15 Sedan gick Natan hem till sig.

Och Jehova lät en sjukdom drabba barnet som Urịas hustru hade fött åt David.

19 När David såg att tjänarna stod och viskade förstod han att barnet hade dött, så han frågade dem: ”Har pojken dött?” ”Ja, det har han”, svarade de.

10 Amnon sa till Tamar: ”Bär in maten* till sovrummet och servera mig den på sängen.” Då tog Tamar de hjärtformade bröden som hon hade bakat och bar in dem till sin bror Amnon i sovrummet. 11 Hon gick in till honom med maten, och då tog han tag i henne och sa: ”Kom och ligg med mig, min syster.” 12 ”Nej, min bror! Kränk mig inte, för så får man inte göra i Israel!”+ utbrast hon. ”Gör inte något så skamligt!+ 13 Hur skulle jag kunna leva med en sådan skam? Och du kommer att räknas bland de föraktade i Israel. Snälla, tala med kungen, han kommer att se till att du får mig.” 14 Men han vägrade lyssna på henne, och han övermannade henne och våldtog henne. 15 Efteråt började Amnon hata henne intensivt. Ja, hans hat mot henne blev starkare än den kärlek han hade haft till henne. Amnon sa: ”Upp med dig, försvinn härifrån!”

14 Då sa David till tjänarna som var hos honom i Jerusalem: ”Skynda er, vi måste fly,+ för ingen kan komma undan Ạbsalom! Om han hinner hit är katastrofen ett faktum, för han tänker döda alla i staden med svärd!”+