FÖRSTA KRÖNIKE­BOKEN

5 Jafets söner var Gomer, Magog, Madaj, Javan, Tubal,+ Mesek+ och Tiras.+

6 Gomers söner var Ạskenas, Rifat och Togạrma.+

7 Javans söner var Elịsah, Tarsis, Kittim och Rọdanim.

8 Hams söner var Kush,+ Mịsrajim, Put och Kanaan.+

9 Kushs söner var Seba,+ Havịla, Sabta, Raẹma+ och Sabtẹka.

Raẹmas söner var Saba och Dedan.+

10 Kush blev även far till Nimrod,+ som var den förste härskaren på jorden.

11 Mịsrajim blev far till Ludim,+ Ạnamim, Lẹhabim, Nạftuhim,+ 12 Pạtrusim,+ Kạsluhim (som filistéerna+ härstammar från) och Kạftorim.+

13 Kanaan blev far till Sidon,+ den förstfödde, och till Het.+ 14 Kanaan blev stamfar till jebuséerna,+ amoréerna,+ girgaséerna,+ 15 hivéerna,+ arkéerna, sinéerna, 16 arvadéerna,+ semaréerna och hamatéerna.

18 Arpạksad blev far till Shela,+ och Shela blev far till Eber.

19 Eber fick två söner. Den ene hette Peleg,*+ för i hans dagar delades jordens befolkning upp,* och den andre hette Joktan.

20 Joktan blev far till Ạlmodad, Selef, Hasarmạvet, Jera,+ 21 Hạdoram, Usal, Dikla, 22 Obal, Abịmael, Saba, 23 Ofir,+ Havịla+ och Jobab. Det här var Joktans söner.

28 Abrahams söner var Isak+ och Ismael.+

29 Detta är deras avkomlingar: Nẹbajot,+ Ismaels förstfödde, och sedan Kedar,+ Ạdbeel, Mibsam,+ 30 Misma, Duma, Massa, Hadad, Tema, 31 Jetur, Nafis och Kedma. Detta var Ismaels söner.

32 Ketụra,+ Abrahams bihustru, födde dessa söner: Simran, Joksan, Medan, Midjan,+ Jisbak och Shuah.+

Joksans söner var Saba och Dedan.+

33 Midjans söner var Efa,+ Efer, Hanok, Abịda och Eldạa.

Alla dessa var Ketụras avkomlingar.

34 Abraham blev far till Isak.+ Isaks söner var Esau+ och Israel.+

35 Esaus söner var Ẹlifas, Rẹguel, Jeush, Jalam och Kora.+

36 Ẹlifas söner var Teman,+ Omar, Sefo, Gatam, Kenas, Timna och Ạmalek.+

37 Rẹguels söner var Nahat, Sera, Sammah och Missa.+

38 Seirs+ söner var Lotan, Sobal, Sịbeon, Ana, Dison, Eser och Disan.+

39 Lotans söner var Hori och Homam. Lotans syster var Timna.+

40 Sobals söner var Alvan, Mạnahat, Ebal, Shefo och Onam.

Sịbeons söner var Aja och Ana.+

41 Anas son* var Dison.

Disons söner var Hemdan, Esban, Jitran och Keran.+

42 Esers+ söner var Bilhan, Sạavan och Akan.

Disans söner var Us och Aran.+

43 Det här är de kungar som regerade i Edom+ innan israeliterna* hade någon kung:+ Bela, Beors son, och hans stad hette Dinhạba. 44 När Bela dog blev Jobab, son till Sera från Bosra,+ kung efter honom. 45 När Jobab dog blev Husam från temanéernas land kung efter honom. 46 När Husam dog blev Hadad, Bedads son, kung efter honom. Det var han som besegrade midjaniterna på Moabs område,* och hans stad hette Avit. 47 När Hadad dog blev Samla från Masrẹka kung efter honom. 48 När Samla dog blev Shaul från Rẹhobot vid floden kung efter honom. 49 När Shaul dog blev Baal-Hanan, Akbors son, kung efter honom. 50 När Baal-Hanan dog blev Hadad kung efter honom, och hans stad hette Pagu. Hans hustru hette Mehetạbel, dotter till Matred, dotter till Me-Sahab. 51 Sedan dog Hadad.

Edoms schejker* var schejk Timna, schejk Alva, schejk Jetet,+ 52 schejk Oholibạma, schejk Elah, schejk Pinon, 53 schejk Kenas, schejk Teman, schejk Mibsar, 54 schejk Mạgdiel och schejk Iram. Dessa var schejkerna i Edom.

2 Detta var Israels+ söner: Ruben,+ Simeon,+ Levi,+ Juda,+ Isạskar,+ Sẹbulon,+ 2 Dan,+ Josef,+ Benjamin,+ Nạftali,+ Gad+ och Aser.+

3 Judas söner var Er, Onan och Shela. Dessa tre fick han med Shuas dotter, som var från Kanaan.+ Men Er, Judas förstfödde, var ond i Jehovas ögon, så Han dödade honom.+ 4 Tamar,+ Judas svärdotter, födde Peres+ och Sera åt honom. Juda hade sammanlagt fem söner.

5 Peres söner var Hesron och Hamul.+

6 Seras söner var Simri, Etan, Heman, Kalkol och Dara. De var sammanlagt fem.

7 Karmis son* var Akar,* som drog olycka över Israel+ när han inte lydde befallningen angående det som skulle utplånas.*+

8 Etans son* var Asarja.

9 De söner som föddes åt Hesron var Jerạhmeel,+ Ram+ och Kẹlubai.*

10 Ram blev far till Amminạdab,+ och Amminạdab blev far till Nahson,+ hövdingen för Judas avkomlingar. 11 Nahson blev far till Salma,+ och Salma blev far till Boas.+ 12 Boas blev far till Obed, och Obed blev far till Isai.+ 13 Isai blev far till Ẹliab, den förstfödde, Abinạdab,+ den andre, Simẹa,+ den tredje, 14 Nẹtanel, den fjärde, Raddaj, den femte, 15 Osem, den sjätte, och David,+ den sjunde. 16 Deras systrar var Serụja och Abigạjil.+ Serụjas söner var Ạbisaj,+ Joab+ och Ạsael,+ alltså tre. 17 Abigạjil födde Amạsa,+ och Amạsas far var ismaeliten Jeter.

18 Kaleb,* Hesrons son, fick söner med sin hustru Asụba och med Jẹriot, och detta var hennes söner: Jesher, Sobab och Ardon. 19 När Asụba dog gifte sig Kaleb med Efrat,+ och de fick Hur.+ 20 Hur blev far till Uri, och Uri blev far till Bẹsalel.+

21 Hesron gifte sig med dottern till Makir,+ Gileads far.+ De gifte sig när han var 60 år, och hon födde Segub åt honom. 22 Segub blev far till Jair,+ som hade 23 städer i Gilead.+ 23 (Gesur+ och Aram+ tog längre fram ifrån dem Havot-Jair+ samt Kenat+ med underlydande* städer, 60 städer.) Alla dessa var avkomlingar till Makir, Gileads far.

24 Efter Hesrons+ död i Kạleb-Efrạta födde Abịa, Hesrons hustru, Ashur+ åt honom. Han blev far till Tekọa.*+

25 Sönerna till Jerạhmeel, Hesrons förstfödde, var Ram, hans förstfödde, och Buna, Oren, Osem och Ahịa. 26 Jerạhmeel hade också en annan hustru, som hette Atạra. Hon var mor till Onam. 27 Ram, Jerạhmeels förstfödde, fick sönerna Maas, Jamin och Eker. 28 Onams söner var Sammaj och Jada. Sammajs söner var Nadab och Ạbisur. 29 Ạbisurs hustru hette Abihạjil, och hon födde Ahban och Molid åt honom. 30 Nadabs söner var Seled och Ạppajim. Men Seled dog barnlös. 31 Ạppajims son* var Jisi, och Jisis son* var Sesan, och Sesans son* var Ahlaj. 32 Jada, Sammajs bror, fick sönerna Jeter och Jonatan. Men Jeter dog barnlös. 33 Jonatans söner var Peleth och Sasa. Dessa var Jerạhmeels avkomlingar.

34 Sesan fick inga söner, bara döttrar. Han hade en egyptisk tjänare som hette Jarha. 35 Sesan gav sin dotter som hustru till sin tjänare Jarha, och hon födde Attaj åt honom. 36 Attaj blev far till Natan, och Natan blev far till Sabad. 37 Sabad blev far till Eflal, och Eflal blev far till Obed. 38 Obed blev far till Jẹhu, och Jẹhu blev far till Asarja. 39 Asarja blev far till Heles, och Heles blev far till Eleạsa. 40 Eleạsa blev far till Sismaj, och Sismaj blev far till Sallum. 41 Sallum blev far till Jekạmja, och Jekạmja blev far till Elisạma.

42 Sönerna till Kaleb,*+ Jerạhmeels bror, var Mesa, hans förstfödde, som var far till Sif, och sönerna till Marẹsa, Hebrons far. 43 Hebrons söner var Kora, Tappụa, Rekem och Sema. 44 Sema blev far till Raham, Jọrkeams far. Rekem blev far till Sammaj. 45 Sammajs son var Maon, och Maon var far till Bet-Sur.+ 46 Kalebs bihustru, Efa, födde Haran, Mosa och Gases. Haran blev far till Gases. 47 Jahdajs söner var Regem, Jotam, Gesan, Pelet, Efa och Saaf. 48 Kalebs bihustru Maạka födde Seber och Tirhạna. 49 Med tiden födde hon Saaf, Madmạnnas+ far, och Seva, Makbẹnas och Gịbeas+ far. Kalebs+ dotter var Aksa.+ 50 Detta var Kalebs avkomlingar.

Sönerna till Hur,+ Efrạtas+ förstfödde, var Sobal, Kịrjat-Jẹarims+ far, 51 Salma, Betlehems+ far, och Haref, Bet-Gaders far. 52 Sobal, Kịrjat-Jẹarims far, fick söner: Hạroe och hälften av Mẹnuhots släkt. 53 Kịrjat-Jẹarims släkter var jitriterna,+ putiterna, sumatiterna och misraiterna. Från dem härstammar soratiterna+ och estaoliterna.+ 54 Salmas söner var Betlehem,+ netofatiterna, Atrot-Bet-Joab, hälften av manahatiterna samt soriterna. 55 Skrivarnas släkter som bodde i Jabes var tiratiterna, simeatiterna och sukatiterna. Det var de keniter+ som kom från Hammat, far till Rekabs+ hus.

