1, 2. Vad får Hesekiel se och veta enligt Hesekiel 47:1–12? (Se den inledande bilden.)

I SIN tempelsyn får Hesekiel se ännu en fantastisk sak: Det rinner ut en flod från den heliga tempelbyggnaden! Försök se framför dig hur han går längs det kristallklara vattnet. (Läs Hesekiel 47:1–12.) Vattnet kommer fram under helgedomens tröskel, och sedan rinner det ut från tempelkomplexet nära den östra porten. Ängeln i synen tar med sig Hesekiel bort från templet och mäter avståndet undan för undan. Ängeln låter honom gång på gång vada genom vattnet, och Hesekiel märker att det snabbt blir djupare. Det dröjer inte länge förrän vattnet har blivit en flod som är så djup att man är tvungen att simma.

² Hesekiel får veta att floden rinner ut i Döda havet och gör dess salta, livlösa vatten friskt och får det att vimla av fisk. Han ser också att det växer alla möjliga sorters träd på båda sidor av floden. Varje månad bär de ny näringsrik frukt, och deras löv ger läkedom. Allt det här måste ha fått Hesekiel att känna sig lugn och hoppfull. Men vad betydde den här delen av tempelsynen för honom och de andra judarna i fångenskap? Och vad har den för innebörd för oss i dag?

Vad betydde synen av floden för judarna i fångenskap?

3. Hur kunde judarna på Hesekiels tid förstå att synen inte handlade om en bokstavlig flod?

³ Judarna på Hesekiels tid förstod säkert att synen inte handlade om en bokstavlig flod. Men beskrivningen kan ha påmint dem om en annan återställelseprofetia, som kan ha nedtecknats mer än två hundra år tidigare av profeten Joel. (Läs Joel 3:18.) När judarna läste Joels inspirerade ord trodde de inte att bergen bokstavligt talat skulle ”drypa av sött vin” eller att kullarna skulle ”flöda av mjölk”, och inte heller förväntade de sig att det skulle springa fram en källa ”i Jehovas hus”. På liknande sätt förstod de säkert att Hesekiels syn handlade om en symbolisk flod.a Så vilket budskap ville Jehova förmedla? Bibeln hjälper oss att se hur vissa delar av bilden med floden ska förstås. Men vi ska koncentrera oss på tre tydliga och uppmuntrande huvudpunkter i det här profetiska avsnittet.

4. a) Vilka förväntningar skapade floden hos judarna? b) Hur visar bruket av orden ”flod” och ”vatten” i Bibeln att Jehova kommer att välsigna sitt folk? (Se rutan ”Strömmar av välsignelser från Jehova”.)

⁴ En flod av välsignelser. I Bibeln används ofta floder och vatten som en bild av de livgivande välsignelser som strömmar från Jehova. Hesekiel såg att en sådan flod rann från templet, och det måste ha fått Guds folk att förstå att de kunde räkna med livgivande andliga välsignelser från Jehova så länge de höll fast vid ren tillbedjan. Vad var det för välsignelser? De skulle återigen få andlig undervisning av prästerna. Och eftersom offer frambars i templet kunde de vara säkra på att de skulle få sina synder förlåtna. (Hes. 44:15, 23; 45:17) De skulle alltså vara rena igen, som om de hade tvättat sig i det klara vattnet som kom från templet.

5. Hur visade synen att välsignelserna skulle räcka till åt alla?

⁵ Skulle välsignelserna räcka till åt alla? Ja, det framgår klart och tydligt av att vattenflödet i synen ökade mirakulöst. På bara två kilometer växte den lilla rännilen till en stor flod! (Hes. 47:3–5) Allteftersom judarna blev fler och fler i sitt återställda hemland skulle Jehovas välsignelser öka så att alla fick det de behövde. Floden var en bild av välstånd och överflöd.

6. a) Vilket löfte förmedlade den profetiska bilden? b) Vilken varning innehöll den? (Se också fotnoten.)

⁶ Livgivande vatten. I Hesekiels syn rann floden ut i Döda havet och gav liv åt stora delar av det. Det sägs att vattnet gav liv åt massor av olika slags fisk, så att förhållandena kunde jämföras med dem i ”Stora havet”, dvs. Medelhavet. Det fanns också en blomstrande fiskerinäring längs Döda havets strand mellan två städer som tydligtvis låg ganska långt ifrån varandra. Ängeln sa: ”Där floden flyter fram ska allt leva.” Men betydde det att vattnet från Jehovas hus nådde ut till alla delar av Döda havet? Nej, ängeln förklarade att en del träskmarker inte skulle nås av det livgivande vattnet. De skulle ”lämnas åt saltet”.b (Hes. 47:8–11) Den profetiska bilden innehöll alltså ett uppmuntrande löfte: Ren tillbedjan skulle återuppliva folket och få dem att blomstra. Men det fanns också en varning med i bilden: En del skulle inte ta emot Jehovas välsignelser och skulle därför inte bli läkta.

7. Vad var träden som växte längs floden ett löfte om?

⁷ Träd som ger mat och läkedom. Vad kan sägas om träden som växte längs floden? Visst är de ett vackert inslag i bilden! Men de ger också bilden djupare innebörd. Hesekiel och hans landsmän måste ha njutit av tanken på den läckra frukt som sådana träd skulle ge. Och tänk, en ny skörd varje månad! Den här tilltalande bilden försäkrade dem om att Jehova skulle ge dem andlig mat. Lägg dessutom märke till att löven på träden skulle ”ge läkedom”. (Hes. 47:12) Jehova visste att judarna som återvände till sitt hemland framför allt skulle behöva andlig läkedom, och precis det lovade han att ge dem. Hur han gjorde det beskrivs i andra återställelseprofetior, som vi såg i kapitel 9 i den här boken.

8. Vad visar att Hesekiels syn skulle få en större uppfyllelse?

⁸ Men som vi också såg i kapitel 9 fick de judar som återvände bara uppleva en begränsad uppfyllelse av dessa profetior. Och det berodde faktiskt på dem själva. Hur skulle Jehova kunna välsigna dem fullt ut när de så ofta föll tillbaka i ett orätt handlingssätt, var olydiga och försummade ren tillbedjan? De som var trogna mot Jehova blev både ledsna och besvikna när de såg hur deras landsmän betedde sig. Men de visste att Jehova alltid infriar sina löften. Hans ord slår aldrig fel. (Läs Josua 23:14.) Så en dag skulle Hesekiels syn få en större uppfyllelse. Men när då?

Floden flyter fram i dag!

9. När får Hesekiels syn en större uppfyllelse?

⁹ Som vi såg i kapitel 14 i den här boken får Hesekiels tempelsyn en större uppfyllelse i ”de sista dagarna”, i en tid då den rena tillbedjan blir upphöjd som aldrig tidigare. (Jes. 2:2) På vilket sätt uppfylls den här delen av Hesekiels syn just nu?

10, 11. a) Vilka välsignelser strömmar till oss i dag? b) Hur har strömmen av välsignelser från Jehova utvidgats nu i de sista dagarna?

¹⁰ En flod av välsignelser. Vilka nutida välsignelser kan vattnet som rinner ut från Jehovas hus påminna oss om? Jo, allt som gör oss andligt friska och välnärda. I det ingår framför allt den renande kraften i Kristus lösenoffer, som gör att vi kan få våra synder förlåtna. Även de rena sanningarna i Guds ord liknas vid livgivande, renande vatten. (Ef. 5:25–27) Hur har sådana välsignelser flödat i vår tid?

¹¹ År 1919 var det bara några tusen som tjänade Jehova, och de var verkligen glada över att de fick den andliga mat de behövde. Under årtiondena som följde ökade Guds folk i antal, och i dag är vi en bra bit över åtta miljoner. Har flödet av sanningens rena vatten ökat i motsvarande grad? Ja! Det är nästan överväldigande att tänka på den enorma mängd av andliga sanningar vi har tillgång till! Under de senaste hundra åren har bokstavligt talat miljarder biblar, böcker, tidskrifter, broschyrer och vikblad strömmat ut till Guds folk. I likhet med floden i Hesekiels syn har strömmen av rena sanningar utvidgats i snabb takt för att människor över hela världen ska kunna släcka sin andliga törst. Bibelförklarande litteratur har länge varit tillgänglig i tryckt form. Och på vår hemsida, jw.org, finns sådant material nu i elektronisk form på över 900 språk! Hur påverkas uppriktiga människor av sanningens vatten?

12. a) Hur har vi fått se att Bibelns sanning varit till nytta för människor? b) Vilken varning förmedlar synen till oss i dag? (Se också fotnoten.)

¹² Livgivande vatten. Ängeln sa till Hesekiel: ”Där floden flyter fram ska allt leva.” Tänk på hur sanningens budskap har flödat till alla som har kommit in i vårt återställda andliga land. Bibelns sanningar har i andlig mening gett liv och hälsa åt miljontals människor med ärliga och mottagliga hjärtan. Men synen förmedlar också en viktig varning: Det är inte alla som fortsätter att vara mottagliga för dessa sanningar. I likhet med träskmarkerna i Hesekiels syn blir en del oemottagliga och vill inte längre acceptera och tillämpa sanningen.c Vi vill göra allt vi kan för att det inte ska stämma in på oss! (Läs 5 Moseboken 10:16–18.)

13. Vilket uppmuntrande budskap förmedlar träden i synen?

¹³ Träd som ger mat och läkedom. Förmedlar träden som växte längs floden ett uppmuntrande budskap till oss i dag? Ja, absolut! Kom ihåg att de gav en ny skörd av härlig frukt varje månad och att löven gav läkedom. (Hes. 47:12) Så träden påminner oss om att vi tjänar en generös Gud som ger oss det vi behöver allra mest – andlig mat och läkedom. Dagens värld är sjuk och svältfödd i andligt avseende. Som kontrast till det kan vi tänka på vad Jehova ger oss. Har du kommit till slutet på en artikel i en av våra tidskrifter, sjungit den avslutande sången på en sammankomst eller sett en video eller ett månadsprogram på JW Broadcasting och känt att du fyllts av tacksamhet för den fina andliga mat vi får? Vi är verkligen välnärda. (Jes. 65:13, 14) Bidrar den här maten till vår andliga hälsa? Ja, definitivt. De sunda råd vi får, som grundar sig helt på Bibeln, hjälper oss att bekämpa sådana hot mot vår andlighet som omoral, girighet och brist på tro. Jehova har dessutom gett oss en anordning som kan hjälpa bröder och systrar att återfå hälsan om de har blivit andligt sjuka på grund av allvarlig synd. (Läs Jakob 5:14.) Vi är verkligen välsignade, något som Hesekiels syn av träden påminner oss om.

