Insikt i Skrifterna en källa till ”exakt kunskap”
1 Äntligen får vi detta fantastiska uppslagsverk på svenska! Jehova förser oss verkligen med utmärkt andlig mat genom ”den trogne och omdömesgille slaven”, och det här studiehjälpmedlet ger oss ännu större möjligheter att ”forska” i Skrifterna. (Matt. 24:45; Dan. 12:4) Insikt i Skrifterna består av två band med sammanlagt över 2 600 sidor och är faktiskt ett av de mest omfattande bibliska uppslagsverk som har getts ut på svenska. Vi skall se närmare på något av innehållet, och förhoppningsvis kan det göra oss lite extra ivriga att få börja använda den här källan till insikt.
2 Bibelns böcker. Naturligtvis får Bibelns böcker särskild uppmärksamhet. Varje bibelbok behandlas i en egen artikel, som bland annat innehåller upplysningar om var och när boken skrevs, vad som kännetecknar den och vad som vittnar om dess äkthet. Till var och en av artiklarna finns också en tydlig översikt över bibelbokens innehåll, och översikten är uppställd så att man lätt ser de olika huvudtankarna.
3 Vi kan ta evangelieskildringarna som exempel. Vilken insikt får vi om de här fyra skildringarna av Jesu jordiska liv och tjänst? Jo, vi får bland annat reda på vad som var syftet med var och en av evangelieskildringarna. Vi kan läsa om varför man tror att Matteus redogörelse ursprungligen skrevs på hebreiska och varifrån Markus troligen hämtade många av de upplysningar han skrev ner. Vilka upplysningar finns bara i Lukasevangeliet, och hur kan vi veta att det var aposteln Johannes som skrev Johannesevangeliet trots att skribenten inte står namngiven i boken? Svaren finns lätt tillgängliga i Insikt i Skrifterna.
4 Uppslagsverket innehåller också en omkring sex sidor lång artikel om Bibeln. Här kan vi läsa om Bibelns författare, var ordet ”bibel” kommer ifrån och när man började med indelningen i kapitel och verser. Intressant information finns också i artiklarna om bibelhandskrifter, bibelöversättningar och Bibelns kanon. Vilken betydelse har de hebreiska skrifterna för de kristna, och varför kallar vi den sista delen av Bibeln ”de kristna grekiska skrifterna” och inte bara ”de grekiska skrifterna”? Det här behandlas i artiklarna om de hebreiska skrifterna respektive de kristna grekiska skrifterna.
5 En biblisk atlas. Insikt i Skrifterna innehåller omkring 70 kartor som visar var hundratals bibliska platser låg. Med andra ord rymmer uppslagsverket en omfattande biblisk atlas. I de flesta fall är kartorna kopplade till en begränsad del av Bibelns historia eller världshistorien och visar bara de platser som är av speciellt intresse i just det sammanhanget. Det finns exempelvis kartor som visar hur Abraham färdades, vilken väg israeliterna vandrade genom vildmarken och hur erövringen av det utlovade landet gick till. En rad kartor visar vilka platser Jesus besökte under sin jordiska tjänst och under vilka perioder han gjorde det, och det finns flera kartor över Jerusalem från olika tidpunkter i historien. Hur skall man då kunna hitta alla de här kartorna? På sidan 8 i band 1 finns en förteckning där kartorna är ordnade ämnesvis, och i slutet av band 2 finns ett register över platser på samtliga kartor i uppslagsverket.
6 Specialartiklar på färgsidor. När man utarbetade uppslagsverket finkammade man museer i Nordamerika, Europa och Mellanöstern för att spåra föremål som har samband med den bibliska skildringen, och man köpte bilder av de mest intressanta föremålen i sammanhanget. Dessutom gick man igenom ett antal samlingar av foton på platser som nämns i Bibeln och valde ut de bästa. Det här materialet bearbetades och sammanställdes i åtta 16-sidiga färgbilagor, som vi säkert kommer att tycka om och ha nytta av.
