10 Då sa jag: ”Åh nej, suveräne Herre Jehova! Du har fört detta folk+ och Jerusalem bakom ljuset! Du har lovat oss fred,+ men vi har svärdet mot strupen.”*

Och mitt folk älskar att ha det så.+

Men vad ska ni göra när slutet kommer?”

13 ”Från den minste till den störste, alla roffar girigt åt sig.+

Från profet till präst, alla förleder och bedrar.+

14 De försöker släta över mitt folks sammanbrott* och säger:

’Det är fred! Det är fred!’

när det inte är någon fred.+

16 Så här säger arméernas Jehova:

”Lyssna inte på vad profeterna säger till er.+

De förleder er.*

17 De säger gång på gång till dem som föraktar mig:

’Jehova har sagt: ”Ni ska få fred.”’+

Och till alla som följer sitt eget obstinata hjärta säger de:

’Ingen olycka ska drabba er.’+

8 ’Om en nation eller ett rike vägrar att tjäna Nebukadnẹssar, Babylons kung, och vägrar att lägga sin nacke under Babylons kungs ok, då ska jag straffa den nationen med svärd,+ svält och pest’,* säger Jehova, ’tills jag har gjort slut på den genom honom.’

9 ’Lyssna därför inte när era profeter, spåmän, drömtydare, magiker och trollkarlar säger till er: ”Ni ska inte tjäna Babylons kung.” 10 De profeterar lögn för er, och därför ska ni föras långt bort från ert land. Jag ska skingra er, och ni ska gå under.

10 Allt detta ska hända för att de har vilselett mitt folk och sagt: ”Det är fred!” när det inte är någon fred.+ När det byggs en tunn vägg putsar de den med kalk.’*+

Ändå lutar de sig mot Jehova* och säger:

Ӏr inte Jehova med oss?+

Ingen olycka ska drabba oss.”+