3 Det här var Davids söner som föddes åt honom i Hebron:+ Amnon+ var den förstfödde, och hans mor var Ahịnoam+ från Jịsreel. Den andre var Daniel, och hans mor var Abigạjil+ från Karmel. 2 Den tredje var Ạbsalom,+ son till Maạka, som var dotter till Talmaj, kungen i Gesur. Den fjärde var Adonịa,+ son till Haggit. 3 Den femte var Sefạtja, och hans mor var Ạbital. Den sjätte var Jịtream, och hans mor var Davids hustru Egla. 4 Dessa sex föddes åt honom i Hebron. Han regerade där i 7 år och 6 månader, och i Jerusalem regerade han i 33 år.+

5 Dessa föddes åt honom i Jerusalem:+ Simẹa, Sobab, Natan+ och Salomo.+ Det var Batsẹba,+ Ạmmiels dotter, som var mor till dessa fyra. 6 Nio andra söner var Jibhar, Elisạma, Elifẹlet, 7 Nogah, Nefeg, Jafịa, 8 Elisạma, Eljạda och Elifẹlet. 9 Alla dessa var Davids söner, förutom bihustrurnas söner, och Tamar+ var deras syster.

10 Salomos son var Rehạbeam,+ dennes son Abịa,+ dennes son Asa,+ dennes son Jehosạfat,+ 11 dennes son Jẹhoram,+ dennes son Ahạsja,+ dennes son Jẹhoas,+ 12 dennes son Amạzja,+ dennes son Asarja,+ dennes son Jotam,+ 13 dennes son Ahas,+ dennes son Hiskia,+ dennes son Manasse,+ 14 dennes son Amon+ och dennes son Josịa.+ 15 Josịas söner var Jọhanan, den förstfödde, Jehojạkim,+ den andre, Sidkia,+ den tredje, och Sallum, den fjärde. 16 Jehojạkims söner* var hans son Jekọnja+ och dennes son Sidkia. 17 Fången Jekọnjas söner var Seạltiel, 18 Mạlkiram, Pedạja, Senạssar, Jekạmja, Hosạma och Nedạbja. 19 Pedạjas söner var Serubbạbel+ och Sịmei, och Serubbạbels söner var Mesụllam och Hananja (Sẹlomit var deras syster). 20 Ytterligare fem söner var Hasụba, Ohel, Berẹkja, Hasạdjaj och Jusab-Hesed. 21 Hananjas söner var Pelạtja och Jeshạja, och Jeshạjas son* var Refạja, och Refạjas son* var Arnan, och Arnans son* var Obạdja, och Obạdjas son* var Sekạnja, 22 och Sekạnjas avkomlingar* var Semạja samt Semạjas söner, Hattus, Jigal, Barịa, Neạrja och Safat, alltså sex. 23 Neạrjas söner var Eljoẹnaj, Hiskịja och Ạsrikam, alltså tre. 24 Eljoẹnajs söner var Hodạvja, Ẹljasib, Pelạja, Akkub, Jọhanan, Delạja och Ạnani, alltså sju.

4 Judas söner var Peres,+ Hesron,+ Karmi, Hur+ och Sobal.+ 2 Reạja, Sobals son, blev far till Jahat, och Jahat blev far till Ạhumaj och Lahad. Det var soratiternas+ släkter. 3 Det här var Etams+ fars* söner: Jịsreel, Jisma och Jidbas (deras syster var Haslelpọni), 4 och Pẹnuel var Gedors far, och Eser var Husas far. De var söner till Hur,+ Efrạtas förstfödde och Betlehems+ far. 5 Ashur,+ Tekọas+ far, hade två hustrur, Hela och Naạra. 6 Naạra födde Ahụssam, Hefer, Tẹmeni och Haahashtạri åt honom. Det var Naạras söner. 7 Helas söner var Seret, Jishar och Etnan. 8 Kos blev far till Anub och Sobẹba och stamfar till släkterna som härstammade från Ahạrhel, Harums son.

9 Jabes var mer respekterad än sina bröder. Hans mor gav honom namnet Jabes,* för hon sa: ”Jag födde honom med smärta.” 10 Jabes ropade till Israels Gud: ”Må du välsigna mig och utvidga mitt område. Må du vara med mig och skydda mig, så att inga olyckor drabbar mig!” Och Gud uppfyllde hans bön.

11 Kelub, Suhas bror, blev far till Mehir, som var far till Eston. 12 Eston blev far till Bet-Rafa, Pasẹa och Tehịnna, Ir-Nahas far. Det var männen från Reka. 13 Kenas söner var Ọtniel+ och Serạja, och Ọtniels son* var Hatat. 14 Meonọtaj blev far till Ofra. Serạja blev far till Joab, som var far till Ge-Hạrashim.* De hette så eftersom de var hantverkare.

15 Kalebs,+ Jefụnnes sons, söner var Iru, Elah och Naam, och Elahs son* var Kenas. 16 Jehallẹlels söner var Sif, Sifa, Tirja och Ạsarel. 17 Esrahs söner var Jeter, Mered, Efer och Jalon. Hon* blev gravid och födde Mirjam, Sammaj och Jisba, Estemọas far. 18 (Hans judiska hustru födde Jered, Gedors far, Heber, Sokos far, och Jekụtiel, Sanọas far.) Det var sönerna till Bitja, faraos dotter, som Mered gifte sig med.

19 Sönerna till Hodịas hustru, Nahams syster, var fäder till garmiten Kegịla och maakatiten Estemọa. 20 Shimons söner var Amnon, Rinna, Ben-Hanan och Tilon. Jisis söner var Sohet och Ben-Sohet.

21 Sönerna* till Shela,+ Judas son, var Er, Lekas far, Lada, Marẹsas far, Asbẹas släkter som tillhörde huset som arbetade med fina tyger, 22 Jokim, männen från Kosẹba, Joas och Saraf, som gifte sig med moabitiska kvinnor, och Jạsubi-Lẹhem. Dessa förteckningar har lång historia.* 23 De var krukmakare och bodde i Nẹtaim och Gedẹra. De bodde där och arbetade för kungen.

24 Simeons söner+ var Nẹmuel, Jamin, Jarib, Sera och Shaul.+ 25 Hans son var Sallum, hans son var Mibsam, och hans son var Misma. 26 Mismas söner* var Hạmmuel, dennes son Sakkur och dennes son Sịmei. 27 Sịmei hade 16 söner och 6 döttrar, men hans bröder hade inte många söner, och ingen av deras släkter hade så många söner som männen i Juda.+ 28 De bodde i Beershẹba,+ Molạda,+ Hasar-Sual,+ 29 Bilha, Esem,+ Tolad, 30 Bẹtuel,+ Horma,+ Siklag,+ 31 Bet-Mạrkabot, Hasar-Susim,+ Bet-Biri och Saarạjim. Detta var deras städer ända tills David blev kung.

32 De bodde också i Etam, Ajin, Rimmon, Token och Asan,+ fem städer, 33 och i byarna runt alla dessa städer ända bort till Baal. Detta var deras släktregister och platserna där de bodde. 34 Dessa var också Simeons avkomlingar: Mẹsobab, Jamlek, Josa, Amạzjas son, 35 Joel, Jẹhu, son till Josịbja, son till Serạja, son till Ạsiel, 36 Eljoẹnaj, Jaakọba, Jesohạja, Asạja, Ạdiel, Jesịmiel, Benạja 37 och Sisa, son till Sifi, son till Allon, son till Jedạja, son till Shimri, son till Semạja. 38 Dessa som nämnts vid namn var hövdingar för sina släkter, och släkterna ökade i antal. 39 De gav sig av till ingången till Gedor, till östra sidan av dalen, för att söka bete åt sina hjordar. 40 Till slut fann de rikligt med bra bete. Området var vidsträckt, lugnt och fridfullt, och de som bodde där sedan tidigare var hamiter.+ 41 De som är namngivna här kom dit på Hiskias,+ Judas kungs, tid, och de slog ner hamiternas tält och meuniterna som bodde där. De utplånade dem* så att inte ett spår finns kvar av dem i dag. Sedan bosatte de sig i deras område, eftersom det fanns bete för deras hjordar där.

42 Några av simeoniterna, 500 man, gav sig av till Seirs berg,+ anförda av Pelạtja, Neạrja, Refạja och Ụssiel, Jisis söner. 43 De dödade de amalekiter+ som hade kommit undan, och de bor kvar där än i dag.

5 Detta är sönerna till Ruben,+ Israels förstfödde. Han var den förstfödde, men eftersom han skändade* sin fars säng+ gavs hans rättigheter som förstfödd till Josefs,+ Israels sons, söner. Så han togs inte upp i släktregistret som den med förstfödslorätt. 2 Förstfödslorätten tillhörde alltså Josef, även om Juda+ var mäktigare än sina bröder och den framtida ledaren härstammade från honom.+ 3 Sönerna till Ruben, Israels förstfödde, var Hanok, Pallu, Hesron och Karmi.+ 4 Joels söner var Semạja, dennes son Gog, dennes son Sịmei, 5 dennes son Mika, dennes son Reạja, dennes son Baal, 6 dennes son Beẹrah, som Tịlgat-Pilnẹser,+ Assyriens kung, förde i landsflykt. Beẹrah var en hövding för rubeniterna. 7 Hans bröder hade införts i släktregistret familjevis, och de var i nedstigande led Jẹgiel, överhuvudet, Sakarja 8 och Bela, son till Asas, son till Sema, son till Joel. Belas släkt bodde i Ạroer+ ända bort till Nebo och Baal-Meon.+ 9 De bodde österut, ända bort mot vildmarken som sträcker sig till floden Eufrat,+ för deras boskapshjordar hade blivit stora i Gilead.+ 10 På Sauls tid förde de krig mot hagriterna och besegrade dem, så de bodde i deras tält i hela området öster om Gilead.

