Sanningen om lögn
”DU LJUGER!” Har du någon gång fått de här orden kastade i ansiktet på dig? I så fall vet du utan tvivel hur känslomässigt laddade de är.
Alldeles som en omtyckt vas kan gå i tusen bitar om den faller i golvet, kan ett dyrbart vänskapsförhållande fördärvas genom lögner. Visserligen kanske du i tidens längd kan reparera skadorna, men relationen blir kanske aldrig mer vad den har varit.
I boken Att ljuga — Moraliska val i offentligt och enskilt liv sägs det: ”De som erfar att man har ljugit för dem ... tar sig i akt för nya förslag. Och de blickar tillbaka på sina tidigare övertygelser och handlingar i de upptäckta lögnernas nya ljus.” När svek avslöjas, kan ett förhållande som en gång blomstrat i öppet kommunicerande och förtrolighet kvävas på grund av misstänksamhet och tvivel.
Med tanke på alla de negativa känslor som förknippas med lögn måste vi fråga: ”Hur fick en sådan förrädisk vana — att bedra — sin början?”
Den första lögnen
När Jehova Gud hade skapat det första människoparet Adam och Eva, satte han dem i en underbar trädgård som också blev deras hem. Det var ett hem fritt från varje slag av vilseledande bedrägeri. Det var sannerligen ett paradis!
En tid efter det att Eva hade blivit skapad kom emellertid Satan, Djävulen, till henne med ett frestande erbjudande. Eva fick veta att om hon åt av ”frukten på det träd” som Gud hade förbjudit att man åt av, skulle hon inte alls dö, som Gud hade sagt att hon skulle göra. Hon skulle i stället komma att ”vara som Gud, vetande vad som är gott och ont”. (1 Moseboken 2:17; 3:1–5) Eva trodde på Satan. Hon tog av frukten, åt av den och gav sedan något av den åt sin man. Men i stället för att bli som Gud, vilket Satan hade utlovat, blev Adam och Eva olydiga syndare, fördärvets slavar. (2 Petrus 2:19) Genom denna första lögn gjorde Satan sig till ”alla lögners fader”. (Johannes 8:44, Today’s English Version) Med tiden skulle denna syndfulla trio få se att ingen vinner på att ljuga eller på att sätta tro till en lögn.
Dödsbringande verkningar
Jehova ville att alla i hans skapelse — i himlen och på jorden — skulle få veta att uppsåtlig olydnad inte skulle lämnas ostraffad. Han handlade därför snabbt genom att döma den upproriska andevarelsen till att under resten av sitt liv leva utanför Guds heliga organisation. Och vad mer är: Jehova kommer slutligen att se till att Satan blir fullständigt tillintetgjord. Detta sker när den av Gud utlovade ”säden” dödar Satan genom att krossa hans huvud. — 1 Moseboken 3:14, 15; Galaterna 3:16.
Adam och Eva blev för sin del utdrivna ur Edens trädgård. Gud dömde Adam med orden: ”I ditt anletes svett kommer du att äta ditt bröd tills du vänder åter till marken, för av den blev du tagen. För stoft är du, och till stoft kommer du att vända åter.” Med tiden dog både Adam och Eva, alldeles som Gud hade förutsagt. — 1 Moseboken 3:19.
Som avkomlingar av Adam har hela den mänskliga familjen blivit ”såld under synden”. Alla människor har ärvt ofullkomlighet som leder till död. (Romarna 5:12; 6:23; 7:14) Vilka fruktansvärda konsekvenser den där första lögnen förde med sig! — Romarna 8:22.
En vana med djupa rötter
Satan och de änglar som gjorde gemensam sak med honom i upproret mot Gud har inte blivit tillintetgjorda ännu, och därför bör vi inte bli förvånade över att de inspirerar människor till att ”tala lögn”. (1 Timoteus 4:1–3) Till följd av detta har vanan att ljuga blivit något som är djupt rotat i det mänskliga samhället. ”Att ljuga har blivit så allmänt förekommande”, sades det i Los Angeles Times, ”att samhället nu i hög grad är avtrubbat för det.” Många människor i våra dagar förknippar politik och politiker med vanan att ljuga, men visste du att religiösa ledare är bland de mest notoriska lögnarna?
Under Jesu jordiska tjänst spred hans religiösa motståndare lögner om honom. (Johannes 8:48, 54, 55) Han fördömde dem öppet genom att säga: ”Ni är från er fader Djävulen, och ni är villiga att göra de ting er fader har begär till. ... När han talar lögn, talar han enligt sitt eget sinnelag, eftersom han är en lögnare och lögnens fader.” — Johannes 8:44.
Kommer du ihåg den lögn som man lät sprida när man fann Jesu grav tom efter hans uppståndelse? Bibeln säger att de främsta prästerna gav ”ett tillräckligt antal silvermynt åt soldaterna och sade: ’Säg: ”Hans lärjungar kom om natten och stal bort honom medan vi sov.”’” Denna lögn spriddes vida omkring, och många blev bedragna av den. De religiösa ledarna var verkligen ondskefulla! — Matteus 28:11–15.
Religiösa lögner i våra dagar
En framträdande lögn sprids av de religiösa ledarna i våra dagar. Vilken lögn är det? Den påminner om den lögn Satan framförde till Eva: ”Ni kommer med visshet inte att dö.” (1 Moseboken 3:4) Men Eva dog verkligen, och hon vände åter till marken, till det stoft av vilket hon var tagen.
