”Tar ni emot Jesus som er personlige Frälsare?”

Se sidan 199, under rubriken ”Jesus Kristus”.

”Ni säger att det bara är 144.000 som skall bli frälsta”

Kan du svara: ”Jag är glad att du tog upp den frågan, så att jag kan tala om för dig vad vi verkligen tror. Frälsningen står öppen för alla som visar sann tro på den anordning som Gud har gjort genom Jesus. Men Bibeln säger att det bara är 144.000 som skall komma till himlen för att vara tillsammans med Kristus. Har du någon gång sett det i Bibeln? ... Det står här i Uppenbarelseboken 14:1, 3.” Sedan kan du kanske tillägga: 1) ”Vad skall de göra i himlen? (Upp. 20:6)” 2) ”Det är uppenbart att de kommer att härska över några. Vilka kan det vara? ... (Matt. 5:5; 6:10)”

Sabbat

Definition: Ordet sabbat härleds från det hebreiska verbet sha·vạth, som betyder ”vila”, ”upphöra (med arbete)”, ”avhålla sig (från arbete)”. Den sabbatsordning som föreskrevs i den mosaiska lagen innefattade en varje vecka återkommande sabbatsdag, ett antal andra bestämt angivna dagar under året och vidare det sjunde året och det femtionde året. Judarnas veckosabbat infaller på den sjunde dagen i deras kalendervecka och räknas från solnedgången på fredagen till solnedgången på lördagen. Många till bekännelsen kristna har av tradition hållit söndagen som sin vilodag och dag för tillbedjan; andra har hållit fast vid den anslagna dagen i den judiska kalendern.

Är de kristna tvungna att hålla sabbat en bestämd dag i veckan?

2 Mos. 31:16, 17: ”Israels söner skall hålla sabbaten, så att de fullgör sabbaten under sina generationer. Det är ett förbund till obestämd tid [”ett evigt förbund”, 1982]. Mellan mig och Israels söner är den ett tecken till obestämd tid.” (Lägg märke till att sabbatsfirandet var ett tecken mellan Jehova och Israel; det skulle det inte vara, om alla andra också var tvungna att hålla sabbaten. Det hebreiska ord som återgetts med ”evigt” i 1982 är ‛oh·lạm, ett ord som i grund och botten betyder en tidsperiod som, sedd ur nuets synvinkel, är obestämd eller dold, oöverskådlig, men av lång varaktighet. Detta kan betyda för evigt, men behöver inte göra det. I 4 Moseboken 25:13 används samma hebreiska ord om prästadömet, som senare upphörde, enligt Hebréerna 7:12.)

Rom. 10:4: ”Kristus är ... slutet på Lagen, så att var och en som utövar tro kan vinna rättfärdighet.” (Att hålla sabbaten var en del av den lagen. Gud använde Kristus till att föra Lagen till sitt slut. Vår rättfärdiga ställning inför Gud är beroende av att vi tror på Kristus, inte av att vi håller sabbat varje vecka.) (Se också Galaterna 4:9—11; Efesierna 2:13—16.)

Kol. 2:13—16: ”[Gud] förlät oss välvilligt alla våra försyndelser och utplånade det handskrivna dokumentet emot oss, vilket bestod av förordningar och vilket stod i opposition till oss. ... Låt därför ingen döma er angående mat och dryck eller med avseende på en högtid eller en nymånefest eller en sabbat.” (Om någon som stod under den mosaiska lagen befanns skyldig till att ha ohelgat sabbaten, skulle han stenas till döds av hela församlingen, enligt 2 Moseboken 31:14 och 4 Moseboken 15:32—35. Många som argumenterar för att man skall hålla sabbaten har anledning att vara glada att vi inte står under denna lag. Som ovan citerade skriftställe visar krävs det inte längre att man firar sabbaten enligt budet till israeliterna för att få en godkänd ställning inför Gud.)

Hur kom söndagen att bli den viktigaste gudstjänstdagen för större delen av kristenheten?

Även om Kristus uppväcktes på den första dagen i den judiska veckan (nu kallad söndag), innehåller Bibeln inga anvisningar om att den veckodagen skall avskiljas som helig.

”Att det gamla hedniska namnet ’dies solis’, ’solens dag’ eller söndag, bibehölls för den varje vecka återkommande kristna högtiden berodde till stor del på den förening av hednisk och [så kallad] kristen känsla, varmed Konstantin anbefallde [i ett edikt år 321 v.t.] den första veckodagen åt sina undersåtar — hedningar och kristna i lika mån — såsom ’solens vördnadsvärda dag’. ... Det var hans sätt att få de