Job
28 Det finns platser där man bryter silver,
gruvor för guld som luttras.+
4 Hon bryter schakt långt från all bebyggelse,
på bortglömda platser, där ingen satt sin fot.
Där firar man sig ner, håller sig fast i sina rep.
5 Ovan jord spirar grödor fram,
men djupt därunder omvälvs allt som av eld.*
6 I stenarna finns safirer,
i gruset hittar man guld.
7 Ingen rovfågel vet vägen dit,
gladans* öga har aldrig sett den.
8 Inga vilda djur har gått på den,
lejonet har aldrig strukit omkring där.
9 Människan hugger sig fram i klippan,
hon underminerar berget så att det rasar.
10 Hon hugger ut gångar för vatten+ i klipporna,
hennes öga får syn på alla dyrbara skatter.
11 Hon dämmer upp källflöden,
det som varit dolt drar hon fram i ljuset.
12 Men visheten – var finner man den?+
Var är källan till förståndet?+
13 Ingen människa inser dess värde,+
den står inte att finna i de levandes land.
14 Djupet säger: ’Här finns den inte!’
Och havet säger: ’Den är inte hos mig!’+
15 Den kan inte köpas ens för renaste guld,
silver kan inte vägas upp i utbyte mot den.+
16 Den kan inte köpas med guld från Ofir,+
inte heller med dyrbar onyx eller safir.
17 Guld och glas kan inte mäta sig med den,
ett kärl av finaste* guld kan inte bytas mot den,+
18 korall och kristall är inte ens värt att nämna,+
för en säck med vishet är mer värd än en säck med pärlor.
19 Topas+ från Kush kan inte jämföras med den,
den kan inte köpas ens för renaste guld.
20 Men varifrån kommer visheten?
Var är källan till förståndet?+
21 Den är dold för allt levande,+
gömd för himlens fåglar.
22 Graven* och döden säger:
’Vi har bara hört talas om den.’
23 Men Gud vet vägen till den,
bara han vet var den bor,+
24 för hans blick når till jordens ändar,
allt under himlen ser han.+
25 När han gav vinden dess styrka*+
och tilldelade vattnet dess plats,+
26 när han fastställde regler för regnet+
och bestämde åskmolnens bana,+
27 då såg han visheten och formulerade den,
han fastställde och prövade den.
28 Och han sa till människan: