Våra offer åt Jehova
1 Vad kan vi offra åt vår store Skapare? På Israels tid frambars många olika slaktoffer eller offergåvor till Jehova. Det var gemenskapsoffret som angav frid med Jehova. Tacksägelseoffret uttryckte uppskattning av Guds anordningar och kärleksfullhet. Syndoffren frambars för att få förlåtelse för många slags synder, medan skuldoffer däremot gällde särskilda synder genom vilka en person hade ådragit sig skuld. Offergåvorna kunde inbegripa många olika ting, beroende på orsaken till offret och ens personliga omständigheter. Det skulle kunna vara en värdefull oxe, ett får eller en get eller kanske en duva. Sädesoffer av fint mjöl eller av kakor skulle kunna offras, eller också kunde kanske ett drickoffer frambäras. Allt tjänade till att understryka behovet av ett gott förhållande till Jehova.
2 Vi har samma behov i dag, men eftersom vi inte längre står under lagförbundet som gavs till judarna, är våra offer av annat slag. Som kristna måste vi frambära ”ett lovprisningens offer, det vill säga frukten av läppar som offentligt bekänner hans [Guds] namn”. (Hebr. 13:15) Vi uppmuntras till att ”frambära andliga offer godtagbara för Gud genom Jesus Kristus”. (1 Petr. 2:5) Hur förhåller det sig med våra lovprisningens offer? Är de godtagbara för Jehova?
3 Det finns vissa ting som är godtagbara för Jehova och som vi alla kan offra. Alldeles som i Israels dagar kanske vi har vissa materiella ting som vi kan använda för att befrämja Rikets intressen. (Mark. 12:41—44) Men vare sig vi har lite eller mycket av materiella ting, har vi alla tillgång till tid och ett visst mått av energi. Vår kunskap om och uppskattning av sanningen är också betydelsefull för oss alla. Motiverar vårt hjärta oss till att dela med oss av de goda nyheterna till våra medmänniskor? Vare sig vi började i tjänsten för många år sedan eller alldeles nyligen kan våra ansträngningar vara välbehagliga för Jehova. (Matt. 20:1—16) Han vet vad vi kan göra och finner behag i att vi delar med oss av de goda nyheterna till andra enligt våra omständigheter. — Joh. 15:5.
UTVIDGNING AV VÅR TJÄNST
4 Du kan gå framåt i tjänsten genom att utnyttja varje tillfälle du har. Leder du regelbundet ett bibelstudium med din familj? Detta kommer att hjälpa dina barn att vandra stadigt på livets väg. Men om din tjänst huvudsakligen är begränsad till familjestudiet, hur blir det då för andra som kanske älskar rättfärdighet? Kan du hjälpa dem också genom att ha en större del i den offentliga tjänsten? (Rom. 10:14, 15) Du kommer att känna stor glädje när du försöker nå andra människor i ditt område med de goda nyheterna. Och när du har börjat i tjänsten, se då vilka möjligheter du har att utvidga din tjänst. Vi vet alla att ju mer vi utför desto större resultat kommer det att bli. Känner du det som om din nuvarande insats representerar tjänst som du utför av hela din själ? När du gör anordningar för tjänst på fältet, varför då planera bara en timmes tjänst om dina omständigheter tillåter att du gör mer? — Gal. 6:9, 10.
5 I somliga områden rapporterar bröder att just när de har börjat tjänsten så har distriktet tagit slut. Vad kan man då göra? På stadsdistrikt finns det vanligtvis möjlighet till gatuarbete — att gå fram till andra och tala med dem om budskapet. Du kan göra några återbesök eller besöka sådana som du antecknat som ”ej hemma”, om du planerar för det. Låt oss försöka utvidga vår tjänst så mycket vi kan. Hur ofta har vi inte hört talas om förkunnare som när de arbetat lite längre i tjänsten än de från början hade planerat har träffat människor som visat verkligt intresse? En syster kom för sent till ett möte för tjänst, men hon gav inte upp. Hon började tala med människor på gatan, och när hon slutade några timmar senare fann hon att hon hade utfört en god tjänst och vittnat för många människor och placerat mer litteratur än vanligt.
ATT ARBETA TILLSAMMANS MED ANDRA
6 Våra offer av lovprisning inbegriper inte bara oss själva, utan också andra som vi kan hjälpa. Somliga av dem är kanske personer som redan kommer till Rikets sal. I många församlingar finns det sådana som uppskattar sanningen och är med vid mötena ganska regelbundet, men de har ännu inte börjat ta del i tjänsten på fältet. Om du vet att de är kvalificerade att ta del i tjänsten, varför då inte uppmuntra dem att följa med dig? Hjälp dem att få samma önskan som aposteln Paulus. Han sade: ”Vandra värdigt Jehova för att fullständigt behaga honom, under det ni fortsätter att bära frukt i allt gott verk och växer till i den exakta kunskapen om Gud.” (Kol. 1:10) På detta sätt kan dessa intresserade tillsammans med dig och din familj frambära ett lovprisningens offer åt Jehova. — Rom. 12:1.