51 BARNABAS
”Tröstens son”
OMKRING tre år efter att Saul från Tarsos blev kristen återvände han till Jerusalem för att träffa de kristna där. (Gal. 1:15–19) Han såg dem som sina bröder och systrar, men de såg fortfarande honom som en våldsam motståndare. Många av dem litade inte på att han verkligen hade förändrats. Men en modig och medkännande man bestämde sig för att hjälpa Saul.
De kristna i Jerusalem var fortfarande rädda för Saul från Tarsos, men det fanns en man som vågade hjälpa honom.
Första gången den här mannen omnämns i Bibeln kallas han Josef. Omkring pingsten år 33 v.t. sålde han en åker för att kunna stötta några bröder och systrar som var i behov av hjälp. Han var känd för att vara en omtänksam man som letade efter möjligheter att hjälpa andra, och därför kallade apostlarna honom för Barnabas, som betyder ”tröstens son”. När Saul kom till Jerusalem omkring år 36 var Barnabas den som vågade ta initiativet till att välkomna Saul. Det står: ”Då hjälpte Barnabas honom och tog med honom till apostlarna.” Det blev början på en lång och fin vänskap.
Saul predikade ivrigt om Jesus i Jerusalem, och det gjorde att några fanatiska judar ville döda honom. Då skickade bröderna honom till Tarsos, hans födelseort. Tiden gick, och ungefär nio år senare skickades Barnabas till Antiokia i Syrien, där det fanns många nya bröder och systrar. Barnabas kunde uppmuntra och styrka dem eftersom han var ”en god man, fylld av helig ande och tro”. Men intresset för de goda nyheterna var så stort i Antiokia att Barnabas behövde hjälp, så han reste till Tarsos och letade upp sin vän Saul. Saul följde med Barnabas tillbaka. De blev ett riktigt bra team och hjälptes åt med att undervisa och predika i staden. De var också med och organiserade nödhjälp för bröder och systrar som hade det dåligt ställt.
Barnabas och Saul, som med tiden blev mer känd som Paulus, gav sig av på en missionsresa ihop. Under resans gång hamnade de i flera situationer där de behövde vara modiga och lita på Jehova. I Ikonion var det några judar som bestämde sig för att stena dem till döds. Men när Paulus och Barnabas fick reda på det gav de sig av till Lystra. Där blev de bemötta på ett helt annat sätt – människorna trodde till en början att de var gudar! Men sedan kom motståndare från Antiokia och Ikonion och lyckades vända folket emot dem. De gav sig på Paulus, stenade honom och släpade ut honom utanför staden och lämnade honom där, eftersom de trodde att han var död. Men när de kristna från Lystra ställde sig runt Paulus insåg de att han levde. Han reste sig upp och gick tillbaka in i staden. Tänk så lättad Barnabas måste ha blivit när han såg att Paulus levde! Dagen därpå lämnade de Lystra, men kort därefter återvände de dit för att uppmuntra vännerna där. Det måste verkligen ha krävt stort mod!
Barnabas och Paulus höll ihop i med- och motgång, och de fick uppleva både skrämmande och fantastiska saker tillsammans. Men vid ett tillfälle blev de här nära vännerna riktigt osams. Barnabas ville absolut att hans unga kusin Markus skulle följa med dem på deras nästa resa. Men det ville inte Paulus, eftersom Markus hade lämnat dem vid ett tidigare tillfälle. Ingen av dem var villig att ge med sig. ”De grälade så hetsigt om saken att de gick skilda vägar.”
Fortsatte Barnabas att vara arg på Paulus, eller kunde han förlåta honom? Ibland krävs det mod och förtröstan för att göra saker på Jehovas sätt. Om man blir osams med en medtroende kanske det känns lättast att bara fortsätta vara arg på personen. Det kan vara frestande att prata illa om honom eller henne eller att till och med dra sig undan från församlingen. Det krävs ansträngning för att inte ta den lätta vägen, utan istället göra allt man kan för att bevara friden. Men när vi gör det visar vi att vi litar på Jehova och hans vägledning.
Varken Barnabas eller Paulus lät den här händelsen hindra dem i deras tjänst för Jehova. Barnabas tog med sig Markus och seglade till Cypern, där de fortsatte predika och undervisa. Paulus fortsatte sin resa tillsammans med Silas, och med Jehovas hjälp kunde de styrka församlingarna och sprida de goda nyheterna till många fler.
Men hur gick det med Barnabas och Paulus relation? Fortsatte det att vara spänt mellan dem? Nej. Hur vet vi det? I några av breven som Paulus längre fram skrev till församlingarna pratade han gott om Barnabas. I ett av dem skrev han att Barnabas, precis som han själv, arbetade hårt för att försörja sig samtidigt som han fokuserade på tjänsten. (1 Kor. 9:6) I ett annat brev pratade han positivt om Markus och framhöll att han var ”Barnabas kusin”. (Kol. 4:10, 11) Så även om Paulus och Barnabas kanske inte hade ett lika nära samarbete längre var de fortfarande vänner. Barnabas fortsatte att leva upp till sitt namn genom att trösta andra och dela med sig av de goda nyheterna. Och han delade säkert med sig av sin erfarenhet till sin yngre kusin Markus och hjälpte honom att bli mer användbar för Jehova. I nästa kapitel ska vi se på vilket sätt Markus var modig.
Läs skildringen i Bibeln:
Prata om:
Hur visade Barnabas att han var modig och litade på Jehova?
Gräv djupare
1. Leviterna ärvde inget landområde i Israel, så hur kom det sig att leviten Barnabas ägde en åker? (4 Mos. 18:20, Apg. 4:36, 37; w98 15/4 s. 20 § 4, fotnot)
2. Varför kallades Barnabas apostel? (Apg. 14:14; it ”Barnabas” § 3)
3. Lukas skriver att Barnabas och Paulus predikade för ”prokonsuln” Sergius Paulus när de var på Cypern. Är den benämningen historiskt korrekt? (Apg. 13:7, 12; it ”Cypern” § 7) BILD A
Bank of Cyprus Cultural Foundation Collection
Bild A: Ett mynt från Claudius regeringstid. Han var kejsare när Barnabas och Paulus var på Cypern. Myntet bekräftar att ordet ”prokonsul” användes om den högste styresmannen på ön.
4. Varför är det inte förvånande att invånarna i Lystra ville välkomna Barnabas och Paulus med offer? (Apg. 14:11–13; bt s. 97, rutan)
Fundera och praktisera
Hur kan vi vara generösa som Barnabas?
Det verkar som att Barnabas till en början tog ledningen under hans och Paulus missionsresa, men med tiden fick Paulus en mer framträdande roll. Men det finns inget som tyder på att Barnabas blev avundsjuk. I vilka situationer kan vi efterlikna honom? BILD B
Bild B
Hur kan du vara lika modig som Barnabas?
Se den större bilden
Vad lär den här skildringen dig om Jehova?
Hur hänger den här skildringen ihop med Jehovas avsikt?
Hur känner du för att Barnabas blev utvald till att styra med Jesus i himlen?
Ta reda på mer
Vad kan vi lära oss av att Barnabas och Paulus kunde samarbeta trots att de var så olika?
”Kan du lösa konflikter och bevara friden?” (w17.06 s. 16–20)
Titta på den här videon och se hur bröder kan efterlikna Barnabas och Paulus om det är något de inte är överens om.