sin mamma och mig: ”Tycker ni att jag skall söka till Betel?”

Även om det var smärtsamt att låta honom åka, svarade vi utan tveksamhet: ”Du kommer aldrig att känna Jehovas hand i sådan utsträckning som du kommer att göra vid Betel — själva hjärtat i Jehovas organisation.” Inom två månader gav han sig i väg till Betel i Canada. Det var år 1980, och han har tjänat där sedan dess.

1980-talet förde med sig nya utmaningar för Lucy och mig. Vi var tillbaka där vi började — bara vi två. Nu var Susan gift och pionjär tillsammans med sin man, och Kim och Greg tjänade båda vid Betel. Vad skulle vi göra? Den frågan fick ett snabbt svar år 1981, när vi inbjöds att betjäna en portugisisk krets, utspridd på en sträcka av 200 mil i Canada. Vi gläder oss fortfarande åt resetjänsten.

Sedan dess har Kim gift sig, gått igenom Gilead och tjänar nu tillsammans med sin man i kretstjänsten i Brasilien. Susan och hennes man är kvar i Canada och fostrar sina två barn, och Susans man är pionjär. Fastän vår familj i fysiskt avseende har varit åtskild de senaste åren till följd av våra olika förordnanden i heltidstjänsten, står vi varandra fortfarande nära andligt och känslomässigt.

Lucy och jag ser fram emot en ljus framtid med vår familj på en renad jord. (2 Petrus 3:13) Precis som forna dagars Mose har vi personligen fått erfara sanningen i svaret på den retoriska frågan i 4 Moseboken 11:23: ”Är Jehovas hand för kort, kanske? Nu kommer du att få se om det som jag säger händer dig eller inte.” Ja, ingenting kan hindra Jehova från att välsigna sina tjänare i deras helhjärtade tjänst.

Gör du Guds vilja?

TVÅ Jehovas vittnen träffade en episkopalpräst i arbetet från hus till hus. Han verkade vara en trevlig man, hade skägg, var i 60-årsåldern och bar en T-shirt med kyrkans namn. Han sade i ett enda andetag: ”Jag önskar att våra kyrkomedlemmar var lika nitiska som ni i att sprida ordet, men jag måste be er att inte besöka mig mer.”

Ja, många beundrar Jehovas vittnen för deras arbete och lovordar dem för det nit och den entusiasm som de visar. Trots det är de inte det minsta intresserade av det Jehovas vittnen gör, och inte heller skulle de kunna tänka sig att själva ta del i arbetet. Men detta tydligt motsägande förhållande är inte något nytt. Jesus lade på sin tid märke till det och klargjorde tydligt den springande punkten genom en tankeväckande liknelse.

”Vad är er mening? En man hade två söner. Han vände sig till den förste och sade: ’Son, gå och arbeta i vingården i dag.’ Till svar sade denne: ’Jag skall gå, herre’, men han gick inte ut. Och han vände sig så till den andre och sade detsamma. Till svar sade denne: ’Jag vill inte.’ Efteråt ångrade han sig och gick ut. Vilken av de två gjorde sin fars vilja?” — Matteus 21:28—31.

Svaret är uppenbart. Likt skaran som lyssnade till Jesus skulle vi svara: ”Den senare.” Men bortom det uppenbara riktade Jesus genom liknelsen vår uppmärksamhet på att det som betydde något var att göra faderns vilja. Fastän den andre sonen sade att han inte ville gå, gjorde han det ändå och blev lovordad för det. Att utföra rätt slag av arbete är i lika hög grad viktigt. Denne son handlade genom att arbeta i faderns vingård; han gick inte ut och arbetade i sin egen vingård.

Vad innebär allt detta för vår del? Vad kräver Gud av dem som tillber honom i våra dagar? Vad kan vi lära av Jesu liv, sådant som hjälper oss att göra hans Faders vilja? Detta är viktiga frågor, och att finna de rätta svaren betyder bestående välgång, för ”den som gör Guds vilja, han består för evigt”. — 1 Johannes 2:17; Efesierna 5:17.

Vad är ”Guds vilja”?

Substantivet ”vilja” förekommer mer än 80 gånger i Nya Världens översättning av den Heliga skrift. Omkring 60 av de här förekomsterna (eller omkring 75 procent av gångerna) avser Guds vilja. Sådana uttryck som ”Guds vilja” och ”min Faders vilja” förekommer mer än 20 gånger. Av det förstår vi att Guds vilja bör vara av största betydelse för oss. Att göra Guds vilja bör vara det viktigaste i vårt liv.

Substantivet ”vilja” kan definieras ”önskan, önskemål, föresats, något man önskar, i synnerhet ett val eller en föresats hos någon som har myndighet eller makt”. Jehova, den högsta myndigheten, har således en vilja, en önskan eller föresats. Vad är det för en vilja? Enligt Skriften är Guds vilja delvis ”att alla slags människor skall bli räddade och komma till exakt kunskap om sanningen”. (1 Timoteus 2:4) Jesus Kristus och de första kristna arbetade helhjärtat med att delge andra den här exakta kunskapen. — Matteus 9:35; Apostlagärningarna 5:42; Filipperna 2:19, 22.

Vilka gör Guds vilja i våra dagar? Hur många av de närmare två miljarder människor som bekänner sig vara efterföljare till Jesus Kristus liknar den yngre sonen i Jesu liknelse, han som gick ut och gjorde sin faders vilja? Det är inte svårt att finna svaret. Sådana som uppriktigt vandrar i Jesu Kristi fotspår skulle ta del i det arbete som han sade att de skulle utföra: ”De goda nyheterna måste först predikas i alla nationerna.” (Markus 13:10) Jehovas vittnen, som uppgår till över fyra och en halv miljon världen utöver, predikar de goda nyheterna om Guds kungarike och undervisar andra. De framhåller Guds kungarike som mänsklighetens enda hopp om fred och säkerhet. Har du hel och full del i att göra Guds vilja? Predikar du de goda nyheterna om Guds kungarike som Jesus gjorde? — Apostlagärningarna 10:42; Hebréerna 10:7.