11 Gads avkomlingar bodde bredvid dem, i Basan ända bort till Salka.+ 12 Joel var överhuvud, och Safam var under honom. Janaj och Safat var också ledare i Basan. 13 Och deras bröder, som hörde till samma släkt,* var Mikael, Mesụllam, Sheba, Joraj, Jakan, Zia och Eber, alltså sju. 14 Detta var sönerna till Abihạjil, son till Huri, son till Jarọa, son till Gilead, son till Mikael, son till Jẹsisaj, son till Jahdo, son till Bus. 15 Ahi, son till Ạbdiel, son till Guni, var överhuvud för deras släkt. 16 De bodde i Gilead,+ i Basan+ med underlydande* städer och på alla Sarons betesmarker så långt de sträckte sig. 17 Alla fördes in i släktregistret när Jotam+ var kung i Juda och Jerọbeam*+ var kung i Israel.

18 Rubeniterna, gaditerna och halva Manasses stam hade 44 760 mäktiga krigare i sin armé. De bar sköld och svärd och var beväpnade med bågar,* och de var övade för strid. 19 De stred mot hagriterna+ och mot Jetur, Nafis+ och Nodab. 20 De fick hjälp i striden så att hagriterna och alla på deras sida föll i deras hand, för de ropade till Gud om hjälp, och han lyssnade till deras vädjan eftersom de förtröstade på honom.+ 21 Som byte tog de deras boskap: 50 000 kameler, 250 000 får och 2 000 åsnor och dessutom 100 000 människor.* 22 Många hade stupat i striden, eftersom det var den sanne Gudens strid.+ Sedan bodde de i deras land ända fram till landsflykten.+

23 Avkomlingarna till halva Manasses stam+ var många och bodde i området från Basan till Baal-Hermon och Senir och berget Hermon.+ 24 Dessa var överhuvuden för sina släkter: Efer, Jisi, Ẹliel, Ạzriel, Jeremia, Hodạvja och Jạhdiel. De var mäktiga krigare, ryktbara män, överhuvuden för sina släkter. 25 Men de svek sina förfäders Gud och började tillbe* gudarna som hade dyrkats av folken i landet,+ de folk som Gud hade utplånat inför dem. 26 Därför påverkade* Israels Gud den assyriske kungen+ Pul (det vill säga kung Tịlgat-Pilnẹser+ av Assyrien) så att han förde bort rubeniterna, gaditerna och halva Manasses stam till Hala, Habor, Hara och området vid floden Gosan,+ där de befinner sig än i dag.

6 Levis+ söner var Gerson, Kehat+ och Mẹrari.+ 2 Kehats söner var Amram, Jishar,+ Hebron och Ụssiel.+ 3 Amrams+ barn* var Aron,+ Mose+ och Mirjam.+ Och Arons söner var Nadab, Ạbihu,+ Eleạsar+ och Ịtamar.+ 4 Eleạsar blev far till Pịnehas,+ och Pịnehas blev far till Abisụa. 5 Abisụa blev far till Bukki, och Bukki blev far till Ussi. 6 Ussi blev far till Serạhja, och Serạhja blev far till Mẹrajot. 7 Mẹrajot blev far till Amarja, och Amarja blev far till Ạhitub.+ 8 Ạhitub blev far till Sadok,+ och Sadok blev far till Ahimạas.+ 9 Ahimạas blev far till Asarja, och Asarja blev far till Jọhanan. 10 Jọhanan blev far till Asarja, som tjänstgjorde som präst i huset som Salomo byggde i Jerusalem.

11 Asarja blev far till Amarja, och Amarja blev far till Ạhitub. 12 Ạhitub blev far till Sadok,+ och Sadok blev far till Sallum. 13 Sallum blev far till Hilkia,+ och Hilkia blev far till Asarja. 14 Asarja blev far till Serạja,+ och Serạja blev far till Jehosạdak.+ 15 När Jehova lät Nebukadnẹssar föra Juda och Jerusalem i landsflykt var Jehosạdak bland dem som fördes bort.

16 Levis söner var Gersom,* Kehat och Mẹrari. 17 Detta är namnen på Gersoms söner: Libni och Sịmei.+ 18 Kehats söner var Amram, Jishar, Hebron och Ụssiel.+ 19 Mẹraris söner var Mahli och Musi.

Detta var leviternas släkter, efter deras förfäder:+ 20 Från Gersom:+ hans son Libni, dennes son Jahat, dennes son Simma, 21 dennes son Joa, dennes son Iddo, dennes son Sera och dennes son Jeatẹraj. 22 Kehats söner* var hans son Amminạdab, dennes son Kora,+ dennes son Assir, 23 dennes son Elkạna, dennes son Ẹbjasaf,+ dennes son Assir, 24 dennes son Tahat, dennes son Ụriel, dennes son Ussịa och dennes son Shaul. 25 Elkạnas söner var Ạmasaj och Ạhimot. 26 Elkạnas* söner var hans son Sofaj, dennes son Nahat, 27 dennes son Ẹliab, dennes son Jẹroham och dennes son Elkạna.+ 28 Samuels+ söner var Joel, den förstfödde, och Abịa, den andre.+ 29 Mẹraris söner* var Mahli,+ dennes son Libni, dennes son Sịmei, dennes son Ussa, 30 dennes son Simẹa, dennes son Haggịa och dennes son Asạja.

31 Detta var de som David gav i uppdrag att leda sången i Jehovas hus, efter att arken hade placerats där.+ 32 De fick ansvaret för sången vid tälthelgedomen, alltså mötestältet, tills Salomo hade byggt Jehovas hus i Jerusalem.+ Och de skötte sin tjänst enligt anvisningarna.+ 33 Det var följande män som tjänstgjorde tillsammans med sina söner: Av kehatiterna: Heman,+ sångaren, son till Joel,+ son till Samuel, 34 son till Elkạna,+ son till Jẹroham, son till Ẹliel, son till Toa, 35 son till Suf, son till Elkạna, son till Mahat, son till Ạmasaj, 36 son till Elkạna, son till Joel, son till Asarja, son till Sefanja, 37 son till Tahat, son till Assir, son till Ẹbjasaf, son till Kora, 38 son till Jishar, son till Kehat, son till Levi, son till Israel.

39 På Hemans högra sida stod hans bror Asaf.+ Han var son till Berẹkja, son till Simẹa, 40 son till Mikael, son till Baasẹja, son till Malkịa, 41 son till Etni, son till Sera, son till Adạja, 42 son till Etan, son till Simma, son till Sịmei, 43 son till Jahat, son till Gersom, son till Levi.

44 Mẹraris+ avkomlingar, deras bröder, stod på vänstra sidan. Det var Etan,+ son till Kisi, son till Abdi, son till Malluk, 45 son till Hasạbja, son till Amạzja, son till Hilkia, 46 son till Amsi, son till Bani, son till Semer, 47 son till Mahli, son till Musi, son till Mẹrari, son till Levi.

48 Deras levitiska bröder hade förordnats* att tjänstgöra vid tälthelgedomen, den sanne Gudens hus.+ 49 Aron och hans söner+ sände upp offerrök från brännoffersaltaret+ och rökelsealtaret+ och utförde alltså uppgifterna i samband med det högheliga för att åstadkomma försoning för Israel,+ enligt det som Mose, den sanne Gudens tjänare, hade befallt. 50 Detta var Arons+ avkomlingar: hans son Eleạsar,+ dennes son Pịnehas, dennes son Abisụa, 51 dennes son Bukki, dennes son Ussi, dennes son Serạhja, 52 dennes son Mẹrajot, dennes son Amarja, dennes son Ạhitub,+ 53 dennes son Sadok+ och dennes son Ahimạas.

54 Det här var leviternas bosättningar och läger* i deras område: Arons avkomlingar av kehatiternas släkt, som första lotten föll på, 55 fick Hebron+ i Judas land med omgivande betesmarker. 56 Men åkermarken och byarna runt staden fick Kaleb,+ Jefụnnes son. 57 Och Arons avkomlingar fick asylstäderna,*+ Hebron,+ och Libna+ med betesmarker, Jattir,+ Estemọa med betesmarker,+ 58 Hilen med betesmarker, Debir+ med betesmarker, 59 Asan+ med betesmarker och Bet-Semes+ med betesmarker, 60 och från Benjamins stam fick de Geba+ med betesmarker, Ạlemet med betesmarker och Ạnatot+ med betesmarker. Allt som allt tillhörde 13 städer+ deras släkter.

61 De övriga kehatiterna fick* 10 städer från andra stammars släkter och från den halva stammen, halva Manasses stam.+

62 Gersomiternas släkter tilldelades 13 städer från Isạskars stam, Asers stam, Nạftalis stam och Manasses stam i Basan.+

63 Merariternas släkter tilldelades 12 städer från Rubens stam, Gads stam och Sẹbulons stam+ genom lottkastning.

64 Israeliterna gav alltså leviterna dessa städer med betesmarker.+ 65 Och genom lottkastning tilldelade man dem namngivna städer från Judas stam, Simeons stam och Benjamins stam.

66 Några av de kehatitiska släkterna fick städer från Efraims stam som sitt område.+ 67 Man gav dem asylstäderna,* Sikem+ med betesmarker i Efraims bergstrakt, Geser+ med betesmarker, 68 Jọkmeam med betesmarker, Bet-Horon+ med betesmarker, 69 Ạjalon+ med betesmarker och Gat-Rimmon+ med betesmarker, 70 och från halva Manasses stam fick de Aner med betesmarker och Bịleam med betesmarker. Detta fick de övriga kehatitiska släkterna.

71 Från halva Manasses stams släkt fick gersomiterna Golạn+ i Basan med betesmarker och Ạshtarot med betesmarker.+ 72 Från Isạskars stam fick de Kedes med betesmarker, Dạberat+ med betesmarker,+ 73 Ramot med betesmarker och Anem med betesmarker. 74 Från Asers stam fick de Masal med betesmarker, Abdon med betesmarker,+ 75 Hukok med betesmarker och Rehob+ med betesmarker. 76 Från Nạftalis stam fick de Kedes+ i Galileen+ med betesmarker, Hammon med betesmarker och Kirjatạjim med betesmarker.

77 Från Sẹbulons stam+ fick de övriga merariterna Rịmmono med betesmarker och Tabor med betesmarker. 78 Och i Jordanområdet, mitt emot Jeriko, öster om Jordan, tilldelades de från Rubens stam: Beser i vildmarken med betesmarker, Jahas+ med betesmarker, 79 Kẹdemot+ med betesmarker och Mẹfaat med betesmarker. 80 Från Gads stam fick de Ramot i Gilead med betesmarker, Mahanạjim+ med betesmarker, 81 Hesbon+ med betesmarker och Jaser+ med betesmarker.

