Andra Krönikeboken

24 Jẹhoas var sju år när han blev kung,+ och han regerade 40 år i Jerusalem. Hans mor hette Sibjah och var från Beershẹba.+ 2 Jẹhoas gjorde det som var rätt i Jehovas ögon så länge prästen Jehojạda levde.+ 3 Jehojạda skaffade två hustrur åt honom, och han fick söner och döttrar.

4 Efter en tid kände Jẹhoas att han ville renovera Jehovas hus.+ 5 Därför samlade han prästerna och leviterna och sa till dem: ”Ge er av till städerna i Juda och samla in pengar från hela Israel för att renovera er Guds hus,+ år efter år. Ni får inte skjuta upp detta.” Men ändå gjorde sig leviterna ingen brådska.+ 6 Då kallade kungen på Jehojạda, ledaren, och sa till honom:+ ”Varför har du inte sett till att leviterna samlar in den heliga skatt från Juda och Jerusalem som Jehovas tjänare Mose gav befallning om,+ den heliga skatten från hela Israel, till Vittnesbördets tält?+ 7 Sönerna till Atạlja,+ den där onda kvinnan, bröt sig ju in i den sanne Gudens hus+ och tog allt det heliga i Jehovas hus och använde det till baalsgudarna.” 8 På kungens befallning gjorde man därför en kista+ och ställde den utanför Jehovas hus, vid porten.+ 9 Därefter gick ett upprop ut till folket i Juda och Jerusalem om att föra in den heliga skatten+ åt Jehova, den som den sanne Gudens tjänare Mose hade förpliktat Israel i vildmarken. 10 Alla furstarna och hela folket gladde sig,+ och de kom och lämnade bidrag i kistan tills den var full.*

11 När leviterna såg att det var mycket pengar i kistan tog de med sig den och överlämnade den till kungen. Sedan kom kungens sekreterare och den främste prästens tillsyningsman och tömde kistan+ och ställde därefter tillbaka den igen. Så gjorde man dag efter dag, och man samlade in stora summor. 12 Kungen och Jehojạda gav sedan pengarna till dem som hade tillsyn över arbetet på Jehovas hus, och de lejde stenhuggare och hantverkare för att renovera Jehovas hus+ samt män som kunde arbeta i järn och koppar under restaureringen av Jehovas hus. 13 Tillsyningsmännen satte i gång, och under deras ledning gick arbetet framåt. De förstärkte den sanne Gudens hus och återställde det till ursprungligt skick. 14 Och när de var klara tog de pengarna som var över och förde dem till kungen och Jehojạda, och pengarna användes för att tillverka redskap till Jehovas hus, redskap till tjänsten och offren samt bägare och redskap av guld och silver.+ Så länge Jehojạda levde offrade man regelbundet brännoffer+ i Jehovas hus.

15 Efter ett långt och rikt liv* dog Jehojạda, 130 år gammal. 16 Man begravde honom i Davidsstaden bland kungarna,+ för han hade gjort det som var gott i Israel+ i samband med den sanne Guden och hans hus.

17 Efter Jehojạdas död kom Judas furstar och bugade sig för kungen, och kungen lyssnade på dem. 18 De övergav Jehovas, sina förfäders Guds, hus och började tjäna de heliga pålarna* och avgudarna, och på grund av deras synd kom Guds vrede* över Juda och Jerusalem. 19 Jehova fortsatte att sända profeter till dem för att få dem att vända tillbaka till honom, och profeterna varnade* dem, men de vägrade lyssna.+

20 Guds ande kom över* Sakarja, prästen Jehojạdas+ son, och han trädde fram inför folket och sa till dem: ”Så här säger den sanne Guden: ’Varför överträder ni Jehovas bud? Det här kommer att sluta illa! Eftersom ni har övergett Jehova kommer han att överge er.’”+ 21 Men de konspirerade mot honom,+ och på kungens order stenade de honom på förgården till Jehovas hus.+ 22 Kung Jẹhoas glömde alltså den lojala kärlek som Sakarjas far Jehojạda hade visat honom och dödade hans son, som i dödsögonblicket sa: ”Må Jehova se till att du ställs till svars.”+

23 I början av året* anföll araméerna Jẹhoas. De invaderade Juda och Jerusalem+ och avrättade alla furstarna.+ Och hela krigsbytet sände de till kungen i Damaskus. 24 Trots att araméerna var numerärt underlägsna lät Jehova dem besegra en mycket stor armé,+ för folket hade övergett Jehova, sina förfäders Gud. På så sätt verkställde de* domen över Jẹhoas. 25 Och när de drog bort från honom (för de lämnade honom svårt skadad*) konspirerade hans egna tjänare mot honom eftersom han hade utgjutit prästen Jehojạdas söners* blod.+ De dödade honom i hans egen säng.+ Så han dog och begravdes i Davidsstaden,+ men inte på kungarnas gravplats.+

26 De som konspirerade+ mot honom var Sabad, son till ammonitiskan Sịmeat, och Jehosạbad, son till moabitiskan Simrit. 27 Vad angår Jẹhoas söner och alla de uttalanden som riktades mot honom+ samt hur han reparerade den sanne Gudens hus,+ så finns allt detta nedtecknat i skildringarna i* ”Kungarnas krönika”. Och hans son Amạzja efterträdde honom som kung.