Psalmerna
FEMTE BOKEN
(Psalm 107–150)
2 Så ska de som Jehova har friköpt* säga,
de som han friköpte ur motståndarens hand,*+
3 de som han har församlat från länderna,+
från öster och från väster,*
från norr och från söder.+
4 De irrade omkring i vildmarken, i öknen,
de hittade ingen väg till någon stad där de kunde bo.
5 De var hungriga och törstiga.
De var svaga och utmattade.
8 Folk ska tacka Jehova+ för hans lojala kärlek
och för det underbara han har gjort för människorna.+
9 För han har gett de törstiga vatten
och mättat de hungriga med allt gott.+
10 Några bodde i djupaste mörker,
fångna i elände och järnbojor.
11 De hade gjort uppror mot Guds befallningar,
de hade föraktat den Högstes vägledning.+
12 Så han ödmjukade deras hjärta med motgångar,+
de snavade, och det fanns ingen som kunde hjälpa dem.
13 I sin förtvivlan ropade de till Jehova om hjälp,
och han räddade dem ur deras svårigheter.
14 Han förde dem ut ur djupaste mörker,
och han slet sönder deras bojor.+
15 Folk ska tacka Jehova för hans lojala kärlek+
och för det underbara han har gjort för människorna.
16 För han krossade koppardörrarna
och bröt sönder järnbommarna.+
18 De tappade all aptit,
de närmade sig dödens portar.
19 I sin förtvivlan ropade de gång på gång till Jehova om hjälp,
och varje gång räddade han dem ur deras svårigheter.
21 Folk ska tacka Jehova för hans lojala kärlek
och för det underbara han har gjort för människorna.
22 De ska offra tackoffer+
och förkunna hans gärningar med glädjerop.
23 De som seglar med skepp på havet,
som driver handel över de stora vattnen,+
24 de har sett Jehovas gärningar
och allt det underbara han har gjort i havets djup.+
25 På hans befallning bildas en storm,+
som får havets vågor att gå höga.
26 Sjömännen kastas upp mot himlen
och vräks ner mot djupen.
Modet sviker dem när de ser den annalkande katastrofen.
27 De raglar och vinglar som druckna,
och all deras skicklighet är till ingen nytta.+
28 I sin förtvivlan ropar de högt till Jehova,+
och han räddar dem ur deras svårigheter.
29 Han stillar stormen,
vågorna lägger sig.+
30 Sjömännen jublar när havet blir lugnt,
och han för dem till den hamn de vill nå.
31 Folk ska tacka Jehova för hans lojala kärlek
och för det underbara han har gjort för människorna.+
33 Han förvandlar floder till öken
och vattenkällor till uttorkad mark,+
34 bördigt land till salt ödemark,+
därför att de som bor där är onda.
35 Han förvandlar öknen till vassrika sjöar
och torrt land till vattenkällor.+
38 Han välsignar dem, och de blir många,
och de förlorar ingen boskap.+
39 Men återigen minskar de i antal och blir förödmjukade
på grund av förtryck, olycka och sorg.
40 Han öser förakt över de förnäma
och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker.+