7 Isạskars söner var Tola, Pua, Jasub och Simron,+ alltså fyra. 2 Tolas söner var Ussi, Refạja, Jẹriel, Jahmaj, Jibsam och Shẹmuel, överhuvuden för sina släkter.* Från Tola härstammade mäktiga krigare, och i Davids dagar uppgick de till 22 600. 3 Ussis avkomlingar* var Jisrạhja samt Jisrạhjas söner, Mikael, Obạdja, Joel och Jissịja. Alla dessa fem var hövdingar.* 4 Enligt överhuvudenas släktregister fanns det 36 000 stridsberedda soldater i armén som var deras avkomlingar. De hade nämligen många hustrur och söner. 5 Och deras bröder i alla Isạskars släkter var mäktiga krigare, 87 000 enligt släktregistret.+

6 Benjamins+ söner var Bela,+ Beker+ och Jedịael,+ alltså tre. 7 Belas söner var Esbon, Ussi, Ụssiel, Jẹrimot och Iri, alltså fem. De var överhuvuden för sina släkter och mäktiga krigare, och 22 034 man var införda i deras släktregister.+ 8 Bekers söner var Semịra, Joas, Eliẹser, Eljoẹnaj, Omri, Jẹremot, Abịa, Ạnatot och Ạlemet. Alla dessa var Bekers söner. 9 Enligt dessa överhuvudens släktregister var 20 200 av deras avkomlingar mäktiga krigare. 10 Jedịaels+ söner* var Bilhan samt Bilhans söner, Jeush, Benjamin, Ehud, Kenaạna, Setan, Tarsis och Ahisạhar. 11 Alla dessa var söner till Jedịael. Enligt överhuvudenas släktregister hade de 17 200 mäktiga krigare, redo att dra ut i krig.

12 Suppims och Huppims släkter* var avkomlingar till Ir,+ och Husims släkt* var avkomlingar till Aher.

13 Nạftalis söner+ var Jạhsiel, Guni, Jeser och Sallum, avkomlingar* till Bilha.+

14 Manasses+ söner: Ạsriel, som han fick med sin arameiska bihustru. (Hon födde Makir,+ Gileads far. 15 Makir tog en hustru åt Huppim och en åt Suppim, och hans syster hette Maạka.) Den andre sonen hette Sẹlofhad,+ men Sẹlofhad fick bara döttrar.+ 16 Maạka, Makirs hustru, födde en son och gav honom namnet Peresh, och hans bror hette Sheresh. Hans söner var Ulam och Rekem. 17 Ulams son* var Bedan. Dessa var sönerna till Gilead, son till Makir, son till Manasse. 18 Hans syster var Hammolẹket. Hon födde Ishod, Abiẹser och Mahla. 19 Semịdas söner var Ahjan, Sekem, Likhi och Ạniam.

20 Efraims+ söner var Sutẹla,+ dennes son Bered, dennes son Tahat, dennes son Eleạda, dennes son Tahat, 21 dennes son Sabad, dennes son Sutẹla, förutom Eser och Ẹlead. Männen i Gat,+ som var födda i landet, dödade dem när de kom för att ta deras boskap. 22 Efraim, deras far, sörjde under lång tid, och hans bröder kom för att trösta honom. 23 Därefter låg han med sin hustru, och hon blev gravid och födde en son. Han gav honom namnet Berịa,* eftersom hon födde honom när familjen var drabbad av olycka. 24 Hans dotter var Seẹra, hon som byggde Nedre+ och Övre Bet-Horon+ och Ụssen-Seẹra. 25 Hans son var Refa och även Resef. Dennes son var Tela, dennes son Tahan, 26 dennes son Ladan, dennes son Ạmmihud, dennes son Elisạma, 27 dennes son Nun och dennes son Josua.*+

28 Deras område och boplatser var Betel+ med underlydande* städer, österut Nạaran, västerut Geser med underlydande städer och Sikem med underlydande städer ända bort till Aja* med underlydande städer. 29 Och på andra sidan gränsen hade Manasses avkomlingar Bet-Sean+ med underlydande städer, Tạanak+ med underlydande städer och Megiddo+ med underlydande städer samt Dor+ med underlydande städer. I dessa städer bodde Josefs, Israels sons, avkomlingar.

30 Asers söner var Jimnah, Jisva, Jisvi och Berịa,+ och deras syster var Serah.+ 31 Berịas söner var Heber och Mạlkiel, som var Bịrsajits far. 32 Heber blev far till Jaflet, Somer och Hotam och deras syster Shua. 33 Jaflets söner var Pasak, Bimhal och Asvat. Det var Jaflets söner. 34 Semers* söner var Ahi, Rohga, Jehụbba och Aram. 35 Hans bror Helems* söner var Sofa, Jimna, Seles och Amal. 36 Sofas söner var Sua, Hạrnefer, Sual, Beri, Jimra, 37 Beser, Hod, Samma, Silsa, Jitran och Beẹra. 38 Jeters söner var Jefụnne, Pispa och Ara. 39 Ullas söner var Arah, Hạnniel och Risja. 40 Alla dessa var Asers söner, överhuvuden för sina släkter, utvalda, mäktiga krigare, överhuvuden för hövdingarna. Enligt släktregistret+ hade de 26 000 stridsberedda soldater.+

8 Benjamin+ blev far till Bela,+ den förstfödde, Asbel,+ den andre, Ahạra, den tredje, 2 Noha, den fjärde, och Rafa, den femte. 3 Belas söner var Addar, Gera,+ Ạbihud, 4 Abisụa, Nạaman, Ahọa, 5 Gera, Sẹfufan och Huram. 6 Detta var Ehuds söner som var överhuvuden för släkterna i Geba+ och som fördes i landsflykt till Mạnahat: 7 Nạaman, Ahịa och Gera – det var han som ledde dem när de gick i landsflykt, och han blev far till Ussa och Ạhihud. 8 Saharạjim blev far till barn i moabiternas område sedan han hade skickat bort dem. Husim och Baạra var hans hustrur.* 9 Och genom sin hustru Hodes blev han far till Jobab, Sibja, Mesa, Malkam, 10 Jeus, Sakẹja och Mirma. De var hans söner, överhuvuden för sina släkter.

11 Med Husim fick han Ạbitub och Ẹlpaal. 12 Ẹlpaals söner var Eber, Misam, Semed (som byggde Ono+ och Lod+ med underlydande* städer), 13 Berịa och Sema. De var överhuvuden för sina släkter bland Ạjalons+ invånare. De jagade bort invånarna i Gat. 14 Och Ahjo, Sasak, Jẹremot, 15 Sebạdja, Arad, Eder, 16 Mikael, Jispa och Joha var Berịas söner. 17 Och Sebạdja, Mesụllam, Hiski, Heber, 18 Jịsmeraj, Jislịa och Jobab var Ẹlpaals söner. 19 Och Jakim, Sikri, Sabdi, 20 Eliẹnaj, Sịlletaj, Ẹliel, 21 Adạja, Berạja och Simrat var Sịmeis söner. 22 Och Jispan, Eber, Ẹliel, 23 Abdon, Sikri, Hanan, 24 Hananja, Elam, Antotịja, 25 Jifdẹja och Pẹnuel var Sasaks söner. 26 Och Sạmseraj, Sehạrja, Atạlja, 27 Jaarẹsja, Elia och Sikri var Jẹrohams söner. 28 Dessa var överhuvuden för sina släkter, enligt släktregistren. De bodde i Jerusalem.

29 Gịbeons far, Jẹgiel, bodde i Gịbeon.+ Hans hustru hette Maạka.+ 30 Hans förstfödde var Abdon, och efter honom kom Sur, Kis, Baal, Nadab, 31 Gedor, Ahjo och Seker. 32 Miklot blev far till Simẹah. De bodde nära sina bröder i Jerusalem, tillsammans med sina andra bröder.

33 Ner+ blev far till Kis, och Kis blev far till Saul,+ och Saul blev far till Jonatan,+ Malki-Sua,+ Abinạdab+ och Esbạal.*+ 34 Jonatans son var Merib-Baal.*+ Och Merib-Baal blev far till Mika.+ 35 Mikas söner var Piton, Melek, Tarẹa och Ahas. 36 Ahas blev far till Jehoạdda, och Jehoạdda blev far till Ạlemet, Ạsmavet och Simri, och Simri blev far till Mosa. 37 Mosa blev far till Binẹa, och dennes son var Rafah, dennes son var Eleạsa och dennes son var Asel. 38 Asel hade sex söner, och de hette Ạsrikam, Bọkeru, Ismael, Seạrja, Obạdja och Hanan. De var Asels söner. 39 Hans bror Esheks söner var Ulam, den förstfödde, Jeush, den andre, och Elifẹlet, den tredje. 40 Och Ulams söner var mäktiga krigare som kunde hantera* en båge, och de hade många söner och sonsöner, sammanlagt 150. Alla dessa var avkomlingar till Benjamin.

9 Alla israeliter var införda i släktregister, som finns nedtecknade i ”Krönikan om Israels kungar”. Och Juda fördes i landsflykt till Babylon eftersom de hade varit illojala.+ 2 De första av invånarna som återvände till sina städer och egendomar var några israeliter och prästerna, leviterna och tempeltjänarna.*+ 3 Och några av avkomlingarna till Juda,+ Benjamin,+ Efraim och Manasse bosatte sig i Jerusalem: 4 Utaj, son till Ạmmihud, son till Omri, son till Imri, son till Bani, från avkomlingarna till Judas son Peres.+ 5 Och av shelaniterna: Asạja, den förstfödde, och hans söner. 6 Och av Seras+ söner: Jẹguel och hans bröder, 690 män.

7 Och av Benjamins avkomlingar: Sallu, son till Mesụllam, son till Hodạvja, son till Hassenụa, 8 Jibnẹja, son till Jẹroham, Elah, son till Ussi, son till Mikri, och Mesụllam, son till Sefạtja, son till Rẹguel, son till Jibnịa. 9 Och deras bröder, enligt släktregistren, var 956. Alla dessa män var överhuvuden för sina släkter.*

10 Och av prästerna var det Jedạja, Jehojạrib, Jakin,+ 11 Asarja, son till Hilkia, son till Mesụllam, son till Sadok, son till Mẹrajot, son till Ạhitub, en av de främsta i den sanne Gudens hus,* 12 Adạja, son till Jẹroham, son till Pashur, son till Malkịa, och Mạasaj, son till Ạdiel, son till Jahsẹra, son till Mesụllam, son till Mesillẹmit, son till Immer, 13 och deras bröder, överhuvuden för sina släkter, 1 760 mäktiga, kvalificerade män som var tillgängliga för tjänsten vid den sanne Gudens hus.

