Ett fantastiskt samspel i jorden — Watchtower ONLINE LIBRARY

Slump eller formgivning?

Ett fantastiskt samspel i jorden

◼ I jorden samarbetar vissa växter och bakterier på ett häpnadsväckande sätt och bidrar på så sätt till att göra livet möjligt.

Tänk på detta: Växter är beroende av kväve för att kunna tillväxa och föröka sig. Men kvävgasen måste omvandlas till föreningar som ammoniak för att växterna skall kunna tillgodogöra sig kvävet. Baljväxter löser det här problemet genom ett nära samarbete med bakterier i släktet Rhizobium, så kallade baljväxtbakterier. En sådan samlevnad mellan olika organismer som båda parter drar nytta av kallas symbios.

Baljväxter använder en kemisk signal för att locka bakterier till rötterna, och bakterierna tränger sedan in i rötterna. Trots att bakterierna och växten tillhör olika riken samarbetar de ”och bildar vad som i grund och botten är ett nytt organ: en fullt fungerande kvävefixerande rotknöl”, sägs det i tidskriften Natural History. De här knölarna blir bakteriernas nya hem och arbetsplats. Bakteriernas viktigaste redskap är ett speciellt enzym, ett slags protein som kallas nitrogenas, som de använder för att binda det kväve som finns i luftfickor i jorden.

”Jordens hela förråd av nitrogenas ... skulle kunna rymmas i en enda stor hink”, sägs det i Natural History. Därför är varje liten molekyl viktig. Men det finns ett problem. Enzymet inaktiveras av syre. Vad är lösningen? Baljväxterna producerar ett speciellt ämne som avlägsnar potentiellt skadligt syre.

Ett membran runt rotknölen styr utbytet av ammoniak, socker och andra näringsämnen mellan mikroberna och växten. När växten med tiden dör stannar ammoniaken kvar i jorden. Baljväxter har därför träffande kallats ”grön gödsel”.

Vad tror du? Har mikroberna och de växter som de samarbetar med själva uppfunnit det här fantastiska och otroligt komplexa livsuppehållande systemet, eller är detta ytterligare ett exempel på formgivning?

[Bild på sidan 25]

Rotknöl

[Bildkällor på sidan 25]