14, 15. a) Vilken lärdom ligger det i att träskmarkerna i synen inte blev friska? b) Vilken nytta har vi av Hesekiels syn av floden nu i dag?

¹⁴ Samtidigt ligger det en varning i att träskmarkerna i synen inte blev friska. Vi skulle aldrig vilja hindra Jehovas välsignelser från att flöda in i vårt liv. Det skulle vara så tragiskt om vi förblev sjuka, precis som många andra i den här världen. (Matt. 13:15) I stället tar vi mer än gärna emot de välsignelser som den här floden för med sig. När vi ivrigt dricker Guds ords rena sanningsvatten, när vi delar med oss av dessa sanningar i tjänsten och när vi får råd, tröst och hjälp av de äldste som övats av den trogne tjänaren, kan vi tänka på floden i Hesekiels syn. Den för med sig liv och hälsa vart den än rinner!

¹⁵ Men kommer synen av floden att få en framtida uppfyllelse? Som vi ska se kommer den här floden att forsa fram i full bemärkelse i det kommande paradiset.

Hur synen får sin uppfyllelse i paradiset

16, 17. a) På vilket sätt kommer floden med livets vatten att bli ännu större i paradiset? b) Hur kommer vi att få nytta av denna flod av välsignelser i paradiset?

¹⁶ Kan du se dig själv i paradiset, när du njuter av livet tillsammans med familj och vänner? Genom att studera Hesekiels syn av floden kan du göra den bilden ännu mer levande. Hur då? Vi ska än en gång utgå från de tre tydliga och kärleksfulla inslagen i synen.

¹⁷ En flod av välsignelser. Den symboliska floden kommer på sätt och vis att utvidgas ännu mer i paradiset, för den kommer inte bara att föra med sig andliga välsignelser, utan också fysiska. Guds rike kommer att hjälpa trogna människor att få ännu större nytta av lösenoffret. Under Jesus tusenåriga styre kommer de undan för undan att lyftas upp till fullkomlighet! Inga fler sjukdomar, läkare, sjuksköterskor, sjukhus eller sjukförsäkringar! Livets vatten kommer att flöda till miljontals människor som har överlevt Harmageddon, ja till en ”en stor skara” som har kommit ut ur ”den stora prövningen”. (Upp. 7:9, 14) Men hur imponerande detta första flöde av välsignelser än kommer att vara, så är den floden bara som en liten bäck jämfört med det som ska komma senare. Precis som i Hesekiels syn kommer floden att bli både bredare och djupare allteftersom behoven ökar.

18. I vilken bemärkelse kommer floden med ”livets vatten” att utvidgas under tusenårsriket?

¹⁸ Livgivande vatten. Under de tusen åren kommer flödet med ”livets vatten” att bli en mäktig flod. (Upp. 22:1) Oräkneliga miljoner, ja miljarder, människor kommer att uppstå från de döda och få möjlighet att leva för evigt i paradiset! Ja, de välsignelser som Jehova förmedlar genom sitt rike kommer att inbegripa att ett enormt antal döda som sedan länge ”vilar i stoftet” ska ”få liv igen”. (Jes. 26:19) Men kommer alla som uppstår att få leva för evigt?

19. a) Vad visar att ny kunskap kommer att uppenbaras i paradiset? b) I vilken bemärkelse ska några ”lämnas åt saltet” i framtiden?

¹⁹ Var och en måste göra sitt eget val. Vid den tiden kommer nämligen nya bokrullar att öppnas. Så det uppfriskande vattnet från Jehova kommer att inbegripa att det uppenbaras ny kunskap, ny andlig vägledning. En spännande tanke, eller hur? Dessvärre kommer en del att vägra följa den här vägledningen och vända Jehova ryggen. Vissa kanske gör uppror under tusenårsriket, men de kommer inte att tillåtas störa friden i paradiset. (Jes. 65:20) Det här påminner oss om de ofruktbara träskmarkerna i Hesekiels syn, de som skulle ”lämnas åt saltet”. Tänk så oförståndigt att envist vägra dricka livets dyrbara vatten! Efter de tusen åren kommer en grupp upproriska människor att ställa sig på Satans sida. Men alla som vägrar underordna sig Jehovas rättfärdiga styre kommer att få samma dom: evig död. (Upp. 20:7–12)

20. Vilken anordning under tusenårsriket påminner träden i Hesekiels syn oss om?

²⁰ Träd som ger mat och läkedom. Jehova vill inte att någon av oss ska gå miste om det eviga livet. Han kommer att hjälpa oss att ta emot denna fantastiska gåva genom att återigen se till att det finns en anordning som påminner oss om träden som Hesekiel såg längs floden, träden vars frukt gav näring och vars löv gav läkedom. Men i paradiset kommer välsignelserna från Jehova inte bara att vara andliga, utan också fysiska. Jesus och de 144 000 kommer att regera tillsammans som kungar i himlen i tusen år. Och som präster kommer de att hjälpa trogna människor att få full nytta av Kristus lösenoffer så att de till slut blir fullkomliga. (Upp. 20:6) Hesekiels syn av träden som gav mat och läkedom är en parallell till ett avsnitt i en annan underbar profetia, som aposteln Johannes fick skriva ner. (Läs Uppenbarelseboken 22:1, 2.) Träden som Johannes såg hade löv som ”gav läkedom åt nationerna”. Oräkneliga miljoner trogna människor kommer att få nytta av den prästerliga tjänst som de 144 000 utför.

21. Hur har Hesekiels syn av floden påverkat dig, och vad ska vi gå igenom härnäst? (Se rutan ”En liten rännil blir en stor flod!”)

²¹ Det är verkligen underbart att tänka på den tid som ligger framför oss och som Hesekiels syn av floden hjälper oss att göra oss en bild av. Det stärker vårt hopp och gör att vi får frid inombords. Och tänk bara – för tusentals år sedan målade Jehova upp den här framtidsvyn med hjälp av ett underbart bildspråk, och han inbjuder oss tålmodigt att vara med och se den stora uppfyllelsen, den verklighet som utlovas i profetian. Kommer du att vara med där? Du kanske undrar om det verkligen kommer att finnas en plats för dig i paradiset. Som vi ska se skingrar den sista delen av Hesekiels profetia alla sådana orosmoln.

1, 2. a) Vilka anvisningar får Hesekiel av Jehova? b) Vilka frågor ska vi se närmare på?

HESEKIEL har just sett en syn som måste ha fått hans tankar att gå tillbaka nästan 900 år i tiden, till den period då Mose och Josua levde. På den tiden beskrev Jehova för Mose var gränserna för det utlovade landet skulle gå, och längre fram berättade Jehova för Josua hur landet skulle fördelas mellan Israels stammar. (4 Mos. 34:1–15; Jos. 13:7; 22:4, 9) Men nu, år 593 f.v.t., ger Jehova Hesekiel och hans landsmän i uppdrag att fördela det utlovade landet mellan Israels stammar en gång till! (Hes. 45:1; 47:14; 48:29)

² Vilket budskap förmedlade den här synen till Hesekiel och de andra judarna i fångenskap? Varför är den uppmuntrande för Guds folk i vår tid? Kommer den att få en större uppfyllelse i framtiden?

En syn med fyra löften

3, 4. a) Vilka fyra löften förmedlade Hesekiels sista syn? b) Vilket löfte ska vi undersöka i det här kapitlet?

³ Den sista synen som Hesekiel fick se fyller nio kapitel av hans bibelbok. (Hes. 40:1–48:35) Den innehåller fyra löften som handlar om den återupprättade nationen Israel, löften som gav uppmuntran åt judarna i fångenskap. Vad var det för löften? 1) Den rena tillbedjan skulle återställas i Guds tempel. 2) Lojala präster och herdar skulle leda nationen. 3) Alla som återvände till Israel skulle få ett landområde. 4) Jehova skulle vara med dem och bo hos dem igen.

⁴ Kapitel 13 och 14 i den här boken handlade om uppfyllelsen av de två första löftena – att den rena tillbedjan skulle återställas och att lojala herdar skulle leda folket. I det här kapitlet ska vi fokusera på det tredje löftet, att alla skulle få ett landområde som arvedel. Nästa kapitel kommer att handla om löftet att Jehova skulle vara hos dem. (Hes. 47:13–21; 48:1–7, 23–29)

”Det ska bli er egendom”

5, 6. a) Vilket landområde skulle delas upp? (Se den inledande bilden.) b) Vad var syftet med synen av fördelningen av landet?

⁵ Läs Hesekiel 47:14. I synen riktade Jehova Hesekiels uppmärksamhet på ett landområde som snart skulle likna ”Edens trädgård”. (Hes. 36:35) Jehova sa: ”Detta är det landområde som ni ska fördela mellan Israels 12 stammar som egendom.” (Hes. 47:13) Landområdet var Israel, det land som Guds folk skulle få återvända till. Som vi kan läsa i Hesekiel 47:15–21 gav Jehova sedan en detaljerad beskrivning av landets yttre gränser.

⁶ Vad var syftet med synen av fördelningen av landet? Beskrivningen av de exakt uppmätta gränserna försäkrade Hesekiel och de andra judarna om att deras älskade hemland definitivt skulle återställas. Tänk så uppmuntrande det måste ha varit att få ett löfte från Jehova som var så detaljerat och noggrant beskrivet! Fick Guds forntida folk verkligen ett land som sin egendom? Ja, det fick de.

7. a) Vad hände år 537 f.v.t., och vad påminner det oss om? b) Vad ska vi börja med att se närmare på?

