10, 11. a) Vad utropade FN år 1986, och vilket gensvar gavs till det? b) Hur många ”religiösa familjer” samlades i Assisi i Italien för att frambära böner om fred, och besvarar Gud sådana böner? Förklara.

¹⁰ I en ansträngning att stärka människors hopp utropade Förenta nationerna året 1986 till ett ”Internationellt Fredsår” med mottot: ”Att trygga freden och människans framtid”. Stridande nationer uppmanades att lägga ner sina vapen, åtminstone under ett år framåt. Vad gav de för gensvar? Enligt en rapport från Internationella fredsforskningsinstitutet dödades så många som fem miljoner människor till följd av krig enbart under 1986. Även om några länder lät utge särskilda mynt och minnesfrimärken, gjorde de flesta nationer inga större ansträngningar för detta ideal – att uppnå fred det året. Men världens religioner, som alltid är angelägna om att ha goda förbindelser med FN, satte i gång med att på olika sätt ge publicitet åt året. Den 1 januari 1986 lovordade påven Johannes Paulus II FN:s arbete och helgade det nya året åt freden, och den 27 oktober samlade han ledarna inom många av världens religioner i Assisi i Italien för att frambära böner om fred.

¹¹ Besvarar Gud sådana böner om fred? Till vilken Gud bad egentligen de här religiösa ledarna? Ifall du frågade dem, skulle du få olika svar från varje grupp. Finns det ett panteon med miljoner gudar som kan lyssna till och besvara böner som framförs på många olika sätt? Många av deltagarna tillbad kristenhetens treenige gud.c Buddister, hinduer och andra mässade sina böner till ett oräkneligt antal gudar. Sammanlagt hade 12 ”religiösa familjer” samlats, vilka representerades av sådana bemärkta personer som den anglikanske ärkebiskopen av Canterbury, buddisternas Dalai Lama, en rysk ortodox metropolit, ledaren för shintoisternas tempelsamfund i Tokyo, afrikanska animister och två amerikanska indianer med fjäderprydda huvudbonader. Det var minst sagt en brokig samling, vilket bidrog till att göra TV-sändningarna därifrån till en spektakulär upplevelse. Vid ett tillfälle bad en grupp oavbrutet i 12 timmar. (Jämför Lukas 20:45–47.) Men trängde någon av dessa böner igenom de regntunga moln som täckte himlen under denna sammankomst? Nej, och det av följande orsaker:

12. Av vilka skäl besvarade inte Gud de böner om fred som framfördes av världens religiösa ledare?

¹² I motsats till dem som vandrar i Jehovas namn var det inte en enda av dessa religionsutövare som bad till Jehova, den levande Guden, vars namn förekommer omkring 7.000 gånger i bibelns grundtext. (Mika 4:5; Jesaja 42:8, 12; NW)d Kollektivt vände de sig inte till Gud i Jesu namn. Flertalet trodde inte ens på Jesus Kristus. (Johannes 14:13; 15:16) Ingen av dem gör det som är Guds vilja för oss i vår tid, nämligen att över hela världen utropa Guds tillträdande rike – och inte FN – som det verkliga hoppet för mänskligheten. (Matteus 7:21–23; 24:14; Markus 13:10) De flesta av deras religiösa organisationer har varit inblandade i de blodiga krigen i historien, däribland de två världskrigen under 1900-talet. Gud säger åt sådana som dessa: ”Om ni än ber mycket, så hör jag inte på det. Era händer är fulla av blod.” – Jesaja 1:15; 59:1–3.

13. a) Varför är det betecknande att världens religiösa ledare räcker FN handen i en fredsappell? b) Vilken av Gud förutsagd höjdpunkt kommer dessa rop om fred att kulminera i?

¹³ För övrigt är det mycket betecknande att världens religiösa ledare räcker Förenta nationerna handen i en sådan fredsappell just nu. De skulle vilja påverka FN till fördel för sig själva, i synnerhet i vår moderna tidsålder, när så många av deras medlemmar överger religionen. I likhet med de otrogna ledarna i det forntida Israel ropar de: ”’Det är fred! Det är fred!’ då det inte är någon fred.” (Jeremia 6:14, NW) Utan tvivel kommer deras rop om fred att fortsätta och att tillta i syfte att stödja den höjdpunkt om vilken aposteln Paulus profeterade: ”Jehovas dag kommer precis som en tjuv om natten. Närhelst de säger: ’Fred och säkerhet!’ då skall i ett nu plötslig undergång komma över dem, liksom födslovåndan över en havande kvinna; och de skall på inga villkor komma undan.” – 1 Tessalonikerna 5:2, 3.

