Job

 2 ”Ha lite tålamod med mig så ska jag förklara,

för jag har mer att säga till Guds försvar.

 3 Utförligt ska jag berätta om det jag känner till,

jag ska slå fast att min skapare är rättfärdig.+

 4 Det jag säger är sant,

orden kommer från den* som är fullkomlig i kunskap.+

 5 Ja, Gud är mäktig+ och förkastar ingen,

hans kunskap har inga gränser.*

 6 Han låter inte de onda leva,+

men han ger rättvisa åt dem som är utsatta.+

 8 Men blir de slagna i bojor

och fångade med nödens rep,

 9 då berättar han vad de gjort för fel,

vilka synder de begått i sin stolthet.

10 Han öppnar deras öra för tillrättavisning

och uppmanar dem att vända sig bort från det onda.+

11 Om de lyder och tjänar honom

blir resten av deras dagar lyckliga,

deras levnadsår blir goda.+

12 Men om de inte lyder går de under genom svärd,*+

de dör utan att ha lärt sig något.

14 De dör medan de ännu är unga,+

efter ett liv* bland manliga tempelprostituerade.+

15 Men Gud* räddar de nödställda som lider,

när de blir förtryckta öppnar han deras öra så att de hör honom.

16 Han ska dra dig bort från förtvivlans rand,+

till en rymlig plats i fullständig frihet,+

du ska få tröst av utsökta rätter på ditt bord.+

17 Då ska du glädja dig över domen som drabbar de onda,+

när dom avkunnas och rättvisa skipas.

18 Men se upp så att vreden inte gör dig skadeglad,*+

och låt inte en stor muta leda dig på avvägar.

19 Hur skulle då ditt rop på hjälp

eller dina egna ansträngningar kunna rädda dig ur nöden?+

20 Längta inte efter natten,

då människor försvinner från sin plats.

21 Akta dig så att du inte slår in på ondskans väg

och väljer den i stället för lidande.+

24 Kom ihåg att lovprisa allt det han gör,+

det som människor har sjungit om.+

25 Hela mänskligheten har sett det,

människan* beundrar det på avstånd.

26 Ja, Gud är större än vi kan förstå,+

hans år kan ingen räkna.*+

27 Han drar upp vattendropparna,+

de bildar regn och dimma.*

28 Regnet strömmar ner från molnen,+

sköljer över människorna.

29 Kan någon förstå hur molnen breder ut sig,

hur åskan dånar från hans boning?*+

30 Se hur han sänder blixtar*+ över himlen,

täcker havets djup* med vatten.

31 Så uppehåller han människans liv,*

han ger henne mat i överflöd.+

32 Han har blixten i sina händer,

han riktar den mot målet.+

33 Åskdundren berättar om honom,

även boskapen vet vem* som kommer.