7 Exempelvis finns det ett avsnitt med rubriken ”Hur vi har fått Bibeln”. Det ger en grafisk beskrivning av hur Bibeln har nått oss i vår tid – från de ursprungliga skrifterna till nutida översättningar. Avsnittet innehåller också bilder av några mycket gamla bibelhandskrifter, bland annat en del av Dödahavsrullarna som är daterad till slutet av 100-talet f.v.t. Vi har läst om att tidiga avskrivare av Bibeln var mycket noggranna och till och med räknade bokstäverna de skrev av. I det här avsnittet finns en bild som visar hur de markerade den mittersta bokstaven i Psalmernas bok. (Ps. 80:13, fotnoten)
8 Ett annat avsnitt har rubriken ”Den stora översvämningen på Noas tid”. Det tar upp frågor som: Fanns det plats i arken för alla djuren? och: Vart tog allt vatten vägen? I avsnittet finns också en tabell med över 30 exempel på legender om en översvämning hämtade från sex kontinenter och flera öar. Att man finner sådana legender i många naturfolks traditioner över hela världen är ett starkt bevis för att alla folken har haft ett gemensamt ursprung och att deras tidiga förfäder alla var med om den här översvämningen.
9 Historisk bakgrundsinformation. Bibeln berättar om hur Jehova har handlat med människorna, och den gör det i ett sammanhang som på ett övertygande sätt speglar verkligheten. Den innehåller namn på människor, platser och nationer och deras härskare. Bakgrundsinformation om detta kan ge oss som läsare större utbyte av Bibelns skildring. Därför innehåller Insikt i Skrifterna informativa artiklar om mer än 3 000 personer som nämns i Bibeln och om cirka 100 nationer, stammar och folkslag. Vi kan ta några exempel.
10 Vad känner du till om det forntida Egypten? Eftersom Israel ofta hade kontakt med Egypten, talas det mycket om det landet i Bibeln. I artikeln ”Egypten, egyptier” får vi en uppfattning om vilken betydelse Nilen hade för ekonomin i landet, vilket hjälper oss att förstå vidden av profetior som bland annat Jesaja och Hesekiel fick uttala. (Jes. 19:5–7; Hes. 29:10–12) När Mose bad farao att låta israeliterna få gå ut i vildmarken för att frambära offer åt Jehova, sade han att skälet var att israeliternas offer skulle vara något ”avskyvärt för egyptierna”. I den ovannämnda artikeln kan vi läsa om vad som låg bakom Moses argument. (2 Mos. 8:26, 27) Varför nämns det ingenting om israeliternas uttåg ur Egypten i de egyptiska faraonernas uppteckningar? En del menar att det är ett tecken på att händelsen aldrig har ägt rum. Vad finns det för svar på en sådan invändning? Det behandlas i artikeln ”Uttåget ur Egypten”.
11 Vad vet du om historiska kungar som nämns i Bibeln, till exempel persern Cyrus och medern Darius? Det finns intressanta artiklar om sådana härskare som på olika sätt har kommit i kontakt med Guds folk genom tiderna. Hur gjorde Cyrus när han ledde bort Eufrats vatten i samband med erövringen av Babylon? Vilka upplysningar om den händelsen kan vi få från profanhistoriska källor? I Daniel 5:31 nämns ”medern Darius”. En del forskare menar att han var identisk med Cyrus själv medan andra säger att han var morbror till Cyrus, för att bara nämna några åsikter. Så vem var egentligen ”medern Darius”? Historisk bakgrundsinformation av det här slaget hittar du i det nya studiehjälpmedlet Insikt i Skrifterna.
12 Djupgående artiklar. I ett bibliskt uppslagsverk bör givetvis Bibelns författare, Jehova, uppmärksammas. I artikeln ”Jehova” finns många upplysningar om den Gud vi tjänar och älskar. Där kan vi läsa om det rätta uttalet av hans namn och varför vi på svenska uttalar namnet med betoning på sista stavelsen. Det förklaras också varför vi kan säga att Jesus använde Jehovas namn trots att namnet inte förekommer i fullständig form i någon av de gamla handskrifter till de kristna grekiska skrifterna som finns tillgängliga. I enskilda artiklar behandlas också olika benämningar som används i Bibeln om Jehova, exempelvis ”härarnas Jehova”, ”den Allsmäktige” och ”den Högste”. (Jes. 37:16; 1 Mos. 49:25; Ps. 83:18)
13 Uppslagsverket innehåller djupgående artiklar som behandlar olika egenskaper, bland annat dem som ingår i andens frukt. (Gal. 5:22, 23) För att nämna några exempel förklaras det vilka ord på grundspråken som har återgetts med frid, tålamod och mildhet och vad som ryms i grundspråkens olika ord. Artikeln ”Dop” ger oss en möjlighet att på djupet studera de olika slag av dop som Bibeln nämner, och skulle vi vilja läsa om de olika former av bildliga uttryckssätt som används i Bibeln kan vi slå upp artikeln ”Bildspråk”. Med andra ord innehåller Insikt i Skrifterna en mängd olika ämnen som vi kan fördjupa oss i och lära oss mer om.
