Första Moseboken

26 Nu blev det svält i landet igen, precis som på Abrahams tid.+ Därför gav sig Isak av till Gerar, till filistéernas kung Abimẹlek. 2 Då visade sig Jehova för Isak och sa: ”Ge dig inte av till Egypten, utan stanna kvar i det land som jag utvalt åt dig. 3 Bo som främling i detta land,+ och jag ska fortsätta vara med dig och välsigna dig. För alla dessa landområden ska jag ge dig och dina efterkommande,+ och jag ska hålla den ed som jag svor din far Abraham:+ 4 ’Jag ska göra din avkomma lika talrik som himlens stjärnor,+ och jag ska ge din avkomma alla dessa landområden.+ Och genom din avkomma ska alla jordens nationer bli välsignade’,*+ 5 därför att Abraham lyssnade på mig och alltid rättade sig efter mina krav, mina befallningar, mina stadgar och mina lagar.”+ 6 Så Isak bodde kvar i Gerar.+

7 När männen på platsen undrade vem Rebecka var brukade Isak säga: ”Hon är min syster.”+ Han vågade nämligen inte säga att hon var hans hustru. ”Männen här kanske dödar mig för Rebeckas skull”, tänkte han, för hon var mycket vacker.+ 8 En dag när Abimẹlek, filistéernas kung, tittade ut genom fönstret fick han se att Isak och Rebecka höll om varandra.*+ 9 Genast kallade Abimẹlek på Isak och sa: ”Hon är alltså din hustru! Varför sa du att hon är din syster?” Då sa Isak: ”Jag var rädd att bli dödad för hennes skull.”+ 10 Abimẹlek sa: ”Vad har du gjort mot oss?+ Tänk om någon bland mitt folk hade legat med din hustru, då skulle vi hållits ansvariga för den synden!”*+ 11 Sedan befallde Abimẹlek hela folket: ”Den som rör den här mannen eller hans hustru ska straffas med döden!”

12 Och Isak sådde där i landet, och det året skördade han hundra gånger mer än han hade sått, för Jehova välsignade honom.+ 13 Det fortsatte att gå bra för honom, och hans rikedomar växte. Till slut var han mycket förmögen. 14 Han skaffade sig hjordar av får och nötboskap och många tjänare,+ och filistéerna började bli avundsjuka på honom.

15 Därför tog filistéerna jord och fyllde igen alla de brunnar som hans fars tjänare hade grävt på Abrahams tid.+ 16 Till sist sa Abimẹlek till Isak: ”Flytta härifrån, för du har blivit mycket mäktigare än vi.” 17 Då flyttade Isak och slog läger i Gerardalen,*+ och där bosatte han sig. 18 Isak grävde upp de brunnar som man hade grävt på hans far Abrahams tid men som filistéerna hade fyllt igen efter Abrahams död.+ Och han gav brunnarna samma namn som hans far hade gett dem.+

19 När Isaks tjänare höll på att gräva i dalen hittade de en brunn* med friskt vatten. 20 Men herdarna i Gerar började bråka med Isaks herdar och sa: ”Det är vårt vatten!” Så han kallade brunnen Esek,* eftersom herdarna hade grälat med honom där. 21 Och Isaks tjänare grävde en brunn till, men det blev bråk om den också. Så han gav den namnet Sitna.* 22 Senare flyttade han därifrån och grävde en brunn till, men den bråkade de inte om. Därför gav han den namnet Rẹhobot* och sa: ”Nu har Jehova gett oss tillräckligt med utrymme så att vi kan bli många och breda ut oss i landet.”+

23 Senare flyttade Isak vidare till Beershẹba.+ 24 Den natten visade sig Jehova för honom och sa: ”Jag är din far Abrahams Gud.+ Var inte rädd,+ för jag är med dig, och jag ska välsigna dig och göra dina efterkommande många för min tjänare Abrahams skull.”+ 25 Då byggde Isak ett altare där och lovprisade Jehovas namn.+ Han slog upp sitt tält,+ och hans tjänare grävde en brunn där.

26 Senare kom Abimẹlek till honom från Gerar tillsammans med sin personlige rådgivare Ahụssat och sin befälhavare Pikol.+ 27 Isak sa till dem: ”Varför har ni kommit hit? Ni hatade ju mig så mycket att ni skickade i väg mig.” 28 Då sa de: ”Vi har tydligt sett att Jehova är med dig.+ Därför tänkte vi be dig att ingå ett fredsfördrag med oss. Låt oss sluta ett förbund+ 29 om att du inte ska göra något ont mot oss, precis som vi inte har gjort något ont mot dig. Vi har ju bara gjort gott mot dig och sände i väg dig i frid. Vi förstår att Jehova verkligen välsignar dig.” 30 Sedan ordnade Isak en festmåltid åt dem, och de åt och drack. 31 De steg upp tidigt nästa morgon och svor varandra en ed.+ Sedan sände Isak i väg dem i frid.

32 Samma dag kom Isaks tjänare och berättade för honom att de hade hittat vatten i den brunn som de hade grävt.+ 33 Han kallade brunnen Shiba.* Därför heter staden än i dag Beershẹba.*+

34 När Esau var 40 år gifte han sig med Judit, hettiten Bẹeris dotter, och även med Bạsemat, hettiten Elons dotter.+ 35 Och de blev en orsak till stor sorg* för Isak och Rebecka.+