Psalmerna
Till musikledaren. För stränginstrument. Maskịl.* Av David.
2 Hör på mig och svara mig.+
Mina bekymmer lämnar mig ingen ro,+
mitt inre är i uppror,
3 på grund av fiendens ord
och pressen från den onde.
I sitt hat mot mig
överöser de mig med ondska.+
5 Fruktan och bävan övermannar mig,
jag skakar okontrollerat.
6 Gång på gång säger jag: ”Om jag bara hade vingar som duvan!
Då skulle jag flyga bort och bo i trygghet.
7 Jag skulle fly långt bort.+
Jag skulle övernatta i vildmarken.+ (Selah)
8 Jag skulle skynda i säkerhet
undan stormen, den rasande vinden.”
10 Dag och natt går de runt på murarna,
innanför är det ondska och nöd.+
11 Misären är utbredd,
förtryck och svek lämnar aldrig torgen.+
12 Det är inte en fiende som hånar mig,+
det hade jag kunnat bära.
Det är inte en ovän som reser sig mot mig,
då hade jag kunnat gömma mig.
14 Vår vänskap var stark och varm,
vi följdes åt när man gick till Guds hus.
15 Må mina fiender drabbas av undergång!+
Låt dem fara levande ner i graven,*
för ondska bor bland dem och i dem.
16 Men jag ropar till Jehova,
och han kommer att rädda mig.+
De vägrar att ändra sig,
de som inte fruktar Gud.+
21 Hans ord är halare än smör,+
men hjärtat är redo för strid.
Hans tal är lenare än olja,
men orden är dragna svärd.+
Han låter aldrig den rättfärdige falla.*+
23 Men du, Gud, kommer att störta de onda ner i gravens* djup.+
Mördare och bedragare ska inte ens få leva halva sin tid.+
Jag för min del förlitar mig på dig.