17. a) Vad förutsades i Jesu liknelse om vetet och ogräset? b) Vad var det som ägde rum år 1918? Vilket förkastande och vilket förordnande ledde det till?

¹⁷ I sin liknelse om vetet och ogräset förutsade Jesus den mörka tidsperiod som skulle råda medan kristenheten härskade enväldigt. Trots allt skulle det under alla dessa århundraden av avfall förekomma enskilda vetelika, äkta smorda kristna. (Matteus 13:24–29, 36–43) När Herrens dag randades i oktober 1914 fanns det således fortfarande sanna kristna på jorden. (Uppenbarelseboken 1:10) Det är uppenbart att Jehova omkring tre och ett halvt år senare, år 1918, kom till sitt andliga tempel för att döma, åtföljd av Jesus som sin ”förbundets budbärare”. (Malaki 3:1, NW; Matteus 13:47–50) Det var tid för slavarnas herre att slutgiltigt förkasta de falska kristna och att förordna ”den trogne och omdömesgille slavens” klass till att sättas ”över alla ... [hans] tillhörigheter”. – Matteus 7:22, 23; 24:45–47.

18. Vilken ”stund” inträffade år 1914, och vad var det tid för slaven att göra?

¹⁸ Det var också tid för denne slav att ägna särskild uppmärksamhet åt det som var skrivet i Jesu budskap till de sju församlingarna, vilket vi kan förstå av vad som sägs i dem. Så till exempel syftar Jesus på att han skall komma för att döma församlingarna, något som påbörjades år 1918. (Uppenbarelseboken 2:5, 16, 22, 23; 3:3) Han talar om att skydda församlingen i Filadelfia mot ”den prövningens stund, som skall komma över hela den bebodda jorden”. (Uppenbarelseboken 3:10, 11) Denna ”prövningens stund” inträffade först i och med Herrens dags inbrott år 1914, varefter de kristna blev prövade i fråga om sin lojalitet mot Guds upprättade rike. – Jämför Matteus 24:3, 9–13.

19. a) Vad är de sju församlingarna en bild av i vår tid? b) Vilka har i stort antal slutit sig till de smorda kristna, och varför är Jesu råd och de förhållanden han beskriver tillämpliga även på dem? c) Hur bör vi betrakta Jesu budskap till de sju församlingarna under det första århundradet?

¹⁹ Av den orsaken har Jesu ord till församlingarna haft sin större tillämpning sedan år 1914. Med detta som bakgrund är de sju församlingarna en bild av alla församlingar av smorda kristna under Herrens dag. Vidare har de smorda kristna, som förebildades av Johannes, nu under drygt 50 år fått ett stort antal troende människor som sina följeslagare, vilkas hopp är att få leva för evigt i paradiset på jorden. Den förhärligade Jesu Kristi råd och de förhållanden han stötte på i de sju församlingarna till följd av sin inspektion är i lika hög grad tillämpliga på dessa, eftersom det bara finns en enda norm för rättfärdighet och trofasthet för alla Jehovas tjänare. (2 Moseboken 12:49; Kolosserna 3:11) Jesu budskap till de sju församlingarna i Mindre Asien under det första århundradet är således inte bara historiska kuriosa. De betyder liv eller död för var och en av oss. Låt oss därför noggrant lyssna till Jesu ord.

1. Till vilken församling riktas Jesu första budskap, och vad påminner han tillsyningsmännen om?

JESU första budskap riktar sig till församlingen i Efesus, som vid den tiden var en blomstrande kuststad i Mindre Asien nära ön Patmos. Han uppmanar Johannes: ”Skriv till Efesusförsamlingens ängel: Detta säger han som håller de sju stjärnorna i sin högra hand, han som vandrar mitt ibland de sju gyllene lampställen.” (Uppenbarelseboken 2:1) Liksom i de övriga sex budskapen riktar Jesus här uppmärksamheten på något som framhäver hans auktoritativa ställning. Han påminner tillsyningsmännen i Efesus om att alla äldste befinner sig under hans egen skyddande tillsyn och att han inspekterar alla församlingar. Ända in i vår tid har han fortsatt att utöva detta kärleksfulla ledarskap, i det han vakat över de äldste och varit en omtänksam herde för alla som varit förenade med församlingen. Tid efter annan rättar han till församlingsangelägenheter, så att ljuset kan lysa klarare. Ja, Jesus är Överherden över Guds hjord. – Matteus 11:28–30; 1 Petrus 5:2–4.

2. a) Vilka förtjänster berömmer Jesus församlingen i Efesus för? b) Vilket råd av aposteln Paulus hade de äldste i Efesus tydligtvis lytt?

² Jesus anger sedan mönstret för alla utom två av sina sju budskap genom att inleda med varma ord av beröm. Till efesierna har han följande budskap: ”Jag känner dina gärningar och din möda och uthållighet, och jag vet att du inte kan tåla onda människor och att du sätter dem på prov som säger att de är apostlar men inte är det, och du har funnit att de är lögnare. Du visar också uthållighet, och du har hållit modet uppe för mitt namns skull och har inte tröttnat.” (Uppenbarelseboken 2:2, 3) Många år tidigare hade aposteln Paulus varnat de äldste i Efesus för ”förtryckande vargar”, avfällingar som vållar oro i hjorden, och hade uppmanat dessa äldste att hålla sig ”vakna” och följa hans eget outtröttliga exempel. (Apostlagärningarna 20:29, 31) Eftersom Jesus nu berömmer dem för deras möda och uthållighet och för att inte ha tröttnat, måste de ha följt det rådet.

3. a) Hur har ”falska apostlar” sökt vilseleda trogna kristna i våra dagar? b) Vilken varning angående avfällingar gav Petrus?

³ Även under Herrens dag har det framträtt ”falska apostlar”, som talar ”förvända ting för att dra bort lärjungarna efter sig”. (2 Korintierna 11:13; Apostlagärningarna 20:30; Uppenbarelseboken 1:10) De ser något gott i alla de motstridande sekteriska religionerna, påstår att Gud inte har någon organisation och förnekar att Jesus mottog Rikets makt år 1914. De uppfyller profetian i 2 Petrus 3:3, 4: ”I de yttersta dagarna skall det komma hånfulla människor med sitt hån och löje, vilka vandrar efter sina egna begär och säger: ’Var är denna hans utlovade närvaro? Från den dag då våra förfäder somnade in i döden förblir ju allt precis som det var från skapelsens början.’”

4. a) Hur yttrar sig hånfulla människors stolthet och upproriskhet? b) Genom att vidta vilken åtgärd mot lögnaktiga motståndare visar nutida kristna att de liknar efesierna?

⁴ De här hånfulla människorna opponerar sig mot tanken att avge offentlig bekännelse om sin tro. (Romarna 10:10) De har sökt få stöd av kristenhetens prästerskap och tagit hjälp av nyhetstidningar och TV för att sprida lögnaktiga rykten om sina före detta medförbundna. De som är trogna finner snart att dessa bedragares tal och uppförande inte har sanningens klang. Likt efesierna kan nutida kristna ”inte ... tåla onda människor”, och därför utesluter de dessa ur sina församlingar.a

5. a) Vilken svaghet sade Jesus att efesierna hade? b) Vilka ord borde efesierna ha kommit ihåg?

⁵ Men liksom Jesus gör med fem av de sju församlingarna skiljer han nu ut ett allvarligt problem. Han säger till efesierna: ”Men ändå har jag detta emot dig, att du har övergett den kärlek du först hade.” (Uppenbarelseboken 2:4) De borde inte ha brustit i det här avseendet, för Paulus hade skrivit till dem 35 år tidigare och omnämnt Guds ”stora kärlek, som han har älskat oss med”, och han hade uppmanat dem: ”Bli därför Guds efterliknare, som älskade barn, och fortsätt att vandra i kärlek, alldeles som den Smorde också älskade er.” (Efesierna 2:4; 5:1, 2) Vidare borde följande ord av Jesus ha varit outplånligt inskrivna på deras hjärtan: ”Jehova, vår Gud, är en enda Jehova, och du skall älska Jehova, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt sinne och av all din styrka.” (Markus 12:29–31) Efesierna hade förlorat denna första kärlek.

6. a) Mot vilken fara och vilka tendenser måste vi vara på vår vakt, vare sig vi varit med länge i församlingen eller nyligen anslutit oss till den? b) Vad bör vår kärlek till Gud driva oss till att göra?

⁶ Vare sig vi varit med länge eller nyligen anslutit oss till församlingen, måste vi vara på vår vakt mot att förlora vår första kärlek till Jehova. Hur kan en sådan förlust gå till? Vi skulle kunna låta engagemang i vårt förvärvsarbete, en önskan att tjäna mycket pengar eller jagandet efter nöjen bli det som hela vårt liv kretsar kring. På så vis skulle vi kunna bli köttsliga till sinnes i stället för andligt sinnade. (Romarna 8:5–8; 1 Timoteus 4:8; 6:9, 10) Vår kärlek till Jehova bör driva oss till att rätta till varje sådan tendens och att fortsätta ”att först söka riket och hans rättfärdighet”, så att vi kan samla skatter åt oss i himmelen. – Matteus 6:19–21, 31–33.

7. a) Vad bör vår tjänst för Jehova motiveras av? b) Vad sade Johannes angående kärlek?

⁷ Må vår tjänst för Jehova alltid motiveras av en djupt rotad kärlek till honom. Låt oss känna intensiv uppskattning av allt som Jehova och Kristus har gjort för oss, i enlighet med vad Johannes själv senare skrev: ”Kärleken består i detta: inte i att vi har älskat Gud, utan i att han älskade oss och sände ut sin Son som ett försoningsoffer för våra synder.” Johannes fortsätter med att säga: ”Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken, han förblir i gemenskap med Gud, och Gud förblir i gemenskap med honom.” Må vi aldrig låta vår kärlek till Jehova, till Herren Jesus Kristus och till Guds levande ord mattas av! Förutom att vi kan ge uttryck åt denna kärlek i nitisk tjänst för Gud, kan vi också göra det genom att lyda det bud vi har från honom, ”att den som älskar Gud, han skall älska sin broder också”. – 1 Johannes 4:10, 16, 21; Hebréerna 4:12; se också 1 Petrus 4:8; Kolosserna 3:10–14; Efesierna 4:15.