14 och mitt folk, som mitt namn har nämnts över,+ då ödmjukar sig+ och ber och söker mitt ansikte och vänder om från sina onda vägar,+ ska jag höra det i himlen och förlåta deras synd och läka deras land.+

12 I sin svåra situation vädjade han till Jehova, sin Gud,* och han ödmjukade sig mycket inför sina förfäders Gud. 13 Manasse fortsatte att be till Gud, och Gud rördes av hans innerliga bön. Han lyssnade på hans vädjan om barmhärtighet och lät honom komma tillbaka till Jerusalem och få tillbaka makten.+ Då insåg Manasse att Jehova är den sanne Guden.+