15 Då gick fariséerna i väg och konspirerade för att försöka sätta dit honom för något han sa.+ 16 Och de skickade sina lärjungar och även anhängare av Herodes parti+ till honom, och de sa: ”Lärare, vi vet att du alltid talar sanning och lär ut Guds väg på rätt sätt. Du försöker inte ställa dig in hos andra, och du gör inte skillnad på människor.* 17 Så vad säger du? Är det rätt eller inte att betala skatt* till kejsaren?” 18 Jesus förstod att de hade onda motiv och sa: ”Hycklare, varför sätter ni mig på prov? 19 Visa mig skattemyntet.” De gav honom en denar.* 20 Han sa till dem: ”Vems bild och inskrift är detta?” 21 ”Kejsarens”, svarade de. Då sa han till dem: ”Ge därför kejsaren det som tillhör kejsaren, men ge Gud det som tillhör honom.”+ 22 När de hörde detta blev de förvånade, och de lämnade honom och gick därifrån.

20 Så i stället höll de ögonen på honom och betalade män som skulle spela uppriktiga och försöka sätta dit honom för något han sa.+ Sedan tänkte de överlämna honom åt statsmakten och ståthållaren. 21 Männen frågade honom: ”Lärare, vi vet att allt du säger och lär ut är sant. Du är inte partisk, utan lär ut Guds väg på rätt sätt. 22 Är det rätt eller inte av oss att betala skatt till kejsaren?” 23 Men han genomskådade dem och sa: 24 ”Visa mig en denar.* Vems bild och inskrift har den?” ”Kejsarens”, svarade de. 25 ”Då så”, sa han, ”ge kejsaren det som tillhör kejsaren,+ men ge Gud det som tillhör honom.”+ 26 De kunde alltså inte anklaga honom för något han sa inför folket, och hans svar gjorde dem helt ställda, så de var tysta.