14 Och av leviterna var det Semạja,+ son till Hassub, son till Ạsrikam, son till Hasạbja, av Mẹraris avkomlingar, 15 och Bakbạkkar, Heresh, Galal och Mattạnja, son till Mika, son till Sikri, son till Asaf, 16 och Obạdja, son till Semạja, son till Galal, son till Jẹdutun, och Berẹkja, son till Asa, son till Elkạna, som bodde i netofatiternas+ byar.

17 Portvaktarna+ var Sallum, Akkub, Talmon och Ạhiman. Deras bror Sallum var överhuvud, 18 och fram till dess hade han varit i kungens östra port.+ Det var de som var portvaktare i leviternas läger. 19 Och Sallum, son till Kore, son till Ẹbjasaf, son till Kora, och bröderna i hans släkt, koraiterna, hade hand om de olika arbetsuppgifterna och var tältets dörrvakter. Deras fäder hade nämligen haft hand om Jehovas läger som vakter vid ingången. 20 Längre tillbaka hade Pịnehas,+ Eleạsars+ son, varit deras ledare. Jehova var med honom. 21 Och Sakarja,+ Meselẹmjas son, hade vaktat ingången till mötestältet.

22 Det var 212 som var utvalda till portvaktare vid trösklarna. De bodde i sina byar enligt släktregistret.+ David och siaren+ Samuel gav dem deras förtroendepost. 23 De och deras söner hade ansvaret för vakttjänsten vid portarna till Jehovas hus,+ tälthuset. 24 Portvaktarna stod placerade på alla fyra sidor, i öster, väster, norr och söder.+ 25 Emellanåt skulle deras bröder komma in från byarna för att tjänstgöra tillsammans med dem i sju dagar. 26 Fyra ledande* portvaktare, som var leviter, var betrodda att ansvara för kamrarna* och skattkamrarna i den sanne Gudens hus.+ 27 På natten stod de posterade runt omkring den sanne Gudens hus, för de hade hand om vakttjänsten och ansvarade för nyckeln och öppnade huset varje morgon.

28 Några av dem hade ansvaret för redskapen+ till tjänsten. De räknade dem när de fördes in och när de togs ut. 29 Några av dem hade som uppgift att ta hand om de andra redskapen samt alla de heliga redskapen,+ det fina mjölet,+ vinet,+ oljan,+ rökelsen*+ och balsamoljan.+ 30 Några av prästernas söner gjorde i ordning smörjelseoljan av balsamolja. 31 Och Mattịtja, som var levit och koraiten Sallums förstfödde, var betrodd att ha tillsyn över det som bakades.+ 32 Några av deras kehatitiska bröder hade ansvaret för det staplade brödet*+ och att tillreda det varje sabbat.+

33 Dessa var sångarna, överhuvudena för leviternas släkter som var i kamrarna,* de som var befriade från andra plikter. För de skulle vara i tjänst dag och natt. 34 Dessa var överhuvuden för leviternas släkter enligt släktregistren. De var överhuvuden och bodde i Jerusalem.

35 Gịbeons far, Jẹgiel, bodde i Gịbeon.+ Hans hustru hette Maạka. 36 Hans förstfödde var Abdon, och efter honom kom Sur, Kis, Baal, Ner, Nadab, 37 Gedor, Ahjo, Sakarja och Miklot. 38 Miklot blev far till Sịmeam. De bodde nära sina bröder i Jerusalem, tillsammans med sina andra bröder. 39 Ner+ blev far till Kis, och Kis blev far till Saul,+ och Saul blev far till Jonatan,+ Malki-Sua,+ Abinạdab+ och Esbạal. 40 Jonatans son var Merib-Baal,+ och Merib-Baal blev far till Mika.+ 41 Mikas söner var Piton, Melek, Tahrẹa och Ahas. 42 Ahas blev far till Jara, och Jara blev far till Ạlemet, Ạsmavet och Simri, och Simri blev far till Mosa. 43 Mosa blev far till Binẹa, och dennes son var Refạja, dennes son var Eleạsa och dennes son var Asel. 44 Asel hade sex söner, och de hette Ạsrikam, Bọkeru, Ismael, Seạrja, Obạdja och Hanan. Det var Asels söner.

10 Filistéerna låg i krig med Israel, och israeliterna flydde för dem, och många stupade på berget Gilbọa.+ 2 Filistéerna förföljde Saul och hans söner, och de dödade hans söner Jonatan, Abinạdab och Malki-Sua.+ 3 Striden blev häftig kring Saul, och bågskyttarna fick syn på honom och sårade honom.+ 4 Saul sa till sin vapendragare: ”Dra ditt svärd och stöt ner mig, så att inte de här oomskurna männen kommer och behandlar mig grymt.”*+ Men hans vapendragare vägrade, för han var mycket rädd. Då tog Saul sitt svärd och kastade sig på det.+ 5 När vapendragaren såg att Saul var död kastade han sig också på sitt svärd och dog. 6 Alltså dog Saul och hans tre söner. Alla som tillhörde hans hus dog tillsammans.+ 7 När israeliterna i dalen* såg att alla hade flytt och att Saul och hans söner hade stupat, övergav de sina städer och flydde. Sedan kom filistéerna och bosatte sig där.

8 Nästa dag, när filistéerna kom för att plundra de stupade, fann de liken av Saul och hans söner på berget Gilbọa.+ 9 De plundrade honom, högg huvudet av honom och tog hans vapen. Sedan sände de bud över hela sitt land för att nyheten skulle spridas till deras avgudar+ och till folket. 10 De lade hans vapen i sin guds hus* och fäste hans skalle på Dagons+ hus.

11 När alla i Jabesh+ i Gilead fick höra vad filistéerna hade gjort med Saul+ 12 gav sig alla krigare i väg och bar bort liken av Saul och hans söner. De förde dem till Jabesh och begravde deras ben under det stora trädet i Jabesh+ och fastade i sju dagar.

13 Saul dog alltså eftersom han hade varit trolös mot Jehova och inte hade följt Jehovas ord.+ Dessutom hade han rådfrågat ett andemedium+ 14 i stället för att rådfråga Jehova. Därför dödade Han honom och lät David, Isais son, ta över kungamakten.+

11 Med tiden samlades alla israeliter hos David i Hebron+ och sa: ”Vi är av samma kött och blod som du.*+ 2 Tidigare, när Saul var kung, var det du som ledde Israel i krig.*+ Och Jehova, din Gud, sa till dig: ’Du ska vara herde för mitt folk Israel, du ska bli ledare för mitt folk Israel.’”+ 3 Alla Israels äldste kom alltså till kung David i Hebron, och han slöt ett förbund med dem i Hebron inför Jehova. Sedan smorde de David till kung över Israel,+ enligt Jehovas ord genom Samuel.+

4 Senare drog David och hela Israel ut mot Jerusalem, det vill säga Jebus,+ där jebuséerna+ bodde. 5 Invånarna i Jebus hånade David: ”Du kommer aldrig att ta dig in hit!”+ Men David intog ändå fästet Sion,+ som nu kallas Davidsstaden.+ 6 David sa: ”Den förste som anfaller jebuséerna ska bli hövding* och furste.” Joab,+ Serụjas son, kom dit upp först, och han blev hövding. 7 Sedan bosatte sig David i fästningen. Det var därför man gav den namnet Davidsstaden. 8 Han började bygga upp staden runt om, från Vallen* och områdena runt omkring, och Joab återställde resten av staden. 9 Så David fick större och större makt,+ och arméernas Jehova var med honom.

10 Detta är ledarna för Davids mäktiga krigare som, tillsammans med hela Israel, hjälpte honom till makten och gjorde honom till kung, precis som Jehova hade lovat Israel.+ 11 Detta är förteckningen över Davids mäktiga krigare: Jasọbeam,+ son till en hakmonit, som hade befälet över de tre.+ Vid ett tillfälle svingade han sitt spjut och dödade över 300 män.+ 12 Näst efter honom var Eleạsar,+ son till ahohiten+ Dodo. Han var en av de tre mäktiga krigarna. 13 Han var med David vid Pas-Dammim,+ där filistéerna hade samlats till strid. Där fanns det en åker full med korn, och soldaterna hade flytt för filistéerna. 14 Men han ställde sig mitt på åkern och försvarade den och dödade filistéerna, och Jehova såg till att segern* blev stor.+

15 Tre av de 30 anförarna gick ner till klippan, till David i Adụllams grotta,+ medan en filisteisk armé hade slagit läger i Rẹfaimdalen.*+ 16 David uppehöll sig i bergfästet, och filistéerna hade en garnison i Betlehem. 17 David sa längtansfullt: ”Om jag bara kunde få dricka lite vatten från brunnen vid Betlehems+ port!” 18 Då trängde sig de tre anförarna in i filistéernas läger och hämtade vatten från brunnen vid Betlehems port och tog med det till David. Men David vägrade dricka det och hällde ut det inför Jehova. 19 Han sa: ”Av respekt för min Gud är det fullständigt otänkbart att göra något sådant! Skulle jag dricka blodet från dessa män som riskerade sina liv?+ För det var med risk för sina liv som de hämtade det.” Så han vägrade dricka. Det här var de tre mäktiga krigarnas bedrifter.

20 Ạbisaj,+ Joabs+ bror, hade också befälet över tre krigare. Han svingade sitt spjut och dödade 300 män, och han hade lika högt anseende som de tre första.+ 21 Av de här tre var han mer framstående än de två andra, och han var deras ledare. Ändå nådde han inte samma rang som de tre första.

22 Benạja,+ Jehojạdas son, var en modig man* som utförde många bedrifter i Kạbseel.+ Det var han som dödade de två sönerna till Ạriel från Moab och som steg ner i en brunn och dödade ett lejon+ en dag när det snöade. 23 Han dödade också en mycket stor egyptier, som var fem alnar* lång.+ Fastän egyptiern hade ett spjut som var som en vävbom+ gick Benạja emot honom med en stav och ryckte spjutet ur handen på honom och dödade honom med hans eget spjut.+ 24 Det här gjorde Benạja, Jehojạdas son, och han hade lika högt anseende som de tre mäktiga krigarna. 25 Även om han var mer framstående än de 30, nådde han inte samma rang som dessa tre.+ Men David gav honom ansvaret för sin livvakt.

