Bevara en positiv inställning
DET var en tidig sommarmorgon. Men Mellanösterns sol sken redan starkt, när en far fick ett smärtsamt meddelande. Hans förstfödde son, 22 år gammal, hade dött i en bilolycka under natten.
Hur skulle du ha reagerat på ett sådant meddelande? Eftersom familjemedlemmarna stod varandra så nära, som man gör i Mellanöstern, kände föräldrarna verkligen stor sorg. Det skulle ha förefallit helt naturligt om de hade blivit mycket bittra i sin reaktion på denna plötsliga tragedi. Men till förvåning för andra människor i deras omgivning visade de en positiv inställning, till och med på denna första dag. Fastän de var djupt bedrövade, hyste de full tillit till Jehovas förmåga att uppväcka deras son, när tiden var inne. De såg fram emot Guds utlovade nya ordning och uppfyllelsen av löftet om att ”döden skall inte vara mer”. (Uppenbarelseboken 21:4) Ännu i denna dag, åratal senare, händer det att människor som känner denna familj talar om föräldrarnas inställning och om deras föredömliga tro.
Vad innebär det att ha en positiv inställning? En positiv person bevarar sin balans, även om omständigheterna förändras. Inte ens under prövande förhållanden ”surnar han till” och låter negativa tankar dominera. Hur är detta möjligt? Låt oss begrunda några bibliska exempel, som kan ge oss svar.
När man drabbas av människofruktan
År 1512 f.v.t., när nationen Israel befann sig i öknen Paran, sände Mose 12 spejare för att bespeja det utlovade landet. (4 Moseboken 13:18—21) Alla spejarna var hövdingar i sina stammar — män med inflytande, sådana som antogs vara goda föredömen. (4 Moseboken 13:2, 3) Men det som hände var skamligt och upprörande! Efter 40 dagar lämnade tio av dem en sådan ofördelaktig rapport att israeliterna gjorde uppror mot Jehovas vägledning och ville återvända till Egypten! ”Folket som bor i landet är starkt”, sade spejarna. ”Vi kan inte dra upp mot detta folk.” — 4 Moseboken 13:29, 32.
Vilken negativ inställning! Och den stod verkligen i kontrast till den positiva inställning som fanns hos Josua och Kaleb, de två andra spejarna: ”Det land som vi har genomvandrat och bespejat är ett mycket gott land. Om Herren [Jehova] har behag till oss, så skall han föra oss in i det landet och ge det åt oss — ett land som flyter av mjölk och honung.” (4 Moseboken 14:7, 8; 13:31) Båda grupperna såg samma saker, när de bespejade landet. Men vilken skillnad i fråga om inställning! De tio spejarnas negativa inställning påverkade hela nationen, och israeliterna började knorra. Det ledde till att alla som var över 20 år gamla dog i öknen. Det var endast Josua och Kaleb som fick privilegiet att komma in i det utlovade landet tack vare sin positiva förtröstan på Jehova. (4 Moseboken 14:22—30) Deras föredöme bör sporra oss i denna tid att förbli trogna och bevara en positiv inställning, när förföljelse eller motstånd kommer eller ökar.
I ett land där predikoarbetet har varit förbjudet under många år sattes en pionjär med särskilt uppdrag i fängelse och behandlades mycket illa. Han påminner sig: ”Ju hårdare vakterna blev, desto närmare Jehova kände jag mig. Jag sjöng Rikets sånger. Jag drog mig till minnes alla de skriftställen som jag kunde. Jag insåg att Jehova, även om han tillät att detta skedde, var i stånd att — i vilket ögonblick som helst — se till att jag blev fri. Allt detta hjälpte mig att hysa en positiv inställning. I likhet med apostlarna kände jag lycka över att bli slagen för Jehovas väldiga namns skull. Jag bad ständigt till Jehova om att han skulle styrka mig. Han kom till min hjälp, så att endast det första slaget gjorde ont. Jag tog varje tillfälle i akt att predika för de andra fångarna.”
Efter sin frigivning från fängelset sade denne kristne man: ”Eftersom vi har överlämnat vårt liv åt Jehova och har lovat att förbli trogna mot honom, bör vi fortsätta att tjäna honom trots svårigheter av alla slag. Han förtjänar vår tillbedjan och fullständiga hängivenhet.”
Vi kan också komma att ställas inför liknande motstånd i framtiden. Låt oss vara lika fast beslutna att inte hysa människofruktan. Om vi bevarar en positiv inställning, kommer vi att få del av många välsignelser och belöningar, precis som fallet var med Josua och Kaleb.
När man förlorar tjänsteprivilegier
Mose, som ledare för nationen Israel, var den som sände ut de 12 spejarna. Han hade lett nationen ut ur Egypten och förväntade utan tvivel att bli den som skulle leda den in i det utlovade landet. Mose gick emellertid miste om detta privilegium, när han i ett ögonblick av förbittring kom till korta i fråga om att upphöja Jehovas namn. (4 Moseboken 20:2—13) Hur reagerade Mose på detta? I en sång som han senare skrev sade han: ”Herrens [Jehovas] namn vill jag förkunna. ... Vår klippa — ostraffliga är hans gärningar, ty alla hans vägar är rätta. En trofast Gud och utan svek, rättfärdig och rättvis är han.” (5 Moseboken 32:3, 4) Vilken positiv inställning Mose hade, trots att han hade förlorat ett viktigt tjänsteprivilegium!
Om vi någonsin hamnar i en liknande situation kommer det att hjälpa oss att komma ihåg hur Mose handlade. Det kan hända att en krets av äldste i en församling rekommenderar att en äldste eller en biträdande tjänare skall avlägsnas från sin tjänst, därför att denne har kommit till korta i fråga om en eller flera av de skriftenliga kvalifikationer som är nödvändiga för detta tjänsteprivilegium. Brodern kanske menar att han inte gjort sig förtjänt av att bli avlägsnad, och han blir upprörd och orsakar onödig oro. Om han har en negativ inställning, kan han börja känna missnöje, finna fel hos andra och till och med komma med förtal. Till råga på allt kanske han slutar gå på möten och delta i predikoarbetet. Vilket bedrövligt tillstånd att hamna i! Hur mycket bättre är det då inte att bevara en positiv inställning och betrakta förlusten av tjänsteprivilegiet som tuktan eller som övning att bli en bättre tjänare åt Jehova. Han kan med fördel ta tillfället i akt att studera och begrunda Guds ord i syfte att åter nå upp till de kvalifikationer som är nödvändiga för att tjäna honom helt och fullt. Många som har gjort på det sättet har senare blivit välsignade med ännu större tjänsteprivilegier. — Hebréerna 12:11.
När oväntade förändringar inträffar
Livet är fullt av oväntade förändringar som kan få somliga att känna besvikelse och lägga sig till med en negativ inställning. Hur reagerade du förra gången något inte gick så bra som du hade hoppats? Även små händelser kan göra oss missmodiga, om vi inte ser upp. Men glöm aldrig: Att du bevarar en positiv inställning kommer att hjälpa dig att ta itu med den förändrade situationen på ett bättre sätt.
Ett utmärkt exempel att ha i minnet är Rut. Hon blev änka tidigt i livet och följde med sin svärmor, Noomi, till Israel, när hungersnöden hade upphört där. Trots att Rut inte hade någon man som kunde sörja ens för hennes nödvändigaste behov, bevarade hon en positiv inställning. Med glatt mod gick hon ut för att plocka ax på fälten efter skördemännen, så att hon och hennes svärmor skulle få något att äta. Det hårda arbetet gjorde henne inte missmodig. Hon lade sig inte till med en negativ inställning genom att beklaga sig över att hon hade förlorat sin man och att hon nu var långt borta från sin familj och sina vänner. Och berättelsen visar att Jehova rikligen belönade henne för hennes utmärkta kurs. — Rut 4:13—17.
Hur man bevarar en positiv inställning
Somliga har svårt att bevara en positiv inställning. Livets bekymmer, i synnerhet i de oroliga tider i vilka vi lever, kan beröva en människa glädjen — särskilt när gnagande problem består. Men till och med under ogynnsamma omständigheter kan man bevara en positiv inställning. Många har gjort detta i de mest prövande situationer. Hur kan vi göra på samma sätt?
Försök att inte låta tankarna upptas av negativa ting. Även under stora svårigheter kan man finna positiva aspekter. Apostlarna blev ofta förföljda eller kastade i fängelse, men de var ändå lyckliga över att vara i stånd att lovprisa Jehova. (Apostlagärningarna 13:50—52; 14:19—22; 16:22—25) Vi kan begrunda vad de och andra trogna Jehovas tjänare företog sig, när de utsattes för prövningar, och vi kan försöka dra lärdom av detta med avseende på vårt eget liv. Varför var de vid gott mod och positiva? Därför att de hade fullständig förtröstan och tro på Jehova. De förlitade sig på hans förmåga att uppväcka och belöna dem. (Uppenbarelseboken 2:10) På samma sätt bör du låta din förhoppning om Jehovas rättfärdiga nya ordning vara levande för ditt sinne. — Jämför Hebréerna 12:2.
Vi bör också hålla ett vaksamt öga på oss själva, så att ett negativt tänkesätt inte får grepp om och slår rot i vårt hjärta. Vi har verkligen stort gagn av att hålla oss tätt intill Jehova och be om hans hjälp, om vi blir missmodiga. (Psalm 62:9) Man kan också söka uppbyggande hjälp hos de äldste. Uppodla en anda av ödmjukhet och lydnad. (Psalm 119:69, 70) Sätt upp sunda, uppnåeliga mål i livet. Alla dessa förslag kommer att hjälpa oss att bevara en positiv inställning och äga ”Guds frid”, som skall ”skydda [våra] hjärtan och [våra] tankeförmågor”. — Filipperna 4:6, 7.
Det är sant att det inte alltid är lätt att ha en positiv inställning. Men genom att anstränga sig flitigt och genom att ha en stark tro som drivkraft kan man uppodla en sådan inställning. Må vi därför alla, oavsett vilka våra omständigheter är, vara fast beslutna att bevara en positiv syn. Vi kommer aldrig att ha något att förlora på detta, utan det kommer tvärtom att bereda oss många storartade belöningar både nu och i framtiden.
[Bild på sidan 29]
Bevara en positiv inställning, så kommer många välsignelser och belöningar att bli dina