TIGLAT-PILESER III

[Tịglat-Pilẹser]

En mäktig assyrisk kung och den förste av de assyriska härskarna som nämns vid namn i Bibeln. Några menar att Tiglat-Pileser III (namnet stavas även Tilgat-Pilneser) var av kungligt blod, men andra hävdar att han var en troninkräktare. I själva verket vet man varken varifrån han härstammade eller hur han fick kungamakten. Hans regering kännetecknades dock av reformer, utvidgning och ökad styrka som förde det assyriska väldet in i en glansperiod. Han anses vara den förste assyriske kung som tydligt hade som politik att i stor skala deportera och omflytta besegrade folkslag. Enligt en uppgift blev 154 000 människor tvångsförflyttade inom de erövrade områdena under ett enda år. Syftet med denna hårda politik var tydligtvis att motverka nationalistiska tendenser och förhindra samlade försök att kasta av det assyriska oket.

Den här kungen förekommer första gången i den bibliska berättelsen under namnet ”Pul”. (2Ku 15:19) I Första Krönikeboken 5:26 sägs det också att Gud ”uppväckte ... den assyriske kungen Puls ande, ja den assyriske kungen Tilgat-Pilnesers ande, så att han förde ... [några israelitiska stammar] i landsflykt”. I gamla profana källor används båda de här namnen om samme person. I ”den babyloniska kungalistan A” kallas han ”Pulu”, men i ”den synkronistiska krönikan” används namnet ”Tukultiapilesharra” (Tiglat-Pileser). (Ancient Near Eastern Texts, utgiven av J. B. Pritchard, 1974, sid. 272, 273) Det är också värt att lägga märke till att verbet ”förde” i ovanstående bibelställe står i singular i hebreiskan, inte i plural. Det anses i allmänhet att ”Pul” var kungens personliga namn och att han tog namnet ”Tiglat-Pileser” (efter en tidigare, berömd assyrisk kung) när han besteg tronen.

Det verkar som om Tiglat-Pileser III under början av sin regering var upptagen med att befästa världsväldets gränser i söder, öster och norr. Men snart kastade Assyrien en hotfull skugga över Aram och Palestina i väster.

I assyriska inskrifter nämns Azriau av Ia-ú-da-a-a (Juda) i samband med ett fälttåg som Tiglat-Pileser III företog i Aram. (Ancient Near Eastern Texts, sid. 282, 283) Detta kan tyckas syfta på kung Asarja i Juda, mer känd som Ussia (829–778 f.v.t.), men detta är en omdiskuterad fråga, eftersom några hävdar att även det lilla arameiska riket Samal ibland kallades Juda. Men det verkar inte särskilt troligt att en hednisk kung skulle ha haft ett namn som innehåller namnet Jah (en kortform av Jehova) och att han dessutom skulle ha levt samtidigt med den judeiske kungen med samma namn. Å andra sidan nämner inte Bibeln Tiglat-Pileser i samband med Asarja (Ussia), och för övrigt är de assyriska uppteckningarna mycket förvanskade.

När Menahem var kung i Israel (ca 790–781 f.v.t.) trängde Tiglat-Pileser III (Pul) in i Palestina, och Menahem försökte vinna assyrierns ynnest genom att betala honom ”1 000 talenter silver” (motsvarar i dag 57 miljoner kr). Tiglat-Pileser var för tillfället nöjd med detta och drog tillbaka sina styrkor. (2Ku 15:19, 20) I assyriska uppteckningar talas det om att Me-ni-hi-im-me (Menahem) tillsammans med Reson (Resin) i Damaskus och Hiram i Tyros betalade tribut till Tiglat-Pileser.

På den judeiske kungen Ahas tid (761–746 f.v.t.) slöt kungen i Israel, Peka, ett förbund med kung Resin av Damaskus och angrep Juda. (2Ku 16:5, 6; Jes 7:1, 2) Trots att profeten Jesaja försäkrade kung Ahas om att de två sammansvurna kungarikena snart skulle försvinna från scenen, valde kungen att sända mutor till Tiglat-Pileser för att han skulle komma och rädda honom. (2Ku 16:7, 8; Jes 7:7–16; 8:9–13) En assyrisk inskrift beskriver den muta som Ia-ú-ha-zi (Jehoahas, dvs. Ahas) i Juda och andra kungar i området betalade: ”Guld, silver, tenn, järn, antimon, linnekläder med mångfärgade dekorationer, kläder (tillverkade) i deras land (av) mörkt purpurfärgad ull ... alla slags dyrbarheter, produkter från hav och från land, (utsökta) produkter från deras områden, (deras) kungars skatter, hästar, mulor (vana vid) oket.” (Ancient Near Eastern Texts, sid. 282) Den aggressive assyriern följde Ahas önskan och invaderade Israel, erövrade flera städer i norr och härjade områdena Gilead, Galileen och Naftali och förde många i landsflykt. (2Ku 15:29; 1Kr 5:6, 26) Även Damaskus blev angripet och erövrat av de assyriska styrkorna, och kung Resin blev dödad. Här i Damaskus tog Tiglat-Pileser III emot kung Ahas, som kom till honom för att visa antingen sin tacksamhet eller sin undergivenhet. (2Ku 16:9–12)

Jesaja hade blivit inspirerad att förutsäga att Jehova skulle använda Assyriens kung som ”en lejd rakkniv” för att ”avraka” Judas rike. (Jes 7:17, 20) Det framgår inte om denna ”rakkniv” syftade uttryckligen på Tiglat-Pileser III, som kung Ahas mutade, men skildringen visar ändå att denne assyriske kung vållade Ahas stort trångmål och att mutan inte ”hjälpte honom”. (2Kr 28:20, 21) Detta kan ha varit den inledande fasen av den assyriska ”flod” som skulle ”svämma över” Juda och till sist nå ”upp till halsen” på riket, vilket den tydligt gjorde på Hiskias tid. (Jes 8:5–8; 2Ku 18:13, 14)

Tiglat-Pileser III säger följande i sina inskrifter om nordriket Israel: ”De störtade sin kung, Peka (Pa-qa-ha), och jag insatte Hosea (A-ú-si-’) som kung över dem. Jag fick av dem 10 talenter guld [33 miljoner kr] och 1 000(?) talenter silver [57 miljoner kr] som [tri]but och förde dem till Assyrien.” (Ancient Near Eastern Texts, sid. 284) Den assyriske kungen tar alltså åt sig äran för Hoseas tillträde som kung i Israel efter lönnmordet på föregångaren, kung Peka (ca 758 f.v.t.). (2Ku 15:30)

I assyriska inskrifter tillskrivs Tiglat-Pileser III en regeringstid på 18 år. Men Bibelns skildring tyder på att hans regering varade längre än så genom att han omtalas från Menahems tid ända till Hoseas tid. De hebreiska skrifterna är dock inte så detaljerade att man definitivt kan säga att de assyriska inskrifterna är felaktiga i det här avseendet. Exempelvis råder det viss osäkerhet när det gäller hur de israelitiska kungarnas regeringstider skall placeras kronologiskt. Det är också värt att påpeka att perioden före den tidpunkt då Tiglat-Pileser i allmänhet anses ha börjat regera är relativt dunkel i de forntida inskrifterna och anses ha varit en tid av kraftig nedgång för assyrierna. Den franske forskaren Georges Roux skriver därför: ”I 36 år ... var Assyrien praktiskt taget lamslaget.” Om Assur-nirari V, som räknas som Tiglat-Pileser III:s föregångare, säger samme författare: ”Han vågade knappt lämna sitt palats, och han blev troligen dödad i ett uppror som bröt ut i Kalhu och resulterade i att hans yngre bror [?], Tiglat-Pileser III, blev satt på tronen.” (Ancient Iraq, 1964, sid. 251) Med tanke på detta är det inte omöjligt att Tiglat-Pileser utövade kungamakten under en längre period än den som vanligen tillskrivs honom, eventuellt då även som medregent.

Enligt 2 Krönikeboken 28:16 sände Ahas ”bud till Assyriens kungar och bad att de skulle hjälpa honom”. Ordet ”kungar” står här i plural i den hebreiska masoretiska texten men i singular (”kung”) i Septuaginta och i gamla handskrifter. Flera nyare översättningar föredrar att följa den masoretiska textens pluralform i den här versen. (NV, SFB) Vissa forskare uppfattar här pluralformen som ett uttryck för summan av den storhet och det majestät som tillskrivs härskaren (Tiglat-Pileser III) som ”kungars kung”. Men andra riktar uppmärksamheten på den assyriske kungens skrytsamma ord i Jesaja 10:8: ”Är inte mina furstar samtidigt kungar?” Det är därför möjligt att benämningen ”Pul, Assyriens kung”, som förekommer i 2 Kungaboken 15:19, också kan uppfattas på det sättet att han var härskare över en assyrisk provins innan han blev kung över hela riket.

När Tiglat-Pileser III dog efterträddes han av Salmanassar V. Man kunde ha känt till mer om Tiglat-Pileser om inte en senare kung, Esarhaddon, hade förvanskat hans inskrifter, en kränkning som annars är okänd i den assyriska historien.