Andra Krönikeboken

36 Sedan tog folket i landet Josịas son Jehoạhas+ och gjorde honom till kung i Jerusalem i hans fars ställe.+ 2 Jehoạhas var 23 år när han blev kung, och han regerade tre månader i Jerusalem. 3 Men Egyptens kung avsatte honom i Jerusalem och krävde landet på 100 talenter* silver och en talent guld.+ 4 Egyptens kung gjorde dessutom Jehoạhas bror Ẹljakim till kung över Juda och Jerusalem och ändrade hans namn till Jehojạkim. Sedan tog Neko+ hans bror Jehoạhas och förde honom till Egypten.+

5 Jehojạkim+ var 25 år när han blev kung, och han regerade 11 år i Jerusalem. Han gjorde det som var ont i Jehovas, sin Guds, ögon.+ 6 Nebukadnẹssar,+ Babylons kung, drog upp mot honom för att binda honom med två kopparbojor och föra honom till Babylon.+ 7 Och Nebukadnẹssar tog med sig en del av redskapen i Jehovas hus till Babylon och ställde dem i sitt palats i Babylon.+ 8 Jehojạkims historia i övrigt, allt avskyvärt han gjorde och allt ont han var skyldig till, det har nedtecknats i ”Krönikan om Israels och Judas kungar”, och hans son Jehojạkin efterträdde honom som kung.+

9 Jehojạkin+ var 18 år när han blev kung, och han regerade tre månader och tio dagar i Jerusalem. Han gjorde det som var ont i Jehovas ögon.+ 10 I början av året* sände kung Nebukadnẹssar sina män och hämtade honom till Babylon+ tillsammans med värdefulla föremål från Jehovas hus,+ och han gjorde hans farbror Sidkia till kung över Juda och Jerusalem.+

11 Sidkia+ var 21 år när han blev kung, och han regerade 11 år i Jerusalem.+ 12 Han gjorde det som var ont i Jehovas, sin Guds, ögon och ödmjukade sig inte för profeten Jeremia,+ som talade på Jehovas uppdrag. 13 Han gjorde även uppror mot kung Nebukadnẹssar,+ som hade låtit honom svära en ed vid Gud. Sidkia var trotsig* och hårdhjärtad och vägrade att vända om till Jehova, Israels Gud. 14 Alla de främsta prästerna och även folket var mycket trolösa. De följde de avskyvärda sederna hos andra folk, och de orenade Jehovas hus,+ som han hade helgat i Jerusalem.

15 Jehova, deras förfäders Gud, fortsatte att varna dem genom sina budbärare, ja, han varnade dem gång på gång, för han kände för sitt folk och sin boning. 16 Men de hånade den sanne Gudens budbärare+ och föraktade hans ord+ och drev med hans profeter,+ och Jehovas raseri växte mot folket+ tills allt hopp om läkedom var ute.

17 Då sände han kaldéernas+ kung mot dem, som dödade deras unga män med svärd+ i deras helgedom.+ Han skonade varken unga män eller unga kvinnor, gamla eller svaga.+ Gud gav allt i hans hand.+ 18 Alla redskap i den sanne Gudens hus, både stora och små, samt skatterna i Jehovas hus och skatterna som tillhörde kungen och hans furstar, allt förde han till Babylon.+ 19 Han brände ner den sanne Gudens hus,+ rev ner Jerusalems mur,+ brände ner alla de befästa tornen och förstörde allt av värde.+ 20 Och alla som undkommit svärdet förde han bort som fångar till Babylon,+ och de tjänade honom+ och hans söner ända tills perserna* kom till makten,+ 21 för att Jehovas ord genom Jeremia+ skulle gå i uppfyllelse, tills landet hade betalat av sina sabbater.+ Alla dagar det låg öde hade det sabbat, tills 70 år hade gått.+

22 I den persiske kungen Kyros*+ första år påverkade Jehova Kyros tankar* för att Jehovas ord genom Jeremia+ skulle uppfyllas. Kungen lät därför följande kungörelse gå ut i hela sitt rike, både muntligt och skriftligt:+ 23 ”Detta är vad Kyros, kung av Persien, säger: ’Jehova, himlens Gud, har gett mig alla jordens riken,+ och han har gett mig i uppdrag att bygga ett hus åt honom i Jerusalem, som ligger i Juda.+ Alla ni som tillhör hans folk, må er Gud Jehova vara med er. Ni kan dra upp.’”+