⁷ År 537 f.v.t., ungefär 56 år efter att Hesekiel hade fått den här synen, började tusentals judar vända tillbaka till Israel och bosätta sig i landet. Det som hände då påminner om en liknande händelseutveckling bland Guds folk i modern tid. På sätt och vis har de också blivit tilldelade ett land. Hur då? Jehova har låtit sina tjänare komma in i ett andligt land. Med tanke på det kan återställelsen av det forntida utlovade landet lära oss mycket om återställelsen av Guds folks andliga land i vår tid. Men innan vi går närmare in på det ska vi se varför vi kan säga att det finns ett andligt land i dag.

8. a) Vilken nation ersatte Jehova den bokstavliga nationen Israel med? b) Vad är det andliga landet? c) När kom det andliga landet till, och vilka bor i det?

⁸ I en av Hesekiels tidigare syner hade Jehova visat att profetior om Israels återställelse skulle få en större uppfyllelse efter att hans ”tjänare David”, Jesus Kristus, hade blivit insatt som kung. (Hes. 37:24) Det hände 1914. Då hade den bokstavliga nationen Israel för länge sedan blivit ersatt som Guds folk av en nation av andliga israeliter, dvs. smorda kristna. (Läs Matteus 21:43; 1 Petrus 2:9.) Jehova ersatte alltså den bokstavliga nationen Israel med en andlig nation, men inte bara det; han ersatte också det fysiska landet Israel med ett andligt land, ett andligt paradis. (Jes. 66:8) Som vi såg i kapitel 17 i den här boken är detta andliga land den trygga, andliga miljö där de smorda som är kvar på jorden aktivt har tillbett Jehova sedan 1919. (Se ruta 9B, ”Varför 1919?”) Med tiden började också de som har ett jordiskt hopp, de andra fåren, att bosätta sig i det här andliga landet. (Joh. 10:16) Nu ser vi hur det andliga paradiset fortsätter att växa och breda ut sig, men det är först efter Harmageddon som människor kommer att få uppleva välsignelserna av det andliga paradiset fullt ut.

Landet fördelas lika

9. Vilka detaljerade anvisningar gav Jehova om fördelningen av landet?

⁹ Läs Hesekiel 48:1, 28. Sedan Jehova hade fastställt landets yttre gränser beskrev han i detalj hur själva landet skulle fördelas. Han sa att landet skulle fördelas lika mellan de 12 stammarna och att områdena skulle mätas upp exakt, från Dans stam i norr till Gads stam i söder. Vart och ett av de 12 landområdena sträckte sig tvärs över landet, från gränsen i öster till Stora havet, dvs. Medelhavet, i väster. (Hes. 47:20)

10. Vad kan den här delen av synen ha väckt för tankar hos judarna?

¹⁰ Vad kan den här delen av synen ha väckt för tankar hos judarna i landsflykt? Att Hesekiel beskrev landet så detaljerat måste ha försäkrat dem om att fördelningen av landet skulle ske på ett välorganiserat sätt. Det underströk också att alla kunde vara säkra på att de skulle få en egen arvslott i det återställda landet. Ingen som återvände skulle behöva stå där utan mark eller tak över huvudet.

11. Vad kan vi lära oss av synen av fördelningen av landet? (Se rutan ”Fördelningen av landet”.)

¹¹ Hur kan den här synen uppmuntra oss i dag? I det återställda utlovade landet fanns det inte bara plats för prästerna, leviterna och hövdingarna, utan också för alla andra som tillhörde de 12 stammarna. (Hes. 45:4, 5, 7, 8) I det nutida andliga paradiset finns det på liknande sätt inte bara plats för de smorda och dem i den stora skaran som har ansvarsuppgifter, utan också för alla andra som tillhör den stora skaran.a (Upp. 7:9) Oavsett vilken uppgift vi har i organisationen kan vi vara säkra på att vi har en plats och en viktig roll i det andliga paradiset. Det är verkligen en uppmuntrande tanke!

Två viktiga skillnader – vad betyder de för oss?

12, 13. Vilka specifika anvisningar gav Jehova om hur landet skulle fördelas mellan stammarna?

¹² En del av Jehovas anvisningar om hur landet skulle fördelas kanske förvånade Hesekiel, eftersom de skilde sig från de anvisningar Mose hade fått. Vi ska se på två sådana skillnader. Den ena gäller landet och den andra invånarna.

¹³ Landet. Mose skulle ge de större stammarna mer land än de mindre stammarna. (4 Mos. 26:52–54) Men i Hesekiels syn gav Jehova uttryckliga anvisningar om att alla stammar skulle få ”lika stora områden [”var och en detsamma som sin bror”, noten]”. (Hes. 47:14) Avståndet från den norra gränsen till den södra skulle alltså vara exakt lika stort i vart och ett av de 12 stammarnas landområden. Alla israeliter – oavsett vilken stam de tillhörde – skulle ha samma möjlighet att njuta av det överflöd som det utlovade landet kunde erbjuda.