26 De mäktiga krigarna i armén var Ạsael,+ Joabs bror, Ẹlhanan, son till Dodo från Betlehem,+ 27 haroriten Sammot, peloniten Heles, 28 Ira,+ son till tekoiten Ikkes, anatotiten Abiẹser,+ 29 husatiten Sịbbekaj,+ ahohiten Ilaj, 30 netofatiten Mahraj,+ Heled,+ son till netofatiten Baạnah, 31 Itaj, son till Rịbai från benjaminiternas+ Gịbea, pirgatoniten Benạja, 32 Huraj från Gaas+ flodbäddar,* arbatiten Ạbiel, 33 baharumiten Ạsmavet, saalboniten Eljạhba, 34 gisoniten Hasems söner, Jonatan, son till harariten Sage, 35 Ạhiam, son till harariten Sakar, Ẹlifal, Urs son, 36 mekeratiten Hefer, peloniten Ahịa, 37 karmeliten Hesro, Nạaraj, Ẹsbais son, 38 Joel, Natans bror, Mibhar, Hagris son,  39 ammoniten Selek, berotiten Nahraj, vapendragare till Serụjas son Joab, 40 jitriten Ira, jitriten Gareb, 41 hettiten Urịa,+ Sabad, Ahlajs son, 42 Adịna, son till rubeniten Sisa, ett av rubeniternas överhuvuden, och 30 man med honom, 43 Hanan, Maạkas son, mitniten Jọsafat, 44 ashtarotiten Ussịja, Sama och Jẹgiel, söner till aroeriten Hotam, 45 Jedịael, Shimris son, och hans bror tisiten Joha, 46 mahaviten Ẹliel, Jẹribai och Josạvja, Ẹlnaams söner, moabiten Jitma, 47 Ẹliel, Obed och mesobaiten Jaạsiel.

12 Detta var de män som kom till David i Siklag+ medan hans rörelsefrihet var begränsad på grund av Saul,+ Kis son, och de var bland de mäktiga krigare som stödde honom i kriget.+ 2 De var beväpnade med båge, och de kunde slunga stenar+ och skjuta pilar med både höger och vänster hand.+ De var av Sauls bröder,* från Benjamin.+ 3 Överhuvudet var Ahiẹser, tillsammans med Joas, båda söner till gibeatiten+ Semạa, och Jẹsiel och Pelet, söner till Ạsmavet,+ Berạka, anatotiten Jẹhu, 4 gibeoniten+ Jismạja, en mäktig krigare bland de 30+ och över de 30, Jeremia, Jahạsiel, Jọhanan, gederatiten Jọsabad, 5 Ẹlusaj, Jẹrimot, Beạlja, Semạrja, harifiten Sefạtja, 6 koraiterna+ Elkạna, Jissịja, Ạzarel, Joẹser och Jasọbeam 7 samt Joẹla och Sebạdja, söner till Jẹroham från Gedor.

8 Medan David var i fästet i vildmarken+ gick några av gaditerna över till hans sida. De var mäktiga krigare, soldater tränade för krig, som ständigt stod redo med lansen och den stora skölden. Deras ansikten var som lejons ansikten, och de var snabba som gasellerna i bergen. 9 Eser var överhuvudet, Obạdja den andre, Ẹliab den tredje, 10 Mismạnna den fjärde, Jeremia den femte, 11 Attaj den sjätte, Ẹliel den sjunde, 12 Jọhanan den åttonde, Ẹlsabad den nionde, 13 Jeremia den tionde och Makbạnnaj den elfte. 14 Dessa var av gaditerna,+ befäl i armén. Den minst skicklige motsvarade 100 och den skickligaste 1 000.+ 15 Det var de som gick över Jordan i första månaden, när den svämmade över sina bräddar, och de jagade bort alla som bodde i dalarna,* åt öster och åt väster.

16 Några män från Benjamin och Juda kom också till David i hans fäste.+ 17 David gick ut till dem och sa: ”Om ni har kommit i fredliga avsikter för att hjälpa mig, så är våra hjärtan förenade. Men om ni är här för att förråda mig åt mina fiender, trots att jag är oskyldig, så kommer våra förfäders Gud att se det och döma därefter.”+ 18 Då kom anden över* Ạmasaj,+ befälet över de 30:

”Vi är dina, David, och vi är med dig, du Isais son.+

Så David tog emot dem och utnämnde dem till befäl.

19 Några från Manasse gick också över till David när han drog ut för att strida mot Saul tillsammans med filistéerna. Men han hjälpte inte filistéerna, för när deras furstar+ hade rådslagit med varandra skickade de bort honom och sa: ”Han kommer att gå över till sin herre Saul, och det kommer att kosta oss våra huvuden.”+ 20 När han gav sig av till Siklag+ gick dessa över till honom från Manasse: Adna, Jọsabad, Jedịael, Mikael, Jọsabad, Ẹlihu och Sịlletaj, överhuvuden för Manasses klaner.*+ 21 De hjälpte David mot plundrarna, för de var modiga och starka män,+ och de blev befäl i armén. 22 Dag efter dag slöt sig fler till David+ för att hjälpa honom, och till slut var armén stor som Guds armé.+

23 Detta var antalet beväpnade soldater som kom till David i Hebron+ för att låta Sauls kungamakt övergå till honom, som Jehova hade befallt.+ 24 Från Juda kom 6 800 män som bar lans och stor sköld och som var rustade för krig. 25 Från simeoniterna kom 7 100 modiga och starka soldater.

26 Från leviterna kom 4 600. 27 Jehojạda+ var ledare för Arons söner,+ och 3 700 var med honom. 28 Bland dem var Sadok,+ en stark och modig ung man, tillsammans med 22 befäl från hans släkt.*

29 Från benjaminiterna, Sauls+ bröder,* kom 3 000, och de flesta av dem hade tidigare försvarat Sauls hus intressen. 30 Från efraimiterna kom 20 800 starka och modiga män, ansedda i sina släkter.

31 Från halva Manasses stam kom 18 000 som hade valts ut för att gå och göra David till kung. 32 Från Isạskars stam kom 200 av deras överhuvuden. De var strategiska* och förstod vad Israel borde göra, och alla deras bröder stod under deras befäl. 33 Från Sẹbulon kom 50 000 som var redo att tjänstgöra i armén och ställa upp sig i stridsformering med alla slags vapen. Alla slöt lojalt upp kring David.* 34 Från Nạftali kom 1 000 befäl tillsammans med 37 000 män med spjut och stor sköld. 35 Från Dan kom 28 600 som kunde ställa upp sig i stridsformering. 36 Från Aser kom 40 000 som var redo att tjänstgöra i armén och ställa upp sig i stridsformering.

37 Från andra sidan Jordan+ kom 120 000 av rubeniterna, gaditerna och halva Manasses stam, beväpnade med alla slags vapen. 38 Alla dessa var krigare, redo att sluta upp vid stridslinjen. De kom till Hebron, fast beslutna* att göra David till kung över hela Israel, och de övriga israeliterna delade deras önskan* att göra David till kung.+ 39 De stannade hos David i tre dagar och åt och drack, för deras bröder hade försett dem med mat och dryck. 40 De som bodde där i trakten, och även de som bodde ända borta i Isạskar, Sẹbulon och Nạftali, kom med matvaror lastade på åsnor, kameler, mulor och tjurar. De kom med mjöl, kakor av fikon och kakor av russin, vin, olja samt nötboskap och får i stor mängd, för glädjen var stor i Israel.

13 David rådgjorde med ledarna för grupperna på tusen och grupperna på hundra och med de andra ledarna.+ 2 Sedan sa David till alla de församlade israeliterna: ”Om ni och Jehova, vår Gud, anser det lämpligt, så låt oss sända bud efter våra övriga bröder i alla Israels områden och även efter prästerna och leviterna i deras städer+ med betesmarker, 3 och låt oss föra hit vår Guds ark.”+ Man hade nämligen inte brytt sig om den på Sauls+ tid. 4 Alla församlade höll med och tyckte att det var ett bra förslag. 5 Så David samlade folket i Israel, från Egyptens flod* ända till Lebo-Hamat,*+ för att hämta den sanne Gudens ark från Kịrjat-Jẹarim.+

6 David och hela Israel drog upp till Baạla,+ till Kịrjat-Jẹarim, som hör till Juda, för att hämta arken som tillhör den sanne Guden, Jehova, som tronar över* keruberna,+ den ark man anropar hans namn inför. 7 De ställde den sanne Gudens ark på en ny vagn+ och förde den från Abinạdabs hus, och Ussa och Ahjo körde vagnen.+ 8 David och hela Israel firade händelsen med liv och lust inför den sanne Guden. De sjöng till lyror och andra stränginstrument, till tamburiner,+ cymbaler+ och trumpeter.+ 9 Men när de kom till Kidons tröskplats fick tjurarna nästan vagnen att välta, och Ussa sträckte ut handen och grep tag i arken. 10 Då flammade Jehovas vrede upp mot Ussa, och han slog honom för att han hade sträckt ut sin hand mot arken.+ Och han dog där inför Gud.+ 11 Men David blev upprörd över* att Jehovas vrede hade drabbat Ussa, och den platsen kallas fortfarande Peres-Ussa.*

12 Den dagen blev David rädd för den sanne Guden och sa: ”Hur skulle jag kunna föra den sanne Gudens ark till mig?”+ 13 Så David förde inte arken till sig i Davidsstaden, utan tog den till gittiten Obed-Edoms hus. 14 Den sanne Gudens ark förvarades hos Obed-Edoms hushåll och var kvar där i tre månader, och Jehova välsignade hela Obed-Edoms hushåll och allt han ägde.+

14 Hiram,+ kungen i Tyros, skickade sändebud till David tillsammans med cederstockar, murare* och timmermän för att bygga ett palats åt honom.+ 2 Och David förstod att Jehova hade befäst hans ställning som kung över Israel,+ för Gud hade gjort honom till en stor kung för sitt folk Israels skull.+

3 David skaffade fler hustrur+ i Jerusalem, och han blev far till fler söner och döttrar.+ 4 Det här är de barn som föddes åt honom i Jerusalem:+ Sammụa, Sobab, Natan,+ Salomo,+ 5 Jibhar, Elisụa, Ẹlpelet, 6 Nogah, Nefeg, Jafịa, 7 Elisạma, Beeljạda och Elifẹlet.

