ett föredöme för oss.

Tänk också på Jehova Guds långmodighet. Han kunde omedelbart ha gjort slut på den nuvarande tingens ordning tillsammans med den smälek som den ständigt hopar över honom. Men han uthärdar detta, ”eftersom han icke vill, att någon skall förgås, utan att alla skola vända sig till bättring”. (2 Petr. 3:9) Det har visat sig att hans långmodighet inte är förgäves, eftersom det varje år är ytterligare många tusen som blir hans kristna vittnen.

Guds ord utvecklar kraft

Tänk också på kraften i det budskap du för ut till människorna. Sanningen i Guds ord är inte tom, som denna världens propaganda är. ”Ty Guds ord är levande och utvecklar kraft och är skarpare än något tveeggat svärd och tränger igenom ända därhän att det åtskiljer själ och ande och leder och deras märg och är i stånd till att uppdaga hjärtats tankar och avsikter.” (Hebr. 4:12, NW) Ja, Guds ord ”tränger igenom” och får fram vad som är den verkliga inre andan hos människan och hurudan hon verkligen är i sitt levnadssätt — hela hennes ”själ” — hennes uppförande.

När du talar om sanningen med någon, börjar den därför verka i honom, och det ger resultat. Tala med människor som nu är Jehovas vittnen och lägg märke till hur många av dem som fick höra sanningen när de var unga eller som har haft kontakt med sanningen då och då med många års mellanrum. Sanningen hade aldrig i verkligheten lämnat deras hjärta. Vid något tillfälle då deras hjärta blivit redo att ge gensvar har så Jehova låtit den länge slumrande sanningens säd växa, och så har de blivit hans överlämnade, döpta tjänare.

Ett exempel på Guds ords kraft

Ett av många tusen exempel på detta är det som ett äkta par i Indonesien fick vara med om. De var hängivna medlemmar av ett kyrkosamfund inom kristenheten. Ett Jehovas vittne hade besökt detta par och lämnat boken ”Utsagor, i vilka Gud omöjligen kunde ljuga”. Vittnet hade gjort återbesök, och då hade han ställts inför stort motstånd från en präst i kyrkan. Slutligen talade paret om för honom att de hade beslutat att inte längre ha några samtal med vittnena.

Omkring fem år senare råkade detta par befinna sig ombord på ett flygplan tillsammans med en grupp Jehovas vittnen från olika länder som var på väg till en sammankomst. Två vittnen som satt bredvid dem började tala om världsförhållandena och bibeln. Det indonesiska paret lyssnade genast med intresse. De lade också märke till vittnenas goda uppförande och lycka och såg att det rådde verklig kärlek och broderskap utan skrymteri bland dem oberoende av deras hudfärg — svart, vit eller gul.

När denne man och hans hustru kommit tillbaka till Indonesien, fick de återigen besök av Jehovas vittnen. De avtalade genast om ett bibelstudium och började vara med vid vittnenas möten i deras Rikets sal på platsen. Varje dag studerar nu detta par en del av bibeln på egen hand genom att använda Jehovas vittnens årsbok. I ett brev till de vittnen de träffade på planet har de gett uttryck åt sin tacksamhet mot Jehova för att han återigen fört dem i kontakt med sina vittnen.

Ett åtskiljande verk

Kungörandet av de ”goda nyheterna om riket” uppenbarar således vad som finns i hjärtat. Gud ser hur hjärtat reagerar och hjälper dem som har ett rätt hjärta att bli varma i sin kärlek till honom och till det som är rätt. Det blir ett åtskiljande av människor — för eller emot Riket. — Luk. 11:23.

Vi förväntar likväl att flertalet skall reagera alldeles som Jesus förutsade: ”Människorna åto och drucko, köpte och sålde, planterade och byggde, men på den dag, då Lot gick ut från Sodom, regnade eld och svavel ned från himmelen och förgjorde dem allasammans, alldeles på samma sätt skall det ske den dag, då Människosonen uppenbaras.” — Luk. 17:28—30.

Hur du kan angripa likgiltigheten

Vad kan du som ett av Jehovas vittnen göra inför den allmänna likgiltigheten? I stället för att bli modfälld bör du omfatta Guds långmodiga inställning. ”Låtom oss icke förtröttas att göra, vad gott är; ty om vi icke uppgivas, så skola vi, när tiden är inne, få inbärga vår skörd.” — Gal. 6:9.

Till det du gör som är ”gott” hör ditt predikande från dörr till dörr. Du kan göra det effektivare genom att ta reda på vad som är orsak till likgiltigheten i din omgivning. Om ett sätt att ta kontakt inte ger resultat, bör du ändra taktik. Ibland kan det vara bra att besöka hemmen vid en annan tidpunkt på dagen eller kanske andra dagar i veckan. Du skulle också kunna försöka med ett trettio sekunder långt erbjudande av en bok eller tidskrifterna. När människor ser dig komma, kan de föreställa sig att det kommer att bli ett långvarigt samtal som de menar att de inte har tid till. Ett mycket kort besök kan överraska dem, och det kan verka fördelaktigt.

