3 Men några av de skriftlärda tänkte: ”Han hädar ju.” 4 Jesus visste vad de tänkte, så han sa: ”Varför har ni så ondskefulla tankar inom er?+ 5 Vad är lättast, att säga: ’Dina synder är förlåtna’, eller: ’Res dig upp och gå’?+ 6 Men för att ni ska förstå att Människosonen har myndighet att förlåta synder på jorden ...” Och så sa han till den förlamade mannen: ”Res dig upp, ta din bår och gå hem.”+ 7 Då gjorde han det och gick hem. 8 När folkskarorna såg detta kände de stor vördnad och började ära Gud för att han hade gett sådan myndighet åt en människa.

21 Då började de skriftlärda och fariséerna muttra: ”Vem är den här hädaren? Det är ju bara Gud som kan förlåta synder.”+ 22 Men Jesus förstod vad de tänkte och sa: ”Vad har ni för tankar inom er? 23 Vad är lättast, att säga: ’Dina synder är förlåtna’, eller: ’Res dig upp och gå’? 24 Men för att ni ska förstå att Människosonen har myndighet att förlåta synder på jorden ...” Och så sa han till den förlamade mannen: ”Jag säger dig: Res dig upp, ta din bår och gå hem.”+ 25 Och inför allas ögon reste han sig, lyfte upp båren som han hade legat på och gick hem, samtidigt som han gav ära åt Gud. 26 Då blev alla förundrade och kände stor vördnad. De lovprisade Gud och sa: ”Vi har sett något fantastiskt i dag!”