14 Hur hittar du svaret på en biblisk fråga? Insikt i Skrifterna är verkligen ett omfattande verk, så hur skall du göra för att hitta svaret på en fråga som du funderar över? Om frågan gäller ett bibliskt uttryck, en person, en plats eller en egenskap, se då efter om namnet eller uttrycket finns som uppslagsord. Tänk på att namn och uttryck är återgivna så som de förekommer i Nya världens översättning. Om du inte hittar vad du söker kan du leta i ämnesregistret längst bak i band 2. Registret anger var man hittar upplysningar som kan finnas på oväntade ställen. Om frågan gäller ett bibelställe kan du kanske hitta svaret med hjälp av registret över bibelställen i band 1.
15 När vi får möjlighet att börja använda Insikt i Skrifterna kommer vi att märka vilken guldgruva uppslagsverket är. Utnyttja det nya studiehjälpmedlet i samband med din bibelläsning, ditt personliga studium och ditt familjestudium. Sök efter upplysningar när du skall hitta svar på frågor du har fått i tjänsten på fältet eller när du skall utarbeta elevuppgifter eller tal och offentliga föredrag. Insikt i Skrifterna är en ovärderlig källa till ”exakt kunskap”. När vi nu äntligen har den på svenska gäller det för oss att ta vara på den. Om vi gör det kommer vår uppskattning av Bibelns författare, Jehova Gud, att växa, vi kommer att få större insikt i vad hans ord betyder, och vi kommer att bli motiverade att ”vandra värdigt Jehova för att fullständigt behaga honom”. (Kol. 1:9, 10)
[Ruta på sidorna 4, 5]
Artikeltitlarna är skrivna med genomgående stora bokstäver i halvfet stil
ARON [Ạron] Son till Amram och Jokebed av Levis stam, född i Egypten 1597 f.v.t. Han var sonsonsson till Levi. (2Mo 6:13, 16–20) Hans syster, Mirjam, var äldre än han, och hans bror, Mose, var tre år yngre. (2Mo 2:1–4;
Underrubrikerna är skrivna med bokstäver i halvfet stil, enligt mönstret i bilden här bredvid
Under Davids och Salomos regeringstid.Av allt att döma blev Ebjatar överstepräst när David tillträtt tronen. Somliga bibelkännare menar att kung Saul, efter översteprästen Ahimeleks död, lät insätta Sadok
När rubriker är skrivna med bokstäver i halvfet kursiv stil på det sätt som exemplet visar, betyder det att avsnittet är underordnat föregående underrubrik
Kristna principer angående främlingar. I de kristna grekiska skrifterna framhålls eftertryckligt kärleken till främlingen (grek.: xẹnos) som en egenskap som de kristna måste visa. Aposteln Paulus säger: ”Glöm inte gästfriheten [grek.: filoxenịas, ”vänligheten (tillgi-
Betoningsmarkering finns under vokalen i den stavelse där det rekommenderas att betoningen skall ligga. Om betoningen ligger på en diftong, markeras detta med en punkt under och mellan de två vokalerna
ABED-NEGO [Ạbed-Nẹgo] Betyder troligen ”tjänare (slav) åt Nebo [en babylonisk gud]”. Det namn som gavs åt Asarja, en av de unga judiska män av kunglig eller ädel börd som fördes i fångenskap av Nebukadnessar
Betydelsen av namn anges vanligen i början av artikeln. Upplysningar om hur man har gått till väga för att komma fram till namnens innebörd finns i artikeln ”Namn”
BARNABAS [Bạrnabas] Betyder ”tröstens son”. En framträdande person i den kristna församlingen i det första århundradet. Första gången han omnämns är av Lukas i Apostlagärningarna 4:34–36. Där berättas det att denne gudhängivne man var levit och
En fråga som står centrerad på det sätt som exemplet visar besvaras i efterföljande avsnitt
Varför blev inte Aron straffad för att han gjorde guldkalven?
