Håller vi på att förstöra vår livsmedelsförsörjning?
”Den verkliga utmaningen i dag ... [är] inte skulder och underskott eller global konkurrens, utan att finna ett sätt att få ett rikt och tillfredsställande liv utan att förstöra planetens biosfär, som uppehåller allt liv. Mänskligheten har aldrig tidigare stått inför hotet att de element som håller oss vid liv skall kollapsa.” – Genetikern David Suzuki.
ETT äpple är något man lätt tar för givet. Om du bor i ett område där det växer mycket äpplen, kanske du förutsätter att det är lätt att få tag på dem eller, ännu bättre, att du kan välja mellan en mängd olika sorter. Men visste du att det i dag finns långt färre äppelsorter att välja mellan än det fanns för hundra år sedan?
Mellan 1804 och 1905 odlades 7 098 äppelsorter i USA. I dag är 6 121 av de här sorterna, dvs. 86 procent, utdöda. Päronen har gått ett liknande öde till mötes – omkring 88 procent av de 2 683 sorter som en gång odlades är nu utdöda. Statistiken är ännu dystrare när det gäller grönsaker. Ja, något är på väg att försvinna, nämligen den biologiska mångfalden – inte bara arternas variationsrikedom, utan också variationsrikedomen bland de sorter som finns inom varje art. Mångfalden bland de olika grönsakssorterna som odlas i USA har minskat med 97 procent på mindre än 80 år! Men är mångfald verkligen så viktigt?
Många vetenskapsmän säger att mångfald är viktigt. Den biologiska mångfaldens roll debatteras visserligen fortfarande, men ett stort antal miljöexperter säger att den är väsentlig för livet på jorden. De säger att mångfalden är lika viktig för de växter vi odlar för att få mat som den är för de växter som finns i vilt tillstånd i skogarna, djunglerna och på gräsmarkerna. Mångfald inom varje art är också viktigt. Som exempel kan nämnas att om man odlar ett stort antal rissorter, ökar möjligheten att åtminstone några sorter kommer att kunna stå emot vanliga växtsjukdomar. I en tidskrift som utges av Worldwatch Institute kunde man därför nyligen läsa att framför allt en försämrad livsmedelsförsörjning tydligt kan visa hur allvarligt det är att reducera jordens biologiska mångfald.
Att växter dör ut kan påverka grödor på åtminstone två sätt: för det första genom att det utplånar vildväxande ”släktingar” till odlade grödor, som är en potentiell källa till gener för framtida förädling, och för det andra genom att antalet sorter inom odlade arter minskar. I början av 1900-talet odlades det antagligen över 100 000 lokalsorter av ris i Asien och åtminstone 30 000 enbart i Indien. Nu står endast tio sorter för 75 procent av Indiens risproduktion. De 2 000 rissorter som en gång fanns på Sri Lanka har i stort sett ersatts av 5 sorter. I Mexico, som är majsodlingens vagga, odlas bara 20 procent av de majssorter som fanns där på 1930-talet.
Men det är mer än livsmedel som står på spel. Omkring 25 procent av de kommersiellt framställda medicinerna utvinns ur växter, och man finner fortfarande nya medicinalväxter. Men människans framfart gör hela tiden att olika växter dör ut. Kan det vara så att vi i själva verket sågar av den gren vi sitter på?
Enligt Internationella naturvårdsunionen (IUCN) riskerar mer än 11 000 av de 18 000 växt- och djurarter som granskats närmare att dö ut. I Latinamerika och länder som Indonesien och Malaysia, där stora skogsområden har röjts undan för att ge plats åt plantager, kan forskare bara gissa hur många arter som är på väg att dö ut eller redan har dött ut. Hur som helst säger somliga att utdöendet sker ”katastrofalt snabbt”, meddelar The UNESCO Courier.
Naturligtvis producerar jorden fortfarande en häpnadsväckande mängd livsmedel. Men hur länge kan dess växande befolkning få livsmedel, om planetens biologiska mångfald fortsätter att minska? Olika länder har tagit det här problemet på allvar och bildat fröbanker, så att de inte skall förlora viktiga växtsorter. I en del botaniska trädgårdar har man tagit itu med uppgiften att bevara arterna, och från vetenskapen kommer det kraftfulla redskapet genteknik. Men kan fröbanker och vetenskapen verkligen lösa problemet? I följande artikel kommer den frågan att undersökas.