Sierra Leone och Guinea
FÖR omkring 500 år sedan, vid Sierra Leoneflodens mynning, började ett litet bomullsträd slå rot och växa. Under de följande 300 åren växte det sig allt större medan tragiska händelser utspelade sig framför det. Hänsynslösa slavhandlare skeppade i väg närmare 150 000 män, kvinnor och barn till slavmarknader i främmande länder.
Det berömda bomullsträdet i Freetown.
Den 11 mars 1792 samlades hundratals frigivna amerikanska slavar vid bomullsträdet för att fira att de hade fått återvända till Afrika. Den dagen grundades Freetown, en bosättning som var ett uttryck för deras framtida förhoppningar. Frigivna slavar fortsatte att anlända dit, och snart fanns det mer än 100 olika språk- och folkgrupper där. De här nya invånarna hade bomullsträdet som symbol för frihet och hopp.
I nästan 100 år har Jehovas vittnen i Sierra Leone tröstat sina medmänniskor med ett verkligt hopp om frihet, nämligen ”Guds barns härliga frihet”. (Rom. 8:21) Den friheten kommer att innebära en befrielse från slaveriet under synd och död när Guds rike inför fred och paradisiska förhållanden på jorden. (Jes. 9:6, 7; 11:6–9)
Under de senaste 50 åren har Jehovas vittnens avdelningskontor i Sierra Leone också haft tillsynen över predikoarbetet i Guinea. Det här grannlandet har upplevt politiska, sociala och ekonomiska omvälvningar, vilket har fått många av invånarna att ta emot Bibelns uppmuntrande budskap.
Jehovas vittnen i Sierra Leone och Guinea har predikat de goda nyheterna trots många svårigheter, till exempel utbredd fattigdom, analfabetism, inrotade traditioner, etnisk splittring och inbördeskrig. Våra kära vänners berättelser ur verkliga livet vittnar om deras starka tro och hängivenhet. Det de har varit med om kommer att röra vårt hjärta och stärka vår tro på ”den Gud som inger hopp”. (Rom. 15:13)