8 När filistéerna fick höra att David hade blivit smord till kung över Israel+ drog de upp för att leta efter honom.+ David hörde det och drog ut mot dem. 9 Sedan kom filistéerna och gjorde räder in i Rẹfaimdalen.*+ 10 David frågade Gud: ”Ska jag dra ut mot filistéerna? Ger du dem i min hand?” Då svarade Jehova: ”Dra ut, och jag ska ge dem i din hand.”+ 11 David drog upp till Bạal-Pẹrasim+ och besegrade dem där. David sa: ”Den sanne Guden har brutit igenom mina fiender, som vatten bryter igenom en mur.” Därför gav de platsen namnet Bạal-Pẹrasim.* 12 Filistéerna lämnade sina gudar där, och på Davids befallning brändes de upp.+

13 Längre fram gjorde filistéerna ännu en räd in i dalen.*+ 14 David frågade återigen den sanne Guden, och han svarade: ”Gå inte rakt emot dem, utan gå runt och anfall dem framför bakabuskarna.+ 15 Och när du hör ljudet av marscherande i bakabuskarnas toppar ska du gå till anfall, för den sanne Guden har dragit ut framför dig för att besegra filistéernas armé.”+ 16 Då gjorde David precis som den sanne Guden hade befallt,+ och de förföljde filistéerna från Gịbeon till Geser+ och besegrade dem. 17 Ryktet om David spreds till alla länder och folk, och Jehova fick dem att känna skräck för David.+

15 David fortsatte att bygga hus åt sig i Davidsstaden, och han gjorde i ordning en plats åt den sanne Gudens ark och reste ett tält åt den.+ 2 Det var vid det tillfället han sa: ”Inga andra än leviterna får bära den sanne Gudens ark, för Jehova har utvalt dem till att bära Jehovas ark och alltid tjäna honom.”+ 3 Sedan samlade David hela Israel i Jerusalem för att hämta upp Jehovas ark till den plats som han hade gjort i ordning åt den.+

4 David samlade Arons avkomlingar+ och leviterna.+ 5 Av kehatiterna: föreståndaren Ụriel och 120 av hans bröder; 6 av mẹrariterna: föreståndaren Asạja+ och 220 av hans bröder; 7 av gersomiterna: föreståndaren Joel+ och 130 av hans bröder; 8 av Elisạfans+ avkomlingar: föreståndaren Semạja och 200 av hans bröder; 9 av Hebrons avkomlingar: föreståndaren Ẹliel och 80 av hans bröder; 10 av Ụssiels+ avkomlingar: föreståndaren Amminạdab och 112 av hans bröder. 11 Och David kallade till sig prästerna Sadok+ och Ẹbjatar+ och leviterna Ụriel, Asạja, Joel, Semạja, Ẹliel och Amminạdab 12 och sa till dem: ”Ni är överhuvuden för leviternas släkter. Rena er,* ni och era bröder, och hämta upp arken som tillhör Jehova, Israels Gud, till den plats som jag har gjort i ordning. 13 Ni bar den inte vid första tillfället,+ och därför drabbades vi av Jehovas, vår Guds, vrede,+ för vi tog inte reda på hur vi skulle göra det på rätt sätt.”+ 14 Då renade* sig prästerna och leviterna för att kunna hämta upp Jehovas, Israels Guds, ark.

15 Sedan bar leviterna den sanne Gudens ark med bärstängerna+ på sina axlar, precis som Mose hade befallt enligt Jehovas ord. 16 David uppmanade sedan leviternas föreståndare att ge sina bröder som var sångare i uppdrag att sjunga med glädje till olika instrument: harpor, lyror+ och cymbaler.+

17 Så leviterna utsåg Heman,+ Joels son, och av hans bröder utsåg de Asaf,+ Berẹkjas son, och av deras bröder, merariternas släkt, utsåg de Etan,+ Kusạjas son. 18 Tillsammans med dem var deras bröder i andra avdelningen:+ Sakarja, Ben, Jaạziel, Semirạmot, Jẹhiel, Unni, Ẹliab, Benạja, Maasẹja, Mattịtja, Elifelẹhu, Miknẹja och portvaktarna Obed-Edom och Jẹgiel. 19 Sångarna Heman,+ Asaf+ och Etan skulle spela på kopparcymbaler,+ 20 och Sakarja, Ạziel, Semirạmot, Jẹhiel, Unni, Ẹliab, Maasẹja och Benạja spelade på harpor stämda i alamọt,*+ 21 och Mattịtja,+ Elifelẹhu, Miknẹja, Obed-Edom, Jẹgiel och Asạsja spelade på lyror stämda i seminịt*+ och var musikledare. 22 Kenạnja,+ föreståndaren för leviterna, hade ansvaret för själva transporten, eftersom han var kvalificerad för det, 23 och Berẹkja och Elkạna var portvaktare vid arken. 24 Prästerna Sebạnja, Jọsafat, Nẹtanel, Ạmasaj, Sakarja, Benạja och Eliẹser blåste i trumpet framför den sanne Gudens ark,+ och även Obed-Edom och Jehịa var portvaktare vid arken.

25 Sedan gick David tillsammans med Israels äldste och ledarna för grupperna på tusen och hämtade Jehovas förbundsark från Obed-Edoms hus+ under stor glädje.+ 26 Eftersom den sanne Guden hjälpte leviterna när de bar Jehovas förbundsark offrade man sju ungtjurar och sju baggar.+ 27 David var klädd i en mantel* av fint tyg, precis som sångarna och Kenạnja, som var föreståndare för transporten och sångarna, och alla leviterna som bar arken. David hade dessutom på sig en efod av linne.+ 28 Alla israeliter jublade+ när man hämtade Jehovas förbundsark till ljudet av horn, trumpet+ och cymbal, och man spelade högt på harpor och lyror.+

29 Men när Jehovas förbundsark kom till Davidsstaden+ tittade Sauls dotter Mikal+ ut genom fönstret och fick se kung David dansa omkring och fira händelsen. Då fylldes hon av förakt för honom.+

16 De förde in den sanne Gudens ark och ställde den i tältet som David hade rest åt den.+ Och de offrade brännoffer och gemenskapsoffer inför den sanne Guden.+ 2 När David hade burit fram brännoffren+ och gemenskapsoffren+ välsignade han folket i Jehovas namn. 3 Han delade även ut ett runt bröd, en kaka dadlar och en kaka russin till alla israeliter, både män och kvinnor. 4 Sedan förordnade han några av leviterna till att tjäna inför Jehovas ark,+ för att ära,* tacka och lovprisa Jehova, Israels Gud. 5 Asaf+ var överhuvud, och Sakarja var under honom. Jẹgiel, Semirạmot, Jẹhiel,+ Mattịtja, Ẹliab, Benạja, Obed-Edom och Jẹgiel spelade harpa och lyra,+ och Asaf spelade cymbal.+ 6 Prästerna Benạja och Jahạsiel hade som ständigt uppdrag att blåsa trumpet framför den sanne Gudens förbundsark.

7 Det var den dagen som David för första gången bidrog med en tacksamhetssång till Jehova genom Asaf+ och hans bröder:

10 Tala med stolthet om hans heliga namn.+

Låt dem som söker Jehova glädja sig.+

11 Sök Jehova+ och hans styrka.

Blicka alltid upp till honom.*+

14 Han är Jehova, vår Gud.+

Hans domar gäller över hela jorden.+

23 Sjung en lovsång till Jehova, hela jorden!

Förkunna hans räddning dag efter dag!+

25 För Jehova är stor och värd att lovprisas.

Han är mer vördnadsbjudande än någon annan gud.+

29 Ge Jehova den ära som hans namn förtjänar.+

Ta med en gåva och träd fram inför honom.+

Böj er ner för* Jehova klädda i helig skrud.*+

30 Darra inför honom, alla på jorden!

Jorden är fast grundad, den kan inte rubbas.*+

31 Himlen ska glädja sig och jorden fröjda sig.+

Förkunna bland nationerna: ’Jehova har blivit kung!’+

32 Havet och allt som det rymmer ska dåna.

Fälten och allt på dem ska jubla.

34 Tacka Jehova, för han är god.+

Hans lojala kärlek varar för evigt.+

36 Må Jehova, Israels Gud, lovprisas i evigheters evighet.’”*

Och hela folket sa: ”Amen!”* och lovprisade Jehova.

37 Sedan lämnade David Asaf+ och hans bröder där inför Jehovas förbundsark för att de ständigt skulle utföra tjänst inför arken,+ enligt de dagliga rutinerna.+ 38 Obed-Edom, hans 68 bröder och Obed-Edom, Jẹdutuns son, och Hosa var portvaktare. 39 Och prästen Sadok+ och hans medpräster tjänade inför Jehovas tälthelgedom på offerhöjden i Gịbeon+ 40 för att regelbundet offra brännoffer åt Jehova på brännoffersaltaret, både morgon och kväll, och göra allt som står skrivet i den lag som Jehova hade gett Israel.+ 41 Tillsammans med dem var Heman och Jẹdutun+ och de övriga av männen som var särskilt utvalda att tacka Jehova,+ för ”hans lojala kärlek varar för evigt”.+ 42 Heman+ och Jẹdutun var tillsammans med dem för att spela trumpet och cymbal och andra instrument till lovprisning av* den sanne Guden. Och Jẹdutuns söner+ hade ansvaret för porten. 43 Sedan gick folket hem, och David gick för att välsigna sitt eget hushåll.

17 Så snart David hade installerat sig i sitt palats sa han till profeten Natan:+ ”Här bor jag i ett hus av cederträ+ medan Jehovas förbundsark står under tältdukar.”+ 2 Natan svarade: ”Gör allt som ligger dig varmt om hjärtat, för den sanne Guden är med dig.”

3 Men samma natt sa Gud till Natan: 4 ”Gå till min tjänare David och säg: ’Så här säger Jehova: ”Det är inte du som ska bygga ett hus åt mig att bo i.+ 5 Från den dag jag förde ut Israel ända till denna dag har jag inte bott i ett hus, utan jag har flyttat från tält till tält och från tälthelgedom till tälthelgedom.*+ 6 Under lång tid vandrade jag med hela Israel, och jag gjorde domarna i Israel till ledare för mitt folk, men frågade jag någonsin någon av dem: ’Varför har ni inte byggt ett hus av cederträ åt mig?’”’