14. Hur skilde sig Jehovas anvisningar när det gällde invandrare från det som hade sagts i Moses lag?

¹⁴ Invånarna. Moses lag skyddade invandrare och godkände att de tog del i tillbedjan av Jehova, men de fick inte äga någon mark. (3 Mos. 19:33, 34) Men det Jehova nu sa till Hesekiel skilde sig från de anvisningar han hade gett i lagen. Han sa: ”Ge invandraren en arvslott i det stamområde där han har bosatt sig.” Med de orden tog Jehova bort en stor skillnad mellan ”infödda israeliter” och invandrare. (Hes. 47:22, 23) I det återställda land som Hesekiel såg i synen lade han märke till att alla var jämlika och förenade i tillbedjan av Jehova. (3 Mos. 25:23)

15. Vilken evig sanning om Jehova bekräftades av hans anvisningar om landet och invånarna?

¹⁵ De här två anmärkningsvärda anvisningarna som Hesekiel fick om landet och invånarna måste ha känts betryggande för dem som befann sig i landsflykt. De visste att Jehova skulle behandla alla lika, oavsett om de var infödda israeliter eller utlänningar som tillbad Jehova. (Esr. 8:20; Neh. 3:26; 7:6, 25; Jes. 56:3, 8) Anvisningarna bekräftade också den underbara och eviga sanningen att alla Jehovas tjänare är lika dyrbara i hans ögon. (Läs Haggaj 2:7.) Den sanningen sätter vi stort värde på även i dag, oavsett om vi har det himmelska eller det jordiska hoppet.

16, 17. a) Vilken nytta har vi av att begrunda detaljerna om landet och invånarna? b) Vad ska vi gå igenom i nästa kapitel?

¹⁶ Vilken nytta har vi av att begrunda de här detaljerna om landet och invånarna? Vi påminns om att jämlikhet och enhet är något som måste känneteckna vår globala familj av bröder och systrar i dag. Jehova är inte partisk. Vi behöver fråga oss: Är jag lika opartisk som Jehova? Behandlar jag alla mina medtillbedjare med respekt, oavsett vilken etnisk bakgrund eller vilka omständigheter i livet de har? (Rom. 12:10) Vi är lyckliga över att vår himmelske Far, Jehova, har gett oss alla samma möjlighet att njuta av det andliga paradiset, där vi helhjärtat utför helig tjänst för honom och får hans välsignelser. (Gal. 3:26–29; Upp. 7:9)

¹⁷ Vad kan vi lära oss av det fjärde löftet som gavs i den avslutande delen av Hesekiels sista syn – löftet om att Jehova skulle vara med sitt folk? Det kommer nästa kapitel att handla om.

1, 2. a) Vilket landområde skulle avskiljas? (Se bilden på bokens omslag.) b) Vilken försäkran ger synen till folket i landsflykt?

I SIN sista syn får Hesekiel veta att en del av landet ska avskiljas för ett särskilt ändamål. Den ges inte som arvedel till någon av de israelitiska stammarna, utan som ett bidrag åt Jehova. Hesekiel får också kännedom om en mycket speciell stad med ett fascinerande namn. Den här delen av synen ger folket i landsflykt en viktig försäkran: Jehova kommer att vara med dem när de återvänder till sitt kära hemland.

² Hesekiel ger oss en detaljerad beskrivning av detta bidrag. Vi ska titta närmare på den här skildringen, som har stor innebörd för oss som tillber Jehova.

”Ett heligt bidrag tillsammans med ... staden”

3. Vilka fem områden bestod det avskilda landområdet av, och vad var syftet med dem? (Se rutan ”Det landområde som ni ger som bidrag”.)

³ Inom det avskilda landområdet fanns ett kvadratiskt område som mätte 25 000 alnar (13 kilometer) från norr till söder och 25 000 alnar från öster till väster. Det området kallades ”hela bidraget” och var uppdelat i tre horisontella landremsor. Den övre delen var för leviterna, och den mittersta delen var för templet och prästerna. De här två delarna utgjorde ”ett heligt bidrag”. Den nedre, mindre delen, ”det återstående området”, var ”för allmänt bruk” och tillhörde staden. (Hes. 48:15, 20)

4. Vilken lärdom kan vi hitta i avsnittet om bidraget åt Jehova?

⁴ Vilken lärdom kan vi hitta i avsnittet om bidraget åt Jehova? Genom att först avskilja land för det här särskilda bidraget och sedan land för stammarna, visade Jehova att detta andliga centrum skulle vara den viktigaste delen av landet. (Hes. 45:1) Folket lärde sig utan tvivel mycket av den här prioriteringsordningen. De behövde låta tillbedjan av Jehova komma på första plats i livet. Vi ser också andliga aktiviteter, som att studera Bibeln, gå på mötena och gå i tjänsten, som det viktigaste i vårt liv. I det här avsnittet lär Jehova oss alltså hur viktigt det är att vi prioriterar rätt och låter vårt liv kretsa kring tillbedjan av honom.

”Staden ska ligga i mitten”

5, 6. a) Vilka skulle staden tillhöra? b) Vad syftade staden inte på, och varför kan vi säga det?

