Psalmerna
Till musikledaren. Av Koras söner.+ En sång.
49 Hör detta, alla folk.
Lyssna, alla i hela världen,
2 både hög och låg,
rik och fattig.
3 Min mun ska tala visdomsord,
mitt hjärta ska begrunda+ insiktsfulla tankar.
4 Jag ska lyssna till ett ordspråk,
jag ska förklara* min gåta till lyrans klang.
6 Några förlitar sig på sina tillgångar+
och skryter över sin stora rikedom,+
7 men ingen av dem kan någonsin friköpa någon annan
eller ge Gud en lösen för honom+
8 (lösenpriset* är så högt
att de aldrig kan betala det),
9 så att han skulle få leva för alltid och inte se graven.*+
10 Man ser ju att även de visa dör,
tillsammans med de dumma och oförnuftiga,+
och de måste lämna sina rikedomar åt andra.+
11 Deras innersta önskan är att deras hus ska bestå för evigt,
deras tält i generation efter generation.
De har uppkallat sina egendomar efter sig själva.
12 Men även om en människa blir ärad kan hon inte bestå,+
hon får inget bättre slut än djuren, som dör.+
13 Så går det för de oförståndiga+
och för dem som lockas av deras tomma ord och följer dem. (Selah)
14 Som får drivs de till graven,*
döden blir deras herde.
De rättfärdiga ska härska över dem+ om morgonen.
Vartenda spår av dem ska försvinna.+
Graven,*+ och inte ett palats, blir deras hem.+
16 Oroa dig inte när någon blir rik,
när lyxen i hans hus ökar,
17 för när han dör kan han inte ta något med sig,+
hans lyx följer inte med honom ner i graven.+
19 Men till sist sluter han sig till sina förfäders led,*
till dem som aldrig mer ser ljuset.
20 Den som inte förstår detta
får inget bättre slut än djuren, även om han blir ärad.+