Hur Jehova ger framgång åt sitt verk

UNDER de senaste decennierna har Jehovas vittnen upplevt en fenomenal tillväxt. Bara under de tio senaste åren har antalet församlingar ökat från 42.600 till sammanlagt 60.192 i 212 länder. Med tanke på detta har somliga undrat: Hur finansieras Jehovas vittnens verksamhet? Sällskapet Vakttornet besvarar här denna och närbesläktade frågor.

Ger Jehovas vittnen tionde?

Nej. De forntida israeliterna var enligt den mosaiska lagen skyldiga att ge tionde för att understödja prästerna och leviterna, som arbetade i Guds helgedom. (4 Moseboken 18:21, 24—29) Dessa hade ingen stambesittning, förutom vissa städer, och de behövde därför detta särskilda understöd. Förutom tiondet kunde trogna israeliter ge frivilliga bidrag i samband med speciella projekt, till exempel byggandet av tabernaklet och längre fram templet. — 2 Moseboken 25:1—8; 1 Krönikeboken 29:3—7.

Bibeln förklarar emellertid att när Jesus dog, ”upphävde han ... lagen med dess bud i form av förordningar”. (Efesierna 2:15; Kolosserna 2:13, 14) I Guds ögon var den mosaiska lagen med andra ord inte längre bindande för vare sig judar eller kristna. Tillsammans med andra föreskrifter i lagen, till exempel de regelbundna offren i templet, upphörde således tiondet att vara ett krav för de troende.

Det kristna givandet grundar sig på kärlek, inte på en skriven lag. Aposteln Paulus klargjorde denna princip när han organiserade en insamling till behövande kristna i Judeen. Han sade: ”Låt var och en göra alldeles som han har beslutat i sitt hjärta, inte missunnsamt eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare.” (2 Korintierna 9:7) Jehovas vittnen tillämpar denna skriftenliga metod med frivilliga bidrag.

Använder ni insamlingsaktioner, kollekter och liknande metoder för att skaffa penningmedel?

Nej, sanna kristna behöver inte bli övertalade eller mutade att ge. Religiösa grupper som måste ta till bingo, basarer, lotterier, karnevaler, kollektupptagning eller uthyrning av kyrkbänkar för att få in penningmedel avslöjar att de inte har gett sina församlingsmedlemmar andlig föda och att Guds ande därför inte driver dem att bidra på frivillig väg. Detsamma kan sägas om dem som begagnar sig av den föråldrade metoden med tionde. — Matteus 10:8.

Hur finansierar ni sådana projekt som byggandet av nya Rikets salar och avdelningskontor och er utvidgning av världshögkvarteret i New York och anläggningen i Patterson i delstaten New York?

Jehova utgjuter sin heliga ande över sina vittnen och sätter dem i stånd ”att göra gott, att vara rika på förträffliga gärningar, att vara frikostiga, redo att dela med sig, varigenom de tryggt samlar en skatt åt sig som en utmärkt grundval för framtiden, för att de skall kunna gripa fast tag om det verkliga livet”. (1 Timoteus 6:18, 19) Denna ande driver Jehovas vittnen att understödja Rikets verk på alla sätt de kan.

År 1989, till exempel, ägnade 3.787.188 vittnen i 212 länder 835.426.538 timmar åt att undervisa andra i Guds ord. De ledde också 3.419.745 regelbundna bibelstudier i intresserade människors hem. Alla kostnader i samband med detta arbete täcktes av dem som utförde det. Jehova välsignade detta kärleksverk med tillväxt — 263.855 nya vittnen blev döpta.

En liknande frikostig ande driver Jehovas vittnen och intresserade personer att understödja verket i ekonomiskt avseende. Förutom att de hjälper till att bestrida de regelbundna utgifterna i den egna församlingen, understödjer de också alla de byggnadsprojekt som kan komma att bli nödvändiga, till exempel renovering eller tillbyggnad av sin Rikets sal eller sammankomsthall eller byggandet av nya lokaler. På grund av den snabba tillväxten måste ett stort antal nya Rikets salar byggas varje år, och ibland kan kostnaden uppgå till flera miljoner kronor. Alla dessa utgifter täcks av de lokala vittnena genom deras frivilliga bidrag och arbetsinsatser.

I många länder har man också varit tvungen att utvidga avdelningskontorets tryckerianläggningar samt lokaler för bostäder och kontor — eller bygga nya — för att tillgodose den växande organisationens behov. Detta möjliggörs också genom frivilliga bidrag och arbetsinsatser, liksom också de byggnadsprojekt som pågår i Brooklyn och i Patterson i delstaten New York. Där så är möjligt finansieras hela projektet av vittnen i landet. Men ibland ordnar Sällskapet Vakttornet med att vissa avdelningskontor får hjälp — både i ekonomiskt avseende och i form av kvalificerad arbetskraft — från andra länder. På detta sätt sker det ”en utjämning” under Sällskapets ledning. — 2 Korintierna 8:14.

Varför driver ni inte egna sjukhus eller kliniker och ägnar er åt biståndsarbete och annan social hjälpverksamhet, som många andra religiösa grupper gör?

Jehovas vittnen ger, när de har möjlighet att göra detta, snabbt gensvar då nödsituationer uppstår i samband med krig eller naturkatastrofer. Faktum är att de ofta är bland de första som kommer till platsen med mat, kläder och frivillig arbetskraft till återuppbyggnadsarbetet. Jehovas vittnen driver emellertid inte egna sjukhus eller kliniker, lika lite som de har egna brandkårer eller polisstyrkor, vilka ju också utför ett livräddande arbete.

De är i stället hängivna evangelieförkunnare, och deras uppdrag är att predika de goda nyheterna om Guds rike till ett vittnesbörd för världens alla nationer innan slutet kommer. (Matteus 24:14) Som Jesus sade är skörden stor och arbetarna få. Det skulle vara oförlåtligt att försumma detta ytterst viktiga arbete för att ägna sig åt andra aktiviteter, hur lovvärda dessa än må vara. — Matteus 9:37, 38.

Ett ganska stort antal Jehovas vittnen är läkare, sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden. Men även om de har sådana yrken, betraktar de den kristna tjänsten som sin främsta uppgift.

Är det några av Sällskapet Vakttornets funktionärer eller medlemmar som tjänar pengar på er omfattande tryckeriverksamhet?

På den frågan måste vi svara ett eftertryckligt NEJ! Sällskapet Vakttornet är en ideell organisation. Det finns inga aktieägare, inga vinster — eller höga löner. Alla som arbetar vid högkvarteret och avdelningskontoren, inbegripet Sällskapets president och styrelsemedlemmar, har förbundit sig att göra detta utan någon hög lön. De får i stället mat, husrum och behövlig läkarvård samt ett mindre belopp för personliga utgifter. Om de måste företa resor för Sällskapets räkning, får de vanligtvis ersättning för reskostnaderna.

Sällskapets representanter runt om i världen tar inte heller betalt för att förrätta vigslar, dop eller begravningar. Det förekommer inte heller någon kollekt vid våra möten eller sammankomster.

Om ni inte tar upp kollekt, hur får då de lokala församlingarna in de bidrag som de behöver för att täcka sina utgifter?

Bidragsbössor är uppsatta i Rikets sal, så att vem som helst kan lämna ett penningbidrag om han så önskar. (2 Kungaboken 12:9) Alla gåvor, stora såväl som små, är välkomna. (Markus 12:42—44) Den som har hand om församlingens räkenskaper läser en gång i månaden upp en kort rapport för att informera församlingens medlemmar om månadens utgifter, erhållna penningmedel och gåvor som församlingen översänt till Sällskapet Vakttornet för att understödja det världsvida predikoverket och andra projekt.

Enskilda individer som känner till denna anordning är välkomna att ta del om de så önskar, var och en ”alltefter den framgång han kan få”. (1 Korintierna 16:2) Detta är det tillvägagångssätt som följs i alla de mer än 60.000 församlingarna världen utöver.

Vid pingsten hade ju de första kristna allting gemensamt. Är det så med Jehovas vittnen?

