Psalmerna
Till musikledaren. En sång av David.
2 Han förde mig upp ur en grop med dånande vatten,
ur slam och dy.
Han ställde mig på en klippa
och gav mig fast mark under fötterna.
3 Sedan gav han mig en ny sång att sjunga,+
en lovsång till vår Gud.
Många ska se vad Jehova har gjort,
och fulla av vördnad ska de sätta sin lit till honom.
4 Lycklig är den som litar på Jehova
och som inte vänder sig till de trotsiga eller falska.*
Ingen kan jämföras med dig.+
Om jag försökte berätta om allt
skulle det vara mer än jag kunde räkna upp.+
Du bad inte om brännoffer och syndoffer,+
7 så jag sa: ”Se, jag har kommit.
I bokrullen står det skrivet om mig.+
9 Jag förkunnar de goda nyheterna om din rättfärdighet i den stora församlingen.+
Jag tillsluter inte mina läppar,+
som du mycket väl vet, Jehova.
10 Jag håller inte din rättfärdighet dold i mitt hjärta.
Jag förkunnar din trofasthet och räddning.
Jag döljer inte din lojala kärlek och din sanning i den stora församlingen.”+
11 Jehova, undanhåll mig inte din barmhärtighet.
Låt din lojala kärlek och sanning ständigt skydda mig.+
12 Jag är omgiven av fler olyckor än jag kan räkna.+
Mina många synder hopar sig och gör mig rådlös,+
de är fler än håren på mitt huvud,
och modet sviker mig.
13 Jag ber dig, Jehova, rädda mig.+
Jehova, skynda till min hjälp.+
14 Låt alla som vill ta mitt liv
drabbas av skam och vanära.
Låt dem som njuter av mitt elände
dra sig tillbaka i förnedring.
15 Låt dem som hånfullt säger: ”Rätt åt dig!”
överrumplas av skam.
De som älskar den räddning du ger ska alltid säga:
”Jehova är stor!”+
17 Men jag är hjälplös och fattig.
Jehova, se hur jag har det.
Du är min hjälpare och räddare.+
Dröj inte, min Gud.+