Men var det i själva verket så att det bara tycktes som om hon dog och att hon faktiskt levde vidare i någon annan form? Är döden bara en port till ett annat liv? Bibeln antyder ingenting om att någon medveten del av Eva levde vidare. Hennes själ överlevde inte. Genom sin olydnad mot Gud hade hon syndat, och Bibeln säger: ”Den själ som syndar — det är den som kommer att dö.” (Hesekiel 18:4) I likhet med sin man hade Eva skapats till en levande själ, och hennes liv som levande själ upphörde. (1 Moseboken 2:7) När det gäller de dödas tillstånd, säger Bibeln: ”Vad de döda beträffar, är de inte medvetna om någonting alls.” (Predikaren 9:5) Men vad lär man då vanligtvis ut i kyrkorna?
Kyrkorna lär ofta ut att människan har en odödlig själ och att den genom döden frigörs för att kunna fortsätta i ett annat liv — i antingen lycksalighet eller plågor. I The Catholic Encyclopedia sägs det till exempel: ”Kyrkan lär uttryckligen om helvetets eviga plågor som en av trons sanningar, som ingen kan förneka eller ifrågasätta utan att göra sig skyldig till uppenbart kätteri.” — Band 7, sidan 209, 1913 års upplaga.
Tänk så denna lära skiljer sig från vad Bibeln så tydligt säger! Bibeln lär att när en person dör, ”vänder [han] tillbaka till sin mark; på den dagen förgås verkligen hans tankar”. (Psalm 146:4) Enligt Bibeln kan de döda inte lida av någon plåga, eftersom de inte är medvetna om någonting över huvud taget. Det är därför Bibeln ger oss förmaningen: ”Allt som din hand finner att göra, gör det med själva din kraft, ty det finns ingen verksamhet eller planläggning eller kunskap eller vishet i Sheol [mänsklighetens gemensamma grav], den plats dit du går.” — Predikaren 9:10.
Det är nödvändigt att vara på sin vakt
På samma sätt som många på Jesu tid blev vilseledda av prästernas lögner, finns det en fara för att bli bedragen av de falska läror som kommer från våra dagars religiösa ledare. De har bytt ut ”Guds sanning mot lögnen”, och de sprider sådana falska läror som att människan har en odödlig själ och föreställningen att de mänskliga själarna plågas i ett brinnande helvete. — Romarna 1:25.
Dessutom har man i våra dagars trossamfund ofta höjt upp mänsklig tradition och filosofi till en nivå som jämställs med Bibelns sanning. (Kolosserna 2:8) Därigenom har Guds lagar gällande moral — inbegripet lagar om ärlighet och sexualitet — kommit att betraktas som något relativt, inte som något absolut, ovillkorligt. Följderna blir alldeles som det beskrevs i tidskriften Time: ”Lögner blomstrar i ett samhälle präglat av osäkerhet, när människor inte längre förstår, eller är överens om, de regler som bör styra deras uppträdande gentemot varandra.” — Jämför Jesaja 59:14, 15; Jeremia 9:5.
Om man lever i en omgivning där sanning inte värderas särskilt högt, är det svårt att lyda Guds förmaning att inte ljuga. Vad kan hjälpa oss att alltid tala sanning?
Stå upp för det som är sant
Den allra bästa drivkraften till att odla vanan att tala sanning är vår önskan att förhärliga vår Skapare. Betecknande nog kallas han i Bibeln ”sanningens Gud”. (Psalm 31:5) Om vi önskar behaga vår Skapare, som hatar ”en falsk tunga”, kommer vi därför att vilja efterlikna honom. (Ordspråken 6:17) Hur kan vi göra det?
Ett uppriktigt studium av Guds ord kan ge oss styrka att ”tala sanning var och en ... med sin nästa”. (Efesierna 4:25) Men att bara veta vad Gud kräver av oss är inte tillräckligt. Om vi, i likhet med många människor i våra dagars värld, inte alltid har varit benägna att tala sanning, måste vi verkligen anstränga oss för att göra det. Vi kanske måste följa aposteln Paulus’ exempel och vara mycket bestämda mot oss själva. Paulus skrev: ”Jag är hårdhänt mot min kropp och leder den som en slav.” — 1 Korinthierna 9:27.
Bönen är ytterligare en hjälp i kampen att alltid tala sanning. Om vi ber Jehova bistå oss, kan vi få ”kraft som är över det normala”. (2 Korinthierna 4:7) Det är sant att det kan innebära en verklig kamp att bevara en ”sanningens läpp” och att lägga bort ”falskhetens tunga”. (Ordspråken 12:19) Men med Jehovas hjälp kan vi lyckas. — Filipperna 4:13.
Kom alltid ihåg att det är Satan, Djävulen, som får det att verka som om detta att ljuga är något helt normalt. Han bedrog den första kvinnan, Eva, genom att med ont uppsåt ljuga för henne. Men vi vet mycket väl vilka katastrofala följder som Satans lögnaktiga handlande förde med sig. Outsägligt lidande har släppts löst över den mänskliga familjen till följd av en enda självisk lögn och tre själviska personer — Adam, Eva och Satan.
Sanningen om lögn är att lögn kan jämföras med ett dödsbringande gift. Vi kan vara tacksamma över att det är möjligt för oss att göra något åt detta. Vi kan upphöra med vanan att ljuga och för evigt åtnjuta ett godkänt förhållande till Jehova, en Gud som är ”överflödande i kärleksfull omtanke och sanning”. — 2 Moseboken 34:6.
[Infälld text på sidan 19]
Lögn kan jämföras med ett dödsbringande gift
[Bild på sidan 17]
Följderna av att ljuga kan liknas vid att en vas går i tusen bitar