En nödsituation uppstod efter pingsten år 33 v.t., då judar som kom från avlägsna platser och nyligen hade omvänts till kristendomen stannade kvar i Jerusalem för att få ytterligare andlig upplysning. De behövde tillfälliga bostäder och något att äta, och därför började de kristna där på platsen att helt frivilligt sälja sin egendom och fördela de medel de fick in bland de behövande, så att de skulle kunna vara tillsammans längre. (Apostlagärningarna 2:1, 38—47; 4:32—37) Ingen tvingades sälja eller skänka bort sin egendom. (Apostlagärningarna 5:1—4) Detta att de hade allting gemensamt var inte en form av kommunism, som somliga menar. Det var bara en tillfällig anordning, som upphörde när de kristna återvände till sina egna hem.

Lär ni att materiellt givande har en syndaförsonande verkan?

Långt ifrån! Bibeln säger beträffande detta: ”Ni vet ju att det inte var med förgängliga ting, med silver eller guld, som ni blev befriade från er fruktlösa form av uppförande som ni på traditionens väg fått från era förfäder, utan det var med dyrbart blod, såsom med blodet av ett oklanderligt och fläckfritt lamm, ja Kristi blod.” — 1 Petrus 1:18, 19.

Jehovas vittnen tror att Jesu Kristi lösenoffer är Guds medel till frälsning. De ger inte frivilliga bidrag i hopp om att detta skall skänka dem frälsning. Men de vet att det behövs en hel del penningmedel för att sprida de goda nyheterna om Guds rättfärdiga nya värld. (2 Petrus 3:13) De ser det som ett privilegium från Jehova att få bidra till detta verk.

Sedan kung David hade gett ett frikostigt bidrag till Jehovas tempel, som hans son Salomo skulle bygga, bad han: ”Din, o Jehova, är storheten och väldigheten och skönheten och högheten och värdigheten; ty allt i himlarna och på jorden är ditt. ... Och ändå, vem är jag och vilka är mitt folk, att vi skulle ha kraft i behåll att ge sådana frivilliga gåvor? Ty allting kommer från dig, och ur din egen hand har vi gett det åt dig.” — 1 Krönikeboken 29:11, 14, NW.

Jehovas nutida vittnen och andra rättsinniga personer känner det på samma sätt som David. De gläder sig åt privilegiet att få lämna bidrag för att understödja lovprisningen av Jehova och inser att allt som de ger ändå kommer från honom. Jehova välsignar denna anda och ger på så sätt framgång åt sitt verk.

[Ruta på sidan 23]

HUR SOMLIGA BIDRAR TILL RIKETS VERK

◻ GÅVOR: Penningbidrag kan sändas direkt till Bibel- och Traktatsällskapet Vakttornet, Box 5, 732 21 ARBOGA (postgiro 45 94 57-8). I Finland kan bidrag sändas till Vakttornet, PB 68, 01301 VANDA 30. Läsare i övriga länder kan sända bidraget till avdelningskontoret i det land där de bor — adresser finns upptagna på sidan 2 i denna tidskrift och i flertalet av våra inbundna böcker. Ett kort brev (eller några ord på postgiroblanketten) som förklarar att pengarna är avsedda som ett frivilligt bidrag bör alltid åtfölja sådana gåvor. Man kan också skänka annan egendom, fast eller lös, men bör då först ta kontakt med Sällskapet innan man gör en sådan donation.

◻ FÖRSÄKRINGAR: Sällskapet Vakttornet kan också göras till förmånstagare för livförsäkringar och bör då meddelas om detta.

◻ TESTAMENTEN: Egendom kan också testamenteras till Sällskapet Vakttornet genom ett i laga form upprättat testamente. Sällskapet bistår med utformningen av sådana testamenten, om testatorn så önskar.

Det går att få ytterligare upplysningar eller råd angående dessa angelägenheter genom att skriva till Sällskapet Vakttornets avdelningskontor.

[Bild på sidan 24]

Del av det centrum för biblisk undervisning som Jehovas vittnen uppför i Patterson i delstaten New York

[Bilder på sidan 25]

Jehova ger framgång åt byggnadsverksamheten genom sitt folk som ger frivilliga bidrag