14. Hur skulle ropet om ”fred och säkerhet” kunna ta sig uttryck, och hur kan man undvika att bli vilseledd av det?

¹⁴ På senare år har politiker använt uttrycket ”fred och säkerhet” för att beskriva olika mänskliga projekt. Utgör sådana försök av världens ledare början till uppfyllelsen av 1 Tessalonikerna 5:3? Eller avsåg Paulus en speciell händelse av sådan omfattning att den kommer att ådra sig hela världens uppmärksamhet? Eftersom bibelns profetior i regel inte förstås fullständigt förrän de har uppfyllts eller håller på att uppfyllas, måste vi vänta och se. Under tiden vet de kristna att vilken fred och säkerhet nationerna än kan verka ha uppnått, så har egentligen ingenting förändrats. Själviskhet, hat, brottslighet, söndringar inom familjen, omoraliskhet, sjukdom, sorg och död kommer alltjämt att vara rådande. Det är därför som inget rop om ”fred och säkerhet” behöver vilseleda dig, om du förblir vaken för innebörden i världshändelserna och ger akt på de profetiska varningarna i Guds ord. – Markus 13:32–37; Lukas 21:34–36.

1. Hur beskriver ängeln det scharlakansröda vilddjuret, och vad slags vishet krävs det för att förstå Uppenbarelsebokens symboler?

ÄNGELN fortsätter att beskriva det scharlakansröda vilddjuret i Uppenbarelseboken 17:3 och säger till Johannes: ”Här är det som förståndet som har vishet kommer in: De sju huvudena betyder sju berg, där kvinnan sitter överst. Och där är sju kungar: de fem har fallit, den ene är, den andre har ännu inte kommit, men när han väl kommer, måste han bli kvar en kort tid.” (Uppenbarelseboken 17:9, 10) Ängeln förmedlar här vishet från ovan, den enda vishet som kan ge förklaringen till Uppenbarelsebokens symboler. (Jakob 3:17) Den här visheten upplyser Johannesklassen och dess följeslagare om allvaret i den tid vi lever i. Den bygger i hängivna hjärtan upp uppskattning av Jehovas domar som nu skall verkställas och ingjuter en hälsosam fruktan för Jehova. Detta stämmer med orden i Ordspråksboken 9:10 (NW): ”Jehovas fruktan är vishetens början, och kunskap om den Allraheligaste, det är förstånd.” Vad uppenbarar den gudomliga visheten för oss angående vilddjuret?

2. Vad betyder det scharlakansröda vilddjurets sju huvuden, och hur kommer det sig att ”fem har fallit, den ene är”?

² Det rovlystna vilddjurets sju huvuden representerar sju ”berg”, det vill säga sju ”kungar”. Båda dessa uttryck används i bibeln om regeringsmakter. (Jeremia 51:24, 25; Daniel 2:34, 35, 44, 45) I bibeln nämns sex världsvälden som haft inflytande på Guds folks angelägenheter: Egypten, Assyrien, Babylon, Medo-Persien, Grekland och Rom. Av dessa hade fem redan kommit och gått vid den tid då Johannes fick uppenbarelsen, medan Rom däremot fortfarande i hög grad var en världsmakt. Det stämmer bra överens med orden ”fem har fallit, den ene är”. Men vad kan sägas om ”den andre” som skulle komma?

3. a) Hur kom det romerska riket att bli delat? b) Vilka händelser ägde rum i den västliga delen? c) Som vad måste Heliga romerska riket betraktas?

³ Det romerska riket bestod och fortsatte att breda ut sig i hundratals år efter Johannes’ dagar. År 330 v.t. hade kejsar Konstantin lämnat Rom och gjort Bysans, som han lät kalla Konstantinopel, till ny huvudstad. År 395 v.t. delades det romerska riket upp i en östlig och en västlig del. År 410 v.t. föll staden Rom för den västgotiske kungen Alarik (västgoterna var en germansk stam som hade omvänts till den arianska riktningen inom ”kristendomen”). Germanska stammar (som också var ”kristna”) erövrade Spanien och stora delar av romarrikets landområden i Nordafrika. Det förekom omvälvningar, oroligheter och förändringar i Europa under flera århundraden. Mäktiga kejsare framträdde i den västliga delen, exempelvis Karl den store, som på 800- talet ingick en allians med påven Leo III, och Fredrik II, som regerade på 1200-talet. Men deras välde var, även om det kallades för Heliga romerska riket, mycket mindre i omfattning än det tidigare romerska riket under dess storhetstid. Det var mer ett återupplivande av eller en fortsättning på detta tidigare välde än ett nytt imperium.

4. Vilka framgångar hade det östromerska riket, men vad hände med stora delar av det gamla romarrikets tidigare områden i Nordafrika, Spanien och Syrien?

⁴ Det östromerska riket, som hade sitt centrum i Konstantinopel, fortlevde i ett ganska spänt förhållande till det västra riket. På 500-talet lyckades den östromerske kejsaren Justinianus I återerövra en stor del av Nordafrika, och han föll också in i Spanien och Italien. På 600-talet vann Justinianus II tillbaka områden i Macedonien som hade erövrats av slaviska stammar. På 700-talet hade emellertid stora delar av det gamla romarrikets tidigare landområden i Nordafrika, Spanien och Syrien kommit under det nya islamiska väldet och lydde nu varken under Konstantinopel eller under Rom.

5. Hur kommer det sig, fastän staden Rom föll år 410 v.t., att det dröjde många hundra år innan alla spår av det politiska romerska riket hade försvunnit från världsscenen?

⁵ Själva staden Konstantinopel bestod något längre. Den överlevde talrika angrepp från perser, araber, bulgarer och ryssar ända tills den slutligen föll år 1203 – inte för muslimerna, utan för korsfarare västerifrån. Men år 1453 kom den under den muslimske osmanske sultanen Mehmet II:s välde och blev snart huvudstad i det osmanska, eller turkiska, riket. Så fastän staden Rom föll år 410 v.t., dröjde det många hundra år innan alla spår av det politiska romerska riket hade försvunnit från världsscenen. Och även efter det kunde man fortfarande lägga märke till dess inflytande i de religiösa välden som byggdes upp kring påvedömet i Rom och den grekisk-ortodoxa kyrkan.

6. Vilka helt nya imperier uppstod, och vilket av dem blev mest framgångsrikt?

⁶ Men under 1400-talet byggde vissa länder upp helt nya imperier. Även om några av dessa nya stormaktsvälden uppstod i områden som tidigare varit romerska kolonier, var deras välden inte bara en fortsättning på det romerska riket. Portugal, Spanien och Frankrike såväl som Holland blev alla säten för stora kolonialvälden. Men det mest framgångsrika var Britannien, som kom att behärska ett stort imperium över vilket solen sades aldrig gå ner. Detta imperium omfattade under olika perioder en stor del av Nordamerika, Afrika, Indien och Sydostasien såväl som vidsträckta områden i södra Stilla havet.

7. Hur kom ett slags tvådelat världsvälde att bli till, och hur länge skulle, enligt vad Johannes sade, det sjunde ”huvudet”, eller världsväldet, bestå?

⁷ På 1800-talet hade några av kolonierna i Nordamerika redan brutit sig loss från Britannien för att bilda det självständiga Amerikas förenta stater. Vissa motsättningar på det politiska planet mellan den nya nationen och det gamla fosterlandet kvarstod. Men första världskriget tvingade båda länderna att erkänna sina gemensamma intressen, och i och med det knöts ett speciellt vänskapsband dem emellan. På så sätt uppstod ett slags världsvälde bestående av två delar, dels Amerikas förenta stater, numera världens rikaste nation, och dels Storbritannien, sätet för världens största imperium. Här har vi alltså det sjunde ”huvudet”, eller världsväldet, som fortsätter att existera under ändens tid och i de områden där Jehovas vittnen i nutiden började sin verksamhet. Jämfört med det sjätte huvudets långa tid vid makten består det sjunde huvudet bara ”en kort tid”, till dess att Guds rike tillintetgör alla nationer.