Men många människor kommer inte att vara likgiltiga för dig, om de verkligen förstår syftet med ditt besök. De känner vanligen inte till vilket mål eller uppsåt Jehovas vittnen har. Somliga kan betrakta dig som en fanatiker eller radikal person. Andra menar kanske att ditt arbete är ”en religiös rörelse bland många andra”, att du säljer litteratur eller att du värvar medlemmar. Du kan försöka inleda genom att säga att du kommer på grund av kärlek till nästan, att det inte finns mycket sådan kärlek i vår tid, och att människor behöver hjälp och insikt. Därpå kan du förklara hur de kan få denna hjälp. Du kanske inte kan ge fullständig förklaring första gången, men genom att du gör besök gång på gång under en längre tid kommer människor till sist att bli bekanta med dig, och de börjar inse att du inte har några politiska eller kommersiella avsikter och att du uppriktigt strävar efter att hjälpa dem. När du finner intresse och kanske får i gång bibelstudier, får ännu fler människor kännedom om vad du gör och vad du uppmuntrar människor att göra. Så kommer till sist de rätta personerna att bli funna och hjälpta, antingen av dig eller av andra vittnen.

Så vare sig människor talar väl eller illa om dig eller om du bara möter likgiltighet, bör du fortsätta. Håll din andlighet på ett högt plan genom ett intensivare studium av Guds ord. Fyll ditt sinne med sanningen, så kommer den också att flöda ut. Den var som en eld i Jeremias innersta, och han kunde inte stänga den inne. (Jer. 20:9) Jesus sade: ”Så är nu var skriftlärd, som har blivit en lärjunge för himmelriket, lik en husbonde, som ur sitt förråd bär fram nytt och gammalt.” (Matt. 13:52) Fortsätt att bära fram de goda tingen till människorna. Jehova sade till Jeremia: ”Gå; och allt det som jag skall befalla dig skall du tala. ... Var icke förfärad [och, kan det tillfogas, modfälld] för dem, ... jag själv gör dig i dag till en fast stad och till en järnpelare och en kopparmur mot hela landet.” — Jer. 1:7, 17, 18; v. 7 enl. NW.

Den vise skribenten till bibelboken Predikaren sade: ”Så ut din säd om morgonen, och låt din hand ej vila om aftonen, ty du vet icke, vilketdera lyckas bäst, och om båda sätten äro lika goda.” (Pred. 11:6, Åk) Kom ihåg att det är Gud som gör att säden växer. Dessutom kan omständigheterna ändras. Där det inte har sett ut att kunna bli några resultat kan det därför plötsligt slå ut i blom genom att många människor visar intresse för sanningen. — 1 Kor. 3:6, 7.

Tänk också på det goda som profeterna i forna tider gjorde. Det är inte bara så att deras ord hade ett oerhört inflytande vid den tid då de profeterade, utan de har haft en ännu större verkan i vår tid. Likaså kan ditt predikande få resultat — långt utöver de hoppfullaste föreställningar du kan hysa — genom att du på olika sätt hjälper många andra att vinna evigt liv under Guds rike. — 1 Tim. 4:16; Jak. 5:10, 11.

Inblick i nyheterna

Att lära av skapelsen

● ”Sputnik”, en rysk tidskrift, beskriver vetenskapsmännens ansträngningar att utveckla instrument som skall efterlikna vissa häpnadsväckande förmågor som djur har. Deras undersökningar visar till exempel att en vårtbitares ”öron” (som sitter på frambenen) är så känsliga för ljudvågor att ”en vårtbitare i Moskva kan ’höra’ skakningar som orsakats av en jordbävning vid Stilla havets strand”. Ett instrument som vetenskapsmännen utvecklat efterliknar manetens hörselorgan, och det kan enligt uppgift förutsäga en storm 12—14 timmar tidigare än en vanlig barometer.

Egendomligt nog vill ändå dessa män, som ser sådana häpnadsväckande exempel på instinktiv vishet som är inbyggd i dessa skapelser, ge äran för detta åt en blind, av slumpen styrd ”evolution” i stället för åt en oändligt vis Skapare. — Jämför Romarna 1:22, 23.

Alkoholism och judar

● Bland hebréerna på bibelns tid var det vanligt att dricka vin till maten. (1 Mos. 27:25) Vin kom också att förbindas med det judiska påskfirandet. Ledde detta till att det blev vanligt med dryckenskap bland judarna? Nej, vittnesbörden tyder på motsatsen, och detta håller streck ännu i denna dag. En färsk rapport redogör för en universitetsundersökning som gällde graden av alkoholism bland judar i USA. I befolkningen som helhet drabbas var fjortonde person av alkoholism, men denna undersökning visade att bara en jude av 200 var alkoholist. Rapporten framhöll bland annat att undersökningen förband den låga graden av alkoholism bland judar med ”intima familjeband och det förhållandet att vin är en religiös symbol och dricks första gången tidigt i livet”.