Även om Aron hade en privilegierad ställning begick han fel och misstag. Under Moses första, 40 dagar långa, vistelse på berget Sinai samlades folket kring Aron och sade till honom: ”Kom, gör oss en gud som kan
När flera personer eller platser har samma namn skils de åt med hjälp av siffror i halvfet stil. I sådana fall anges personer först, sorterade i kronologisk ordning, och därefter platser
1. En portvaktare som tillhörde koraiterna; förordnad av David. Eljehoenaj var leviten Meselemjas sjunde son. (1Kr 26:1–3)
2. Son till Serahja. Eljehoenaj och 200 män från Pahat-Moabs fädernehus återvände tillsammans med Esra från Babylon till Jerusa-
Hänvisningar leder vidare till artiklar som innehåller ytterligare upplysningar eller till visuella hjälpmedel. Man kan ha god nytta av att slå upp de här hänvisningarna, eftersom samma upplysningar mycket sällan förekommer på två ställen
en silverdenar med en bild av Tiberius huvud, ett mynt som sattes i omlopp omkring år 15 v.t. (BILD, bd 2, sid. 544) (Jfr Lu 3:1, 2.) Att Pontius Pilatus var romersk ståthållare i Judeen på den tiden bekräftas av en stenplatta som man hittat i Caesarea och som bär de latinska namnen Pontius Pilatus och Tiberieum. (Se PILATUS; BILD, bd 2, sid. 741.)
Det motsvarande nutida värdet anges för Bibelns mynt-, mått- och viktangivelser. I artikeln ”Mynt” förklaras det vilken dollarkurs som man har använt vid omräkning till svenska kronor och vilket guld- och silverpris man har utgått ifrån
Hosea betalade 15 silverstycken (285 kr, om det var siklar) och en och en halv homer (330 l) korn för att köpa tillbaka sin otrogna hustru Gomer (Hos 1:3; 3:1, 2), ett pris som några bibel- kommentatorer menar motsvarar priset på en slav, 30 siklar silver (570 kr). (2Mo 21:32) Det ”svartsjukans sädesoffer” som en man enligt lagen skulle frambära om han misstänkte att
I uppslagsverket används många förkortningar, både för bibelöversättningar och för andra ord och uttryck. Vad förkortningarna står för förklaras på sidorna 1341 och 1342 i band 1
denna fullkomnade bemärkelse kunde alltså sägas ha ”kommit” genom Kristus Jesus (Gal 3:24, 25), som därigenom visade sig vara vår tros ”ledare” (Da), ”banbrytare” (Mo), ”upphovsman” (2000) eller ”främste förmedlare”. Från sin plats i himlen fortsatte han att vara
Geografiska namn inom parentes anger platsens namn på ett annat språk. Sådana namn innehåller ofta geografiska beteckningar som ”tall” och ”ayn” (arabiska) eller ”tel” och ”en” (hebreiska). Om man vill ta reda på vad beteckningarna betyder kan man slå upp sidan 574 i band 2
På domartiden låg denna kanaaneiska stad på en höjd som har identifierats med Tall al-Fukhkhar (Tel Akko), 1 km från bukten och 1,8 km öster om murarna till det som i dag kallas den gamla staden. På perserrikets tid, från 500-talet f.v.t. och framåt, utvidgades
Till vissa kartor finns det hänvisningar till bibelställen som visar vad som hände på de olika platserna under den aktuella perioden
PLATSER PÅ KARTAN
med hänvisningar till Bibeln
Beersheba 1Mo 21:31–33; 22:19
Betel 1Mo 12:8
Damaskus 1Mo 14:15
Dan 1Mo 14:14
Gerar 1Mo 20:1–18