Jesaja
63 Vem är det som kommer från Edom,+
från Bosra+ i färgstarka* kläder,
som bär praktfull dräkt
och som drar fram i sin stora kraft?
”Det är jag, den som talar i rättfärdighet,
den som har stor makt att rädda.”
2 Varför är din dräkt röd?
Varför ser dina kläder ut som om du trampat vin?+
3 ”Jag har ensam trampat vinpressen.
Ingen från folken var med mig.
Jag trampade ner dem i min vrede,
och jag fortsatte trampa på dem i mitt raseri.+
Min dräkt blev nedstänkt av deras blod,
jag har fläckat ner alla mina kläder.
5 Jag såg mig omkring, men det fanns ingen som hjälpte mig,
jag var bestört över att ingen erbjöd sitt stöd.
6 Jag trampade ner folken i min vrede,
jag gjorde dem druckna i mitt raseri,+
jag lät deras blod flyta på marken.”
7 Jag vill prisa Jehova för alla hans lojala kärlekshandlingar,
berätta om alla Jehovas lovvärda gärningar,
allt det Jehova har gjort för oss,+
ja allt det goda han har gjort för Israels folk
i sin barmhärtighet och stora lojala kärlek.
8 Han sa: ”De är ju mitt folk, söner som inte sviker.”*+
Därför blev han deras räddare.+
9 Allt som plågade dem plågade också honom.+
Hans personlige budbärare* räddade dem.+
10 Men de gjorde uppror+ och bedrövade hans heliga ande.+
11 Då drog de sig till minnes gångna tider,
när hans tjänare Mose levde:
”Var är han som förde dem genom havet+ tillsammans med herdarna för sin hjord?+
Var är han som fyllde honom med sin heliga ande,+
12 som lät sin härliga arm gå vid Moses högra sida,+
som klöv vattnet framför dem+
för att göra sig ett evigt namn,+
13 som förde dem genom det rytande havet,*
så att de likt hästar på öppna vidder*
färdades fram utan att snava?
14 Som boskap som går ner på dalslätten
lät Jehovas ande dem komma till vila.”+
15 Blicka ner från himlen,
ja, se ner från din upphöjda, heliga och praktfulla* boning.
Detta har undanhållits mig.
16 Du är vår Far.+
Även om Abraham inte skulle vilja veta av oss
och Israel inte kännas vid oss
är du, Jehova, vår Far.
”Vår Återköpare från forna tider” är ditt namn.+
17 Jehova, varför låter du oss* gå vilse och överge dina vägar?
Varför låter* du våra hjärtan bli hårda, så att vi inte respekterar dig?+
Kom tillbaka och hjälp oss, för dina tjänares skull,
de stammar som är din arvedel.+
18 Ditt heliga folk hade en egendom en kort tid.
Våra fiender har trampat ner din helgedom.+
19 Alldeles för länge har vi varit som några som du aldrig härskat över,
som några som aldrig burit ditt namn.