Vad är postnatal depression?

Vad är det för fel på mig? Jag har precis fött ett friskt och vackert barn. Jag borde vara glad och stolt, men jag känner mig så nere. Jag känner mig orolig och till och med arg. Är jag en dålig mamma? Varför är jag så nedstämd?

OM DU är en nybliven mamma kanske du har känt det på liknande sätt. I så fall är du inte ensam. Det har beräknats att 70 till 80 procent av alla nyblivna mammor upplever sådana känslor emellanåt. Men vad är postnatal depression (PND), och vad är orsakerna till den? Hur kan man klara av PND? Hur kan familjemedlemmar och andra ge stöd?

Sjukdomstillstånd

Termen ”postnatal depression” (även ”post partum-depression”) används om depressiva episoder efter en förlossning. Dessa uppträder inte bara efter första barnet, utan kan utvecklas efter vilket som helst barn i ordningen. Depressiva episoder kan också förekomma efter ett missfall eller en abort. Enligt Office on Women’s Health vid amerikanska hälsovårdsdepartementet kan symtomens svårighetsgrad variera betydligt.

Många kvinnor märker av så kallad ”baby blues”, dvs. lätt nedstämdhet, oro, lättretlighet, humörsvängningar och trötthet. Ett sådant tillstånd är kortvarigt och betraktas som normalt. Det går över utan medicinsk behandling inom cirka tio dagar efter förlossningen.

Vid American College of Obstetricians and Gynecologists beräknar man dock att var tionde nybliven mamma drabbas av att de här känslorna stegras och varar längre än bara några dagar. De kan till och med förekomma flera månader efter förlossningen. Då kan det röra sig om fullt utvecklad postnatal depression med så intensiva känslor av nedstämdhet, oro och förtvivlan att den nyblivna mamman har svårt att klara av det dagliga livet.

Av 1 000 nyblivna mammor drabbas mellan 1 och 3 av en ännu allvarligare form av depression – postnatal psykos. Den kan yttra sig i vanföreställningar eller hallucinationer som ofta kretsar kring att skada sig själv eller barnet. Vid detta senare tillstånd behöver mamman få omedelbar läkarvård.a

Orsaker

Man har inte kunnat fastställa någon enskild orsak till postnatal depression. Både fysiska och känslomässiga faktorer tycks spela in. En fysisk faktor kan vara att nivån av östrogen och progesteron under de första 24 till 48 timmarna efter förlossningen sjunker kraftigt och hamnar på en nivå som är lägre än den var före befruktningen, vilket orsakar en abrupt förändring i kroppens funktioner. Detta kan utlösa en depression på liknande sätt som humörsvängningar och spänningar kan utlösas före en menstruationsperiod. Mängden hormon som bildas i sköldkörteln kan också minska efter en förlossning. Detta kan leda till symtom som liknar depression. Forskare kallar därför PND en ”biokemisk och hormonell rubbning”.

I ett medicinskt informationsblad sägs det att postnatal depression möjligtvis kan orsakas av en näringsmässig obalans, kanske en brist i B-vitaminkomplexet.

Trötthet och sömnbrist kan också vara faktorer som spelar in. Doktor Steven I. Altchuler, som är psykiater vid Mayokliniken i Minnesota i USA, säger: ”Kort efter en förlossning kan kraftlöshet och sömnsvårigheter göra att små problem ter sig mycket större. En del kvinnor kan bli frustrerade när de märker att de har svårt att orka med sådant som de klarade av före förlossningen, då de inte kände av baby blues och då de fick sova på nätterna.” Känslomässiga faktorer som en oplanerad graviditet, en för tidig födsel, minskad frihet, oro över utseendet och brist på stöd kan också bidra till depression.

Dessutom finns det ett antal vanliga myter om livet som mamma, vilka kan bidra till att en kvinna känner sig deprimerad och misslyckad. Sådana myter kan vara att en mamma instinktivt vet hur hon skall sköta om sitt barn, att bindningen till barnet måste ske omedelbart, att barnet skall vara perfekt och aldrig gnälligt liksom att den nyblivna mamman skall vara perfekt. I verkliga livet är det inte på det viset. En mamma behöver lära sig hur hon skall sköta om sitt barn, bindningen tar ofta tid, vissa barn är lättare än andra att ta hand om, och det finns inga perfekta mammor eller supermammor.

Erkännandet ökar

Fram till helt nyligen tog man sällan postnatal depression på allvar. Doktor Laurence Kruckman påpekar: ”Psykiska problem hos kvinnor har tidigare blivit förbisedda och betraktats som hysteri och som något som inte är värt att bry sig om. I det amerikanska psykiaterförbundets diagnosmanual (DSM IV) har postnatal depression aldrig riktigt erkänts, och som en följd av det har läkare inte fått utbildning om sjukdomen, och man har inte samlat in tillförlitliga uppgifter. ... Dessutom åker mammor ofta hem från sjukhuset inom 24 timmar, till skillnad från hur det var för 30 år sedan. De flesta fall av postnatal psykos och av ’blues’ och en del fall av depression uppträder tre till fjorton dagar efter förlossningen. Mammorna har alltså redan åkt hem och blir inte övervakade av utbildad personal som känner igen symtomen.”

Enligt dr Carol E. Watkins vid Northern County Psychiatric Associates i Baltimore kan dock postnatal depression som inte upptäcks eller behandlas leda till långvarig depression och svårigheter med bindning till barnet. Deprimerade mammor kan antingen ignorera barnets behov eller tappa kontrollen och använda fysisk bestraffning för att fostra barnet. Detta kan påverka barnets intellektuella och känslomässiga utveckling negativt.

En artikel i tidskriften American Family Physician säger exempelvis att små barn till deprimerade mammor får sämre resultat på intelligenstest än barn till mammor som inte är deprimerade. Dessutom kan postnatal depression ha negativ inverkan på mannen och på de andra barnen.

Behandling

Vad kan då göras? Handlar det bara om att härda ut? Det är tröstande att veta att postnatal depression har visat sig vara en sjukdom som är tillfällig och möjlig att behandla.b Stöd från familjen och vila är kanske allt som behövs om symtomen är milda, men om depressionen gör att mamman inte kan fungera normalt, är det ett tydligt tecken på att hon behöver läkarvård, säger man vid Office on Women’s Health.

Antidepressiva läkemedel,c samtal med en psykiater, hormonbehandling eller en kombination av detta, beroende på hur allvarligt fallet är, är vanliga former av behandling. ”Känguruvård”, vilket innebär att mamman har hudkontakt med barnet, kan också lindra depression.d Dessutom finns sådana alternativa behandlingsmetoder som örtmedicin, akupunktur och homeopati.

Men det finns också sådant du själv kan göra. Du kan till exempel se till att äta näringsriktig kost (med frukt, grönsaker och fullkornsprodukter); undvika koffein, alkohol och socker; motionera lagom samt ta en tupplur medan ditt barn sover. Zoraya, en kristen mamma som grät från morgon till kväll i dagar sedan hon fött en frisk flicka, säger att hon fick hjälp att komma över sin depression genom att så snart som möjligt ägna sig åt sina normala aktiviteter som ett Jehovas vittne. (Se rutan för fler förslag.)

Hur kan andra hjälpa?

Eftersom en betydande faktor när det gäller postnatal depression är brist på vila, kan andra hjälpa till genom att ta på sig en del av hushållsarbetet och hjälpa till med att sköta om barnet. Undersökningar visar att det är mycket mindre vanligt med postnatal depression där släkten sluter upp för att ge stöd och råd. Ofta kan man vara till stor hjälp bara genom att lyssna medkännande, ge uppmuntran och undvika att kritisera eller döma. Kom ihåg att PND är en fysisk sjukdom och inte något självförvållat tillstånd. Vid organisationen Postpartum Education for Parents påpekar man att ”en kvinna [med PND] inte bara kan ’rycka upp sig’, lika litet som hon skulle kunna göra det om hon hade influensa, diabetes eller en hjärtsjukdom”.

Även om tiden efter en förlossning kan vara en fantastisk tid för den nyblivna mamman, har vi sett att den också kan vara stressande. Genom att vi förstår detta kan vi ge nyblivna mammor det stöd de behöver.

[Fotnoter]

[Ruta/Bilder på sidan 23]

Förslag till dig som har postnatal depression

1. Berätta för någon hur du känner det, i synnerhet för andra mammor.

2. Be andra hjälpa dig att ta hand om barnet, göra hushållssysslor och uträtta ärenden. Be din man hjälpa till med hushållsarbetet och med att mata barnet på natten.

3. Se till att du får tid att ägna dig åt dig själv, om det så bara blir en kvart om dagen. Försök att läsa, ta en promenad eller ta ett avslappnande bad.

4. Även om du bara lyckas få en sak gjord per dag, är detta ett steg i rätt riktning. Det kanske kommer dagar när du inte orkar göra något över huvud taget. Försök då att inte bli arg på dig själv.

5. Isolering gör ofta att en depression varar längre. Klä på dig och lämna huset åtminstone en liten stund varje dag. Miljöombyte och lite frisk luft kommer att göra både dig och ditt barn gott.

[Bildkälla]

Baserat på uppgifter från American Academy of Family Physicians, American College of Obstetricians and Gynecologists och Office on Women’s Health.