⁵ Läs Hesekiel 48:15. Vad var innebörden i ”staden” och marken omkring den? (Hes. 48:16–18) I synen hade Jehova sagt till Hesekiel: ”Stadens egendom ... ska tillhöra hela Israels folk.” (Hes. 45:6, 7) Så staden och marken omkring den hörde alltså inte till det heliga bidrag som skulle ”[avskiljas] åt Jehova”. (Hes. 48:9) Med det i åtanke ska vi se vad vi i vår tid kan lära oss av anordningen med staden.

⁶ Men för att kunna dra ut lärdomarna behöver vi först konstatera vad staden i synen inte kan ha varit. Den kan inte ha syftat på det återuppbyggda Jerusalem med dess tempel, för det fanns inte något tempel i den stad som Hesekiel såg i synen. Den kan inte heller ha syftat på någon annan stad i det återställda Israel, för varken de som återvände från fångenskapen eller deras avkomlingar byggde någonsin en stad som överensstämde med beskrivningen i synen. Och den kan inte heller ha syftat på en himmelsk stad, för den var byggd på ett landområde ”som inte var heligt”, dvs. på mark som var för allmänt bruk och som inte hade avskilts för helig tillbedjan. (Hes. 42:20)

7. Vad var det för stad Hesekiel såg, och vad tycks den representera? (Se den inledande bilden.)

⁷ Så vad var det för stad Hesekiel såg? Kom ihåg att han såg staden i samma syn som han såg landet. (Hes. 40:2; 45:1, 6) Guds ord visar att landet var ett andligt land, så staden måste vara en andlig stad. Vad tänker man på när man hör ordet ”stad”? Det för vanligtvis tankarna till en grupp människor som bor på en och samma plats och bildar något strukturerat och organiserat. Så den välordnade stad som Hesekiel såg – som var helt kvadratisk – tycks representera ett välorganiserat administrativt centrum.

8. Vilket område har administrationen ansvar för, och varför kan vi säga det?

⁸ Vilket område har den här administrationen ansvar för? Hesekiels syn visar att staden utövar myndighet inom det andliga landet. Så den här administrationen verkar i dag inom Guds folks verksamhetsområde. Och vad indikerar det faktum att staden ligger på allmän, icke-helig, mark? Det påminner oss om att staden inte syftar på en himmelsk administration, utan på en jordisk, som verkar till nytta för alla som befinner sig i det andliga paradiset.

9. a) Vilka utgör den jordiska administrationen i dag? b) Vad kommer Jesus att göra under tusenårsriket?

⁹ Vilka utgör den här jordiska administrationen? I Hesekiels syn omtalades den som hade ledningen i staden som ”hövdingen”. (Hes. 45:7) Han var tillsyningsman bland folket, men han var varken präst eller levit. Hövdingen får oss att särskilt tänka på tillsyningsmän i våra församlingar som inte är smorda. De här omtänksamma andliga herdarna, som tillhör de andra fåren, tjänar ödmjukt under Kristus himmelska regering. (Joh. 10:16) Under tusenårsriket kommer Jesus att välja ut kvalificerade äldstebröder över ”hela jorden” och göra dem till ”furstar”. (Ps. 45:16) Under den himmelska regeringens ledning kommer de att ta hand om Guds folks intressen under de tusen åren.

”Jehova är där”

10. Vad heter staden, och vilken försäkran ligger i det namnet?

¹⁰ Läs Hesekiel 48:35. Staden heter ”Jehova är där”. Det namnet är en försäkran om att det är en stad där man tydligt märker Jehovas närvaro. Genom att Jehova visade Hesekiel den här centralt belägna staden var det som att han sa till judarna i landsflykt: ”Jag ska återigen vara hos er!” Vilket uppmuntrande löfte!

11. Vilka lärdomar kan vi hämta från staden i Hesekiels syn och dess namn?

¹¹ Vilka lärdomar kan vi hitta i den här delen av Hesekiels profetia? Namnet på den här stadsliknande administrationen försäkrar oss om att Jehova är mitt ibland sina lojala tjänare på jorden i dag och att han alltid kommer att vara det. Det här betydelsefulla namnet betonar också en viktig sanning: Stadens syfte är inte att ge makt åt människor, utan att se till att saker och ting genomförs på Jehovas kärleksfulla och resonliga sätt. Jehova har till exempel inte gett den här jordiska administrationen myndighet att dela upp landet efter eget tycke. Nej, han förväntar att de ska respektera den tilldelning, eller de privilegier, som han själv har gett sina tjänare, även de tjänare som kan verka oansenliga. (Ords. 19:17; Hes. 46:18; 48:29)

12. a) Vad mer är speciellt med den här staden, och vad visar det? b) Vilken viktig påminnelse utgör det här för kristna tillsyningsmän?

¹² Finns det något mer som är speciellt med staden ”Jehova är där”? Forntida städer hade vanligtvis så få portar i stadsmuren som möjligt, men den här staden har 12 portar! (Hes. 48:30–34) De många portarna (tre på varje sida av den kvadratiska staden) visar att de som utgör stadens administration är tillgängliga och står till förfogande för alla Guds tjänare. Och att det är just 12 portar betonar att staden är öppen för alla, för ”hela Israels folk”. (Hes. 45:6) Denna öppenhet utgör en viktig påminnelse för kristna tillsyningsmän. Jehova vill att de ska vara lätta att prata med och tillgängliga för alla som bor i det andliga paradiset.

