successivt grekiska uppfattningar i judaismen.” — Dictionnaire Encyclopédique de la Bible (Valence, Frankrike; 1935), redigerad av Alexandre Westphal, band 2, sid. 557.

”Själens odödlighet är en grekisk föreställning, som utformats i forntida mystiska kulter och som vidareutvecklats av filosofen Platon.” — Presbyterian Life, 1 maj 1970, sid. 35.

”Tror vi att det finns någonting sådant som döden? ... Är inte den särskiljandet av själ och kropp? Och att vara död är fullbordan av detta; när själen existerar i sig själv och har befriats från kroppen och kroppen har befriats från själen — vad är detta om inte döden? ... Och tas själen emot av döden? Nej. Då är själen odödlig? Ja.” — Platons ”Faidon”, avsnitt 64, 105, enligt Great Books of the Western World (1952), redigerad av R. M. Hutchins, band 7, sid. 223, 245, 246.

”Som vi har sett ägnade de babyloniska teologerna betydande uppmärksamhet åt problemet med odödligheten. ... Varken folket eller de religiösa ledarna föreställde sig någonsin att det som en gång blivit till kunde förintas helt. Döden var en övergång till ett annat slags liv.” — M. Jastrow j:r: The Religion of Babylonia and Assyria (Boston, 1898), sid. 556.

Se också sidorna 92—94, under rubriken ”Död”.

Skapelse

Definition: Skapelsen betyder, enligt Bibelns förklaring, att den allsmäktige Guden utformade och frambringade universum, inräknat andra andevarelser och alla grundläggande slag av liv på jorden.

Är det förnuftigt att tro på en skapelse i denna moderna, vetenskapliga värld?

”Universums naturlagar är så exakta att vi inte har några problem med att bygga ett rymdskepp för att flyga till månen, och vi kan tidsberäkna flygningen på bråkdelar av en sekund. Dessa lagar måste ha stiftats av någon.” — Citerat yttrande av Wernher von Braun, som hade mycket att göra med uppsändningen av amerikanska astronauter till månen.

Det fysiska universum: Om du fann ett precisionsur, skulle du då dra den slutsatsen att det hade blivit till genom att några dammpartiklar blåst samman av en slump? Någon med intelligens måste uppenbarligen ha gjort det. Det finns en ännu mer storslagen ”klocka”. Planeterna i vårt solsystem, även stjärnorna i hela universum, rör sig med större exakthet än de flesta klockor människan har konstruerat och tillverkat. Den galax som vårt solsystem befinner sig i består av mer än 100 miljarder stjärnor, och astronomer beräknar att det finns 100 miljarder sådana galaxer i universum. Om en klocka är ett bevis för att någon intelligent person har utformat den, i hur mycket högre grad måste det inte förhålla sig så när det gäller det långt större och mera komplicerade universum! I Bibeln beskrivs konstruktören av det som ”den sanne Guden, Jehova, ... himlarnas Skapare och den Store som utspänner dem”. — Jes. 42:5; 40:26; Ps. 19:1.

Planeten jorden: Om du for igenom en steril öken och kom till ett vackert hus som var väl rustat på allt sätt och var välförsett med livsmedel, skulle du då tro att det hade kommit till genom någon slumpartad explosion? Nej, du skulle inse att någon med avsevärd vishet hade byggt det. Vetenskapsmännen har ännu inte funnit något liv på någon av planeterna i vårt solsystem förutom jorden; alla tecken tyder på att de övriga är sterila. Denna planet är, som det heter i Arthur Beisers bok Jorden, ”universums under, en unik sfär”. (Bokklubben Svalan, 1963, sid. 10) Den befinner sig på exakt rätt avstånd från solen för att kunna ha mänskligt liv, och den rör sig med exakt rätt hastighet för att vara kvar i sin omloppsbana. Atmosfären, som är av ett slag som bara finns kring jorden, består av exakt rätt sammansättning av gaser för att kunna uppehålla liv. Det förunderliga är att ljuset från solen, koldioxiden i luften och vattnet och mineralerna i den bördiga jorden i förening kan frambringa mat åt jordens invånare. Har allt detta kommit till genom någon okontrollerad explosion i rymden? I Science News medges det: ”Det förefaller som om sådana speciella och exakta förhållanden knappast kan ha uppstått av en slump.” (24 och 31 augusti 1974, sid. 124) Bibelns slutledning är förnuftig, eftersom det heter: ”Nu uppförs ju vart och ett hus av någon, men Gud är den som har byggt allting.” — Hebr. 3:4.

Människohjärnan: Moderna datorer är en produkt av intensiv forskning och noggrant ingenjörsarbete. De har inte ”bara kommit till”. Hur förhåller det sig då med människohjärnan? Till skillnad från ett djurs hjärna tredubblas ett människobarns hjärna i storlek under det första levnadsåret. Hur den fungerar är fortfarande ett stort mysterium för vetenskapsmännen. Hos människor finns det en inbyggd förmåga att lära sig komplicerade språk, att uppskatta skönhet, att komponera musik, att begrunda livets uppkomst och mening. Det är som hjärnkirurgen Robert White sade: ”Det enda rimliga för mig har varit att erkänna existensen av en högre intelligens som har utformat och utvecklat denna fantastiska enhet av hjärna och själ — något som helt ligger utanför människans fattningsförmåga.” (Det Bästa, februari 1979, sid. 101) Utvecklingen av detta under börjar med en liten befruktad cell i livmodern. Med beaktansvärd insikt sade bibelskribenten David till Jehova: ”Jag kommer att prisa dig, ty på ett sätt som inger fruktan är jag underbart gjord. Dina verk är underbara, som min själ mycket väl vet.” — Ps. 139:14.

Den levande cellen: En levande cell omtalas ibland som en ”enkel” livsform. Men ett encelligt djur kan fånga något att äta, smälta maten, göra sig av med avfallet, bygga sig ett hus och vara sexuellt verksam. Varje cell i människans kropp har liknats vid en muromgärdad stad, med en central regering som vidmakthåller ordningen, en kraftstation som alstrar energi, fabriker som producerar proteiner, ett komplicerat transportsystem och vakter som reglerar vad som tillåts komma in. En enda människokropp består av ända upp till 100 biljoner celler. Hur passande är inte orden i Psalm 104:24: ”Hur många är inte dina verk, o Jehova! Med vishet har du gjort dem alla”!

Ger Bibeln rum för tanken att Gud gjorde bruk av evolution för att frambringa de olika slagen av liv?

I Första Moseboken 1:11, 12 heter det att gräset och träden gjordes så att de kunde alstra nytt gräs och nya träd ”enligt sina arter”. I 1 Mos. 1 verserna 21, 24, 25 tilläggs det att Gud skapade havsdjur, flygande skapelser och landdjur, vart och ett ”enligt dess art”. Här ges inte rum för någon grundart att utveckla sig eller förändra sig till någon annan art.