Att finna glädje i att göra Guds vilja

Även om det medför glädje att lära sig vad som är Faderns vilja, medför det större glädje att undervisa andra om Guds vilja. Jesus fann glädje i att undervisa människor om sin Fader. Det var som mat för honom. (Johannes 4:34) Även vi kan få uppleva sann lycka, om vi gör det Jesus gjorde, nämligen att predika och undervisa om de ting han lärde, de ting som han mottog från sin Fader. (Matteus 28:19, 20) Det är som Jesus lovade, nämligen att ”om ni känner till detta, då är ni lyckliga om ni gör det”. — Johannes 13:17.

Låt oss belysa det hela: En mor, som nyligen återupptog heltidstjänsten som pionjär, sade: ”Det är så spännande att få se ansiktet lysa upp på någon som man studerar Bibeln med när olika bibliska sanningar rör vid hjärtat! Just sådan glädje känner jag när jag ser speciellt en som jag studerar med skriva ner alla skriftställen före studiet och göra anteckningar under studiet för att kunna besvara repetitionsfrågorna efteråt.” En annan som hon studerar Bibeln med hade haft viss kontakt med sanningen i de nedre tonåren. Nu var hon gift och hade en del personliga problem som bekymrade henne, och hon längtade efter att få träffa vittnena. Hon blev verkligen lycklig när pionjärsystern fann henne! Den unga kvinnan blev överlycklig över att få återuppta sitt bibelstudium.

Hur vi bevarar glädjen när vi gör Guds vilja

Kung David i det forntida Israel var en man som sökte göra Guds vilja hela livet. Trots alla de besvärligheter och påtryckningar som han ställdes inför inspirerades han att säga: ”Att göra din vilja, o min Gud, har jag haft behag till, och din lag är i mitt inre.” (Psalm 40:8) Att göra Jehovas vilja var något som var i Davids själva själ, i själva hans varelse. Det var hemligheten bakom hans aldrig sinande glädje i tjänsten för Jehova. Att göra Guds vilja var inte något besvärligt för David. Det var i stället något han gladde sig åt, något som kom från hjärtat. Även om David ibland syndade och kom till korta, kämpade han hela livet igenom för att efter bästa förmåga tjäna sin Gud, Jehova.

Då och då kan vår glädje avta. Vi kan känna oss trötta eller missmodiga. Kanske vårt förflutna förföljer oss, och vi oroas i vårt samvete över något orätt som vi har begått för flera år sedan. Många gånger kan vi övervinna sådana känslor genom ett grundligare studium av Guds ord. Vi kan, likt David, ha som mål att inskärpa Guds lag ”i [vårt] inre”. Om vi försöker göra Guds vilja av hela vårt hjärta, det vill säga efter bästa förmåga, skall han belöna oss i enlighet därmed därför att han är trofast. — Efesierna 6:6; Hebréerna 6:10—12; 1 Petrus 4:19.

Intressant nog citerade aposteln Paulus i Hebréerna 10:5—7 Davids ord i Psalm 40:6—8 och tillämpade dem på Jesus Kristus. Genom att göra det framhöll Paulus hur nära Jesus stod sin Fader. I det hebreiska ordet för ”vilja” ligger tanken på ”välbehag”, ”behag”, ”önskan” eller ”ynnest”. Psalm 40:8, som handlar om Kristus, kan därför återges: ”Att göra det som du finner välbehag i, o min Gud, har varit min lust.”a Jesus ville göra det som behagade hans Fader. Jesus gick längre än till det han ombads göra. Han gjorde det som låg hans Fader varmt om hjärtat, och han fann glädje i det.

Hela Jesu liv kretsade kring att lära andra vad Guds vilja är och vad de måste göra för att få del av hans välsignelse. Han var en heltidsförkunnare och lärare, och han fann stor glädje i att utföra det arbetet. Ju större andel vi har i Jehovas verk, desto större glädje erfar vi helt logiskt. Kan du också ta del i predikoarbetet på heltid, så att även din glädje kan överflöda?

Ännu en hjälp att bevara glädjen i att göra Guds vilja är att ha framtiden i fokus. Det var det Jesus gjorde. ”För den glädje som förelades honom utstod [han] en tortyrpåle, i det han föraktade skammen.” Glädjen för honom bestod i att vara trogen mot Gud intill slutet och att sedan belönas med kungavärdighet på Faderns högra sida. — Hebréerna 12:2.

Föreställ dig den framtida glädje som de som fortsätter att göra Guds vilja får del av. De får se dem som insisterar på att göra sin egen själviska vilja, även om det orsakar lidande för dem som försöker göra Guds vilja, bli tillintetgjorda. (2 Thessalonikerna 1:7, 8) Tänk på alla de uppväckta nära och kära som får möjlighet att lära sig vad Guds vilja är och sedan göra den. Eller ta i betraktande Guds uppsåt att återställa jorden till ett paradis. Och slutligen, föreställ dig den frihet som blir resultatet av att Satan, motståndaren till Jehovas vilja, blir fullständigt tillintetgjord.

Ja, att göra Guds vilja i våra dagar kan medföra stor glädje nu och lycka utan slut i framtiden. Oavsett vilket gensvar vi får i predikoarbetet vill vi efterlikna Jesu exempel, hans som fann sin lust i att göra sin Faders vilja.

[Fotnoter]