7 Säg nu till min tjänare David: ’Så här säger arméernas Jehova: ”Jag tog dig från betesmarkerna, där du följde fåren,* och gjorde dig till ledare för mitt folk Israel.+ 8 Jag är med dig vart du än går,+ och jag ska utplåna alla fiender i din väg,+ och jag ska göra ditt namn lika stort som namnen på de mäktigaste männen på jorden.+ 9 Jag ska se till att mitt folk Israel har en plats där de kan rota sig, och där ska de få bo utan att behöva oroa sig mer. Onda människor ska inte förtrycka* dem som de gjorde förr,+ 10 som de har gjort ända sedan jag insatte domare över mitt folk Israel.+ Och jag ska kuva alla dina fiender.+ Dessutom säger jag: ’Jehova ska bygga dig ett hus.’*

11 När dina dagar är till ända och du går till dina förfäder, då ska jag låta din avkomling, en av dina söner,+ efterträda dig, och jag ska befästa hans kungamakt.+ 12 Det är han som ska få bygga ett hus åt mig,+ och jag ska befästa hans tron för alltid.+ 13 Jag ska vara hans far, och han ska vara min son.+ Jag ska inte ta bort min lojala kärlek från honom+ på det sätt som jag tog bort den från din företrädare.+ 14 Jag ska sätta honom över mitt hus och mitt kungadöme för alltid,+ och hans tron ska bestå för alltid.”’”+

15 Natan återgav alla dessa ord och hela denna syn för David.

16 Då gick kung David in och satte sig ner inför Jehova och sa: ”Jehova Gud, vem är jag? Och vad är mitt hus, eftersom du har fört mig så här långt?+ 17 Som om detta inte var nog, min Gud, så har du också berättat att mitt hus ska bestå till en avlägsen framtid.+ Och du, Jehova Gud, har sett på mig som om jag vore en man som ska bli ännu mer upphöjd.* 18 Vad mer kan din tjänare David säga om den ära du har gett mig? Du känner ju mig.+ 19 Jehova, för min skull och i enlighet med din vilja* har du gjort allt detta storslagna och uppenbarat din storhet.+ 20 Jehova, det finns ingen som du,+ och det finns ingen Gud förutom du.+ Allt vi har hört bekräftar det. 21 Och vilket annat folk på jorden är som ditt folk Israel?+ Den sanne Guden drog ut och friköpte dem för att de skulle bli hans folk.+ Du gjorde dig ett namn genom dina stora och mäktiga gärningar,+ du drev undan folken inför ditt folk,+ som du friköpte från Egypten. 22 Du gjorde ditt folk Israel till ditt eget folk för all framtid,+ och du, Jehova, blev deras Gud.+ 23 Jehova, infria löftet som du har gett angående mig och mitt hus nu och för all framtid, och låt det bli precis som du har lovat.+ 24 Låt ditt namn bestå* och bli upphöjt+ för evigt, så att människor säger: ’Arméernas Jehova, Israels Gud, är Gud för Israel.’ Och låt din tjänare Davids hus bli befäst inför dig.+ 25 För du, min Gud, har uppenbarat för mig, din tjänare, att du ska bygga mig ett hus.* Det är därför jag, din tjänare, vågar be denna bön till dig. 26 Jehova, du är den sanne Guden, och du har lovat mig allt detta goda. 27 Därför ber jag dig att välsigna mitt hus, och må det bestå för evigt inför dig, för du, Jehova, har välsignat det, och det är välsignat för evigt.”

18 En tid därefter besegrade David filistéerna och kuvade dem och tog Gat+ med underlydande* städer från dem.+ 2 Sedan besegrade han Moab,+ och från och med då blev moabiterna Davids tjänare och var tvungna att betala tribut.+

3 David besegrade Hadadẹser,+ kungen i Soba,+ i närheten av Hamat,+ när Hadadẹser var i färd med att utvidga sitt välde till floden Eufrat.+ 4 David tog 1 000 vagnar, 7 000 ryttare och 20 000 fotsoldater från honom.+ Sedan skar David av hälsenorna på alla vagnshästar+ med undantag av 100. 5 När araméerna från Damaskus kom för att hjälpa Hadadẹser, kungen i Soba, dödade David 22 000 av dem.+ 6 David förlade sedan garnisoner i Aram-Damaskus, och från och med då blev araméerna Davids tjänare och var tvungna att betala tribut. Jehova gav David seger* var han än drog fram.+ 7 Dessutom tog David de runda guldsköldarna som tillhörde Hadadẹsers män och förde dem till Jerusalem, 8 och från Hadadẹsers städer Tibhat och Kun tog han en stor mängd koppar. Det var av den som Salomo tillverkade kopparhavet,+ pelarna och kopparredskapen.+

9 Tou, kungen i Hamat, fick höra att David hade besegrat Hadadẹsers,+ Sobas kungs, hela armé.+ 10 Då skickade han sin son Hạdoram till kung David för att fråga hur det stod till med honom och gratulera till segern över Hadadẹser (Hadadẹser hade nämligen ofta fört krig mot Tou). Och Hạdoram hade med sig alla slags föremål av guld, silver och koppar. 11 Kung David överlämnade* det åt Jehova,+ precis som han hade gjort med silvret och guldet som han hade tagit från alla folken: Edom och Moab och ammoniterna,+ filistéerna+ och amalekiterna.+

12 Ạbisaj,+ Serụjas+ son, dödade 18 000 edoméer i Saltdalen.+ 13 Han förlade garnisoner i Edom, och alla edoméer blev Davids tjänare.+ Jehova gav David seger* var han än drog fram.+ 14 David regerade nu över hela Israel,+ och han såg till att det skipades lag och rätt åt hela folket.+ 15 Joab, Serụjas son, hade befälet över armén,+ och Jehosạfat,+ Ạhiluds son, var historiker.* 16 Sadok, Ạhitubs son, och Ahimẹlek, Ẹbjatars son, var präster, och Savsa var sekreterare. 17 Benạja, Jehojạdas son, hade befälet över keretéerna+ och peletéerna.+ Och Davids söner hade de högsta ställningarna i riket näst efter kungen.

19 En tid därefter dog Nahas, ammoniternas kung, och han efterträddes av sin son.+ 2 Då sa David: ”Jag vill visa lojal kärlek+ mot Hanun, Nahas son, för hans far visade lojal kärlek mot mig.” David sände därför budbärare för att trösta honom i sorgen efter hans far. Men när Davids tjänare kom till ammoniternas+ område för att trösta Hanun 3 sa ammoniternas furstar till Hanun: ”Tror du att det är för att hedra din far som David har sänt män för att trösta dig? Nej, de har kommit till dig för att utforska och spionera på landet och störta dig.” 4 Så Hanun tog Davids tjänare och rakade av dem skägget+ och skar av deras kläder på mitten, över baken,* och skickade i väg dem. 5 När David fick höra vad som hänt männen sände han några för att möta dem, för de kände sig mycket förödmjukade. Kungen sa till dem: ”Stanna i Jeriko+ tills era skägg har vuxit ut igen. Sedan kan ni komma tillbaka.”

6 Med tiden förstod ammoniterna att David hade börjat hata dem,* så Hanun och ammoniterna skickade 1 000 talenter* silver för att leja vagnar och ryttare från Mesopotamien,* Ạram-Maạka och Soba.+ 7 De lejde 32 000 vagnar och dessutom Maạkas kung och hans män. Sedan kom de och slog läger framför Medẹba.+ Även ammoniterna samlades från sina städer och kom för att strida.

8 När David fick höra det skickade han i väg Joab+ och hela armén, däribland de skickligaste krigarna.+ 9 Och ammoniterna drog ut och ställde upp sig i stridsformering vid ingången till staden, medan kungarna som hade kommit dit stod för sig själva på öppna fältet.

10 När Joab märkte att anfallen kom både framifrån och bakifrån valde han ut några av Israels bästa krigare och ställde upp dem i stridsformering för att möta araméerna.+ 11 Han gav sin bror Ạbisaj+ befälet över resten av männen för att de skulle ställa upp sig i stridsformering mot ammoniterna. 12 Sedan sa Joab: ”Om araméerna+ blir för starka för mig ska du komma till min undsättning, och om ammoniterna blir för starka för dig ska jag komma till din undsättning. 13 Vi måste vara starka och modiga+ för vårt folk och för vår Guds städer. Och Jehova kommer att göra sin del.”

14 Sedan gick Joab och hans män till anfall mot araméerna, som flydde för honom.+ 15 När ammoniterna såg att araméerna hade tagit till flykten, flydde även de för hans bror Ạbisaj och tog sig tillbaka in i staden. Efter det kom Joab till Jerusalem.

16 När araméerna såg att israeliterna hade besegrat dem sände de bud för att samla araméerna i trakten av Floden,*+ ledda av Sofak, Hadadẹsers befälhavare.+

17 Detta blev rapporterat för David, och han samlade hela Israels armé och gick över Jordan och ställde upp sig i stridsformering mot araméerna. David ställde upp sig i stridsformering för att möta dem, och de stred mot honom.+ 18 Men araméerna drevs på flykten, och David dödade 7 000 vagnförare och 40 000 fotsoldater i den arameiska armén, och han dödade deras befälhavare Sofak. 19 Så fort Hadadẹsers män såg att de hade blivit besegrade av Israel+ slöt de fred med David och blev hans undersåtar.+ Efter det här ville araméerna aldrig mer hjälpa ammoniterna.

20 I början av året,* vid den tid då kungarna drar ut i fält, ledde Joab+ ett fälttåg och ödelade ammoniternas land. Han kom och belägrade Rabba+ medan David var kvar i Jerusalem.+ Joab anföll Rabba och rev ner staden.+ 2 Sedan tog David kronan från Malkams huvud. Den var av guld och hade dyrbara stenar, och det visade sig att guldet vägde en talent.* Och man satte den på Davids huvud. Dessutom tog han ett mycket stort byte från staden.+ 3 Och han förde ut folket ur staden och tvingade dem att arbeta+ med stensågar, järnhackor och yxor. Så här gjorde David med alla städer som tillhörde ammoniterna. Till slut återvände han med sina styrkor till Jerusalem.

4 Efter en tid bröt det ut krig mot filistéerna vid Geser. Då slog husatiten Sịbbekaj+ ihjäl Sippaj, