ha ett nära förhållande till Gud. Tack vare lösenoffret kan de döda också ges möjligheten att uppväckas i Guds nya värld. Det innebär att trogna tjänare åt Gud som dog innan Jesus betalade lösen kommer att få uppstå, men det kommer också många som dog i okunnighet och som inte tillbad Gud. Bibeln säger: ”Det skall ske en uppståndelse för både de rättfärdiga och de orättfärdiga.” (Apostlagärningarna 24:15) När det blir verklighet kommer Jehova på grundval av lösenanordningen att ge alla lydiga människor evigt liv. (Johannes 3:36) Jesus förklarade: ”Gud älskade världen så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte skall bli tillintetgjord utan ha evigt liv.” (Johannes 3:16) Alla de här välsignelserna grundar sig på det lösenoffer Gud har sörjt för.

Men det viktigaste när det gäller lösen är inte de välsignelser som vi får. Det är i stället vad Kristi lösenoffer gör för Jehovas namn som är det mest viktiga. Lösenoffret bevisar att Jehova är en fullkomligt rättvis Gud som kan handla med syndfulla människor men ändå förbli ren och helig. Om det inte hade varit Jehovas avsikt att sörja för en lösen, hade ingen avkomling av Adam, inte heller Enok, Noa och Abraham, kunnat vandra med honom eller vara hans vän. Psalmisten insåg det och skrev: ”Om det var missgärningar du gav akt på, Jah, Jehova, vem skulle då kunna bestå?” (Psalm 130:3) Vi bör verkligen vara tacksamma, både mot Jehova för att han sände sin älskade Son till jorden och mot Jesus för att han villigt gav sitt liv som en lösen för oss! (Markus 10:45)

Ett gott uppförande bär frukt

PÅ EN liten ö utanför Japans södra kust började en mamma och hennes tre små barn studera Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen. När grannarna i det här isolerade och konservativa området såg det, började de frysa ut henne. ”Vad som sårade mig mer än att de ignorerade mig var att de behandlade min man och mina barn som luft”, berättar hon. Ändå sade hon till sina barn: ”Vi måste fortsätta att hälsa på våra grannar för Jehovas skull.” (Matteus 5:47, 48)

Hon lärde barnen att vara artiga trots att deras artighet inte blev besvarad. De brukade åka till varma källor i närheten och bada, och i bilen på vägen dit fick barnen öva på hälsningsfraser. När de gick in i byggnaden ropade barnen alltid glatt ”Konnichiwa!” dvs. ”God dag!” Familjen fortsatte tålmodigt att hälsa på alla de mötte, även om grannarnas gensvar var kyligt. Men människor kunde ändå inte undgå att lägga märke till barnens goda uppförande.

Till slut började en granne och sedan ytterligare en att säga ”Konnichiwa” tillbaka. Efter två år hälsade nästan alla tillbaka. Grannarna hade också börjat bli vänligare och hälsa på varandra. Vice borgmästaren ville hedra barnen för deras roll i den här förändringen. Men deras mamma försäkrade honom om att de bara gjorde vad kristna bör göra. Senare, i en tävling i talekonst för hela ön, berättade ena sonen om hur mamman hade övat hela familjen i att hälsa vänligt på andra oavsett deras reaktion. Hans tal vann förstapris och publicerades i stadens tidning. I dag är alla i familjen mycket glada över att de följde kristna principer och att det gav så goda resultat. Det är mycket lättare att tala med andra om de goda nyheterna när människor är vänliga.