Guds folk kommer ”för att tillbe” och understöder verksamheten i staden

13. Vilka olika former av tjänst beskriver Jehova?

¹³ Vi ska gå tillbaka till Hesekiels tid och se vilka ytterligare detaljer som den här omfattande synen av fördelningen av landet innehåller. I synen nämner Jehova människor som ska utföra olika former av tjänst. Prästerna ska tjäna ”vid helgedomen” och frambära offer och träda fram inför Jehova för att utföra tjänst för honom. Och leviterna ska tjäna ”vid templet” och ”ta hand om arbetet och allt som ska göras där”. (Hes. 44:14–16; 45:4, 5) Dessutom ska arbetare vara verksamma nära staden. Vilka är de?

14. Vad påminner arbetarna nära staden oss om?

¹⁴ Arbetarna som understöder verksamheten i staden kommer från ”Israels alla stammar”. Deras uppgift är att odla grödor som ”ska livnära dem som arbetar för staden”. (Hes. 48:18, 19) Påminner den här anordningen om en möjlighet som vi har i vår tid? Ja. I dag har alla som bor i det andliga paradiset möjlighet att understödja Kristus smorda bröder och de bröder i den stora skaran som Jehova har förordnat till att ta ledningen. (Upp. 7:9, 10) Något av det viktigaste vi kan göra för att understödja dem är att villigt följa anvisningarna från den trogne tjänaren.

15, 16. a) Vilken ytterligare detalj kan vi lägga märke till i Hesekiels syn? b) Vilka liknande aktiviteter har vi möjlighet att ta del i?

¹⁵ Hesekiels syn innehåller ytterligare en detalj som kan ge oss en lärdom om vår tjänst. Vad är det för detalj? Jehova säger att människor ur de 12 icke-levitiska stammarna ska vara verksamma på två platser: på templets förgård och på stadens betesmarker. Vad ska de göra på de här platserna? Till templets förgård ska alla stammar komma ”för att tillbe” genom att frambära offer åt Jehova. (Hes. 46:9, 24) Och till stadens betesmarker ska människor från alla stammar komma för att understödja stadens verksamhet genom att odla marken. Vad kan vi lära oss av de här människornas exempel?

¹⁶ I dag har de som tillhör den stora skaran möjlighet att ta del i liknande aktiviteter. De tillber Jehova ”i hans tempel” genom att frambära offer av lovprisning. (Upp. 7:9–15) Det gör de genom att predika och genom att ge uttryck åt sin tro vid församlingens möten. De ser sådan direkt tillbedjan av Jehova som sitt viktigaste ansvar. (1 Krön. 16:29) Många av Guds tjänare har även möjlighet att understödja hans organisation på många praktiska sätt. De hjälper till med att bygga och underhålla Rikets salar och avdelningskontor och deltar i många andra projekt inom Jehovas organisation. Andra understöder sådana projekt ekonomiskt. Man kan säga att alla dessa är med och odlar marken ”till Guds ära”. (1 Kor. 10:31) De brinner för sitt arbete och utför det med glädje eftersom de vet att Jehova ”sätter högt värde på sådana offer”. (Hebr. 13:16) Tar du vara på de här möjligheterna?

”Vi ser fram emot en ny himmel och en ny jord”

17. a) Vilken större uppfyllelse kommer Hesekiels syn att få i framtiden? b) Vilka kommer att få nytta av den stadsliknande administrationen under tusenårsriket?

¹⁷ Kommer vi att få se en större uppfyllelse av Hesekiels syn av bidraget i framtiden? Ja! Tänk på följande: Hesekiel såg att området som kallades ”det heliga bidraget” låg i mitten av landet. (Hes. 48:10) Efter Harmageddon kommer Jehova på liknande sätt att vara mitt ibland oss, oavsett var på jorden vi bor. (Upp. 21:3) Under tusenårsriket kommer den stadsliknande administrationen, dvs. de på jorden som får i uppgift att ta hand om Guds folks intressen, att få inflytande över hela jorden och ge kärleksfull vägledning till alla dem som utgör ”en ny jord”, ett nytt samhälle. (2 Petr. 3:13)

18. a) Varför kan vi vara säkra på att den stadsliknande administrationen kommer att vara i harmoni med Guds styre? b) Vilken försäkran får vi av stadens namn?

¹⁸ Varför kan vi vara säkra på att den stadsliknande administrationen alltid kommer att vara i full harmoni med Guds styre? Därför att Bibeln visar att den jordiska staden med 12 portar är en återspegling av den himmelska staden med 12 portar, ”det nya Jerusalem”, som utgörs av Kristus 144 000 medregenter. (Upp. 21:2, 12, 21–27) Det här tyder på att den jordiska administrationen kommer att återspegla alla beslut som fattas av Guds rike i himlen och noggrant genomföra dem. Ja, stadens namn, ”Jehova är där”, försäkrar oss alla om att den rena tillbedjan kommer att bestå och blomstra för evigt i paradiset. Vilken underbar framtid som väntar oss!