27 Studiet
Hur man betonar temat och huvudpunkterna
1—4. Förklara vad som avses med ett tals tema.
1 Varje tal behöver ett tema för att det skall få åsyftad verkan och för att sammanbinda de olika delarna på ett behagligt sätt. Vad ditt tema än må vara, måste det genomtränga hela talet. Det är kärnan i talet. Det kanske kan uttryckas i en enda sats och ändå innefatta varje fas av det framlagda stoffet. Temat bör vara uppenbart för var och en av åhörarna, och det kan det bli om det blir ordentligt betonat.
2 Ett tals tema är inte bara ett omfattande ämne, såsom ”tro”; det är den speciella synvinkel ur vilken ämnet behandlas. Temat kan till exempel vara ”Din tro — hur långt sträcker sig den?” Eller det kan vara ”Det krävs tro för att behaga Gud” eller ”Grundvalen för din tro” eller ”Fortsätt att växa till i tro”. Fastän alla dessa teman kretsar kring tro, betraktar de ämnet på olika sätt och kräver att det utvecklas efter helt olika tankebanor.
3 I somliga fall kan du behöva samla ditt stoff innan temat väljs. Men temat måste vara klart utformat, innan förberedelsen med talets disposition påbörjas eller innan huvudpunkterna utses. Så till exempel kanske du efter varje bibelstudium i hem vill dryfta Jehovas vittnens organisation. Det är ett omfattande ämne. För att avgöra vad du skall säga om detta ämne måste du tänka över vilka dina åhörare är och vad syftet är. På denna grundval väljer du ett tema. Om du skulle söka få en ny person att börja i tjänsten, kanske du bestämmer dig för att visa att Jehovas vittnen efterliknar Jesus Kristus genom att förkunna från hus till hus. Det skulle då vara ditt tema. Allt vad du säger bör avse att utveckla och slå fast denna del av det omfattande ämnet ”Jehovas vittnen”.
4 Hur kan du då betona ett tema i talet? Ja, först måste du ju välja ett lämpligt tema som passar för ditt syfte. Detta kräver förberedelse. När en gång temat är valt och ditt tal utvecklat omkring det, blir det nästan automatiskt betonat i den disposition som du utarbetat. Men vid själva framförandet av talet försäkrar du dig mera om att temat verkligen blir inpräntat hos åhörarna, om du upprepar nyckelord eller temats centrala idé under talets gång.
5, 6. Hur kan du avgöra om ett tema är lämpligt eller inte?
5 Lämpligt tema. I skolan i teokratisk tjänst är det ofta inget problem att få ett lämpligt tema, eftersom temat i de flesta fall redan är givet. Men så är inte fallet i fråga om varje tal som du uppmanas att hålla. Det är därför förståndigt att ägna noggrann uppmärksamhet åt temat.
6 Vad avgör om ett tema är lämpligt? Flera saker. Du måste ta hänsyn till dina åhörare, ditt syfte med talet och det stoff som du eventuellt har fått anvisning om att behandla. Om du finner att du håller tal i vilka temat inte är betonat, kan det vara så att du i själva verket inte bygger ditt tal kring någon central tanke. Du kanske tar med i talet alltför många punkter som egentligen inte hör samman med temat.
7, 8. Visa olika sätt att betona temat.
7 Temats ordalydelse eller tanken bakom det upprepad. Ett sätt på vilket alla delarna i ett tal kan komma att belysa temat och framhäva det är att upprepa nyckelord som finns i temat eller upprepa temats centrala tanke. I musiken är temat en melodi som upprepas ofta nog för att kunna karakterisera hela kompositionen. I själva verket är i allmänhet några få takter tillräckliga för att tongångarna skall kännas igen. Melodin kommer inte alltid tillbaka i precis samma form. Ibland förekommer endast en eller två fraser av melodin, ibland används en variation på temat, men på ett eller annat sätt väver kompositören skickligt in sin melodi i kompositionen, till dess den sätter sin prägel på helheten och blir karakteristisk för den.
8 Så bör det vara med temat i ett tal. Nyckelorden eller temats huvudtanke blir vid upprepning lika det återkommande melodiinslaget i en komposition. Synonymer för dessa ord eller den centrala tanken uttryckt på annat sätt tjänar till att variera temat. När sådana medel används på ett förståndigt sätt, så att det inte blir monotont, åstadkommer det att ämnets tema blir ett karakteristiskt uttryck för hela talet och blir den huvudtanke som dina åhörare för med sig när de går hem.
**********
9—13. Förklara vad huvudpunkterna i ett tal är. Ge exempel på det.
9 Sedan du bestämt temat för ditt tal, blir nästa steg i förberedelsen att välja ut huvudpunkter som du tänker använda i utvecklingen av temat. På rådblanketten är detta angivet som ”Huvudpunkterna framhävda”.
10 Vilka är huvudpunkterna i ett tal? De är inte bara intressanta tankar eller synpunkter som man helt kort nämner i förbifarten. De är de viktigaste delarna av talet, de tankar som utvecklas i viss utsträckning. De är lika skyltar på hyllorna i en livsmedelsbutik, som visar vad hyllorna innehåller, och de avgör vad som kan tas med i avsnittet i fråga och vad som bör utelämnas. Under etiketten MJÖL OCH GRYN är det inte lämpligt att ha sylt- och marmeladburkar stående, det skulle bara vålla förvirring. Under skylten KAFFE OCH TE hör ris inte hemma. Om etiketterna blir dolda, därför att det står för mycket på en hylla, är det svårt att hitta något alls. Men om skyltarna är klart synliga, kan man snabbt se vad man har framför sig. Så är det också med huvudpunkterna i ditt tal. Så länge de kan urskiljas och hållas i minnet, behöver dina åhörare mycket få anteckningar för att följa dig till din slutsats.
11 Ännu en faktor. Valet och bruket av huvudpunkter varierar alltefter åhörarna och syftet med talet. Skoltillsyningsmannen bör fördenskull värdera elevens val av huvudpunkter på grundval av hans sätt att använda dem, inte efter något godtyckligt val av punkter som rådgivaren kan ha gjort i förväg.
12 När du väljer ut huvudpunkterna, se då till att bara de viktigaste kommer i fråga. Fråga dig därför vad det är som gör en punkt viktig. Den är viktig om du inte kan åstadkomma syftet med ditt tal utan att ha den punkten med. Om du skall dryfta läran om lösen med en person som inte känner till denna, då är det nödvändigt att göra klart att Jesus var människa på jorden, annars skulle det vara omöjligt att visa att hans offer svarade mot vad Adam förlorade. Följaktligen skulle du betrakta detta som en av huvudpunkterna i dryftandet. Men om du redan hade bevisat för personen i fråga att treenigheten är en falsk föreställning, då kunde utläggningen om den ställning Jesus hade som människa endast räknas som av andrahandsbetydelse, därför att den redan var godtagen av åhöraren. Och på grund av det skulle det vara jämförelsevis enkelt att göra klart att Jesu lösenoffer hade ett motsvarande värde. I så fall skulle redogörelsen för Jesus såsom människa inte vara någon huvudpunkt.
13 Fråga dig därför: Vad vet mina åhörare i förväg? Vad måste jag slå fast för att nå mitt syfte? Om du känner svaret på den första frågan, kan du besvara den andra genom att samla ditt stoff och för tillfället sortera ut allt som redan är känt för åhörarna och sedan samla de återstående punkterna till så få grupper som möjligt. Dessa grupper blir då dina identifierande skyltar eller etiketter med hänsyn till vad slags andliga födoämnen du lägger fram inför åhörarna. Dessa etiketter eller huvudpunkter får aldrig skymmas undan eller döljas. De är huvudpunkter som måste framhävas.
14—17. Tala om varför vi inte bör ha alltför många huvudpunkter.
14 Inte för många huvudpunkter. Det finns endast några få huvudpunkter när det gäller ett vilket som helst ämne. I flertalet fall kan de räknas på den ena handens fingrar. Detta är sant oberoende av hur lång tid du har till förfogande att framföra dem. Gå inte i den vanliga fällan att försöka få alltför många punkter framhävda. När en livsmedelsbutik blir för stor och det finns för många varor att välja på, kan man behöva begära hjälp för att hitta det man skulle vilja ha. Dina åhörare kan rimligtvis bara fatta ett visst antal olika tankar i ett sammanhang. Och ju längre ditt tal är, desto enklare måste det vara, och desto kraftigare och mera klart och skarpt definierade måste dina nyckelpunkter vara. Försök därför inte att få dina åhörare att komma ihåg för många saker. Välj ut det som du menar att de absolut måste ta med sig hem, och använd så all din tid till att tala om dessa.
15 Vad är det som avgör huruvida det är för många punkter eller inte? Ja, enkelt uttryckt: Om någon tanke kunde utelämnas och syftet med talet ändå uppnås, så är den punkten inte någon nyckelpunkt. För att avrunda talet kan du kanske besluta att ta med den som en sammanbindande länk eller en påminnelse, men den bör inte bli framhävd lika starkt som de punkter som omöjligt kan uteslutas.
16 En annan sak: Du måste ha tillräcklig tid till att utveckla varje punkt med framgång och slutgiltigt. Om du måste säga mycket på kort tid, ta då med minsta möjliga av det som redan är känt för dina åhörare. Stryk allt som inte är obekanta faktorer, och låt dessa sistnämnda framträda så tydligt att det blir svårt för åhörarna att glömma dem.
17 Till sist: Ditt tal måste ge ett intryck av enkelhet. Detta beror inte alltid på mängden av det stoff som du lägger fram. Det kan vara just det sätt som dina punkter är sammanförda på. Till exempel, om du skulle komma in i en butik där alla varorna var samlade i en hög mitt på golvet, skulle det se hopträngt och mycket förvirrande ut. Du skulle ha svårt att hitta någonting alls. Men när allt är arrangerat på rätt sätt och alla besläktade saker är samlade för sig och identifierade genom en särskild skylt, blir verkan tilltalande, och varje sak kan med lätthet påträffas. Gör ditt tal enkelt genom att sammanföra dina tankar under bara några få huvudbegrepp.
18. Hur bör huvudpunkterna utvecklas?
18 Huvudtankarna utvecklade var för sig. Varje huvudtanke måste så att säga stå för sig själv. Var och en av dem måste utvecklas åtskilt från de andra. Detta hindrar inte att man kan göra en kort översikt eller sammanfattning av de viktigaste punkterna, antingen i inledningen eller i avslutningen av talet. Men i avhandlingen bör du tala om endast en huvudtanke åt gången och tillåta endast så många upprepningar som behövs för sammanhangets skull eller för eftertrycket. Att man lär sig göra en rubrikdisposition blir till stor hjälp, när det gäller att avgöra om huvudpunkterna blir utvecklade var för sig.
19—21. Hur bör underordnade punkter användas?
19 Underordnade punkter inriktade på huvudtankarna. Bevissynpunkter, skriftställen eller annat stoff bör bidra till att rikta uppmärksamheten på huvudtanken och förstärka den.
20 Under förberedelsen bör du analysera alla underordnade punkter och behålla endast dem som direkt medverkar till att den där huvudpunkten blir ytterligare klarlagd, bevisad eller framhävd. Allt ovidkommande bör skäras bort. Det fördunklar bara vad saken gäller.
21 En punkt som står i samband med en huvudtanke bör direkt förbindas med denna tanke genom vad du säger. Överlämna inte åt åhörarna att själva tillämpa det. Gör sammanhanget klart och tydligt. Säg vad det består i. Det som inte direkt sägs blir i allmänhet inte förstått. Man kan åstadkomma detta genom att upprepa nyckelord som uttrycker huvudtanken eller genom att tid efter annan upprepa innehållet i huvudpunkten. När du behärskar konsten att inrikta alla dina underordnade punkter på huvudtankarna i talet och kan förbinda varje huvudpunkt med temat, kommer dina tal att bli behagligt enkla, lätta att hålla och svåra att glömma.