Höga visan
1 Sångernas sång,* Salomos sång:+
2 ”Kyss mig, ge mig en kyss med dina läppar,
dina kärleksförklaringar är ljuvare än vin.+
3 Dina oljor doftar underbart.+
Som ljuvlig olja är ditt namn.+
Därför älskar de unga flickorna dig.
4 Ta mig med,* vi måste skynda oss,
för kungen har fört mig in i sina innersta kamrar.
Vi ska vara glada och lyckliga tillsammans.
Vi ska värdesätta* dina kärleksförklaringar mer än vin.
Med rätta älskar de* dig.
5 Mörk* är jag, och vacker, ni Jerusalems döttrar,
6 Stirra inte på mig för att min hud är mörk,
för att solens strålar bränt mig.
Mina bröder var arga på mig
och satte mig till att vakta vingårdarna,
men min egen vingård kunde jag inte vakta.
Varför skulle jag bli som en sorgklädd* kvinna
bland dina vänners hjordar?”
8 ”Om du inte vet det, du vackraste bland kvinnor,
så följ hjordens spår
och valla dina killingar vid herdarnas tält.”
9 ”Vid ett* sto i faraos spann liknar jag dig, min älskade.+
10 Smycken pryder dina kinder,*
ett pärlhalsband smyckar din hals.
11 Vi ska göra guldsmycken* åt dig
med kulor av silver.”
13 Min käraste är som en doftpåse med myrra+
som vilar vid min barm om natten.
15 ”Vad vacker du är, min älskade!
Vad vacker du är! Dina ögon är som duvors ögon.”+
16 ”Du är också vacker, min käraste, och underbar.+
Det gröna gräset är vår säng.
17 Cedrarna reser sig som bjälkar i vårt hus,*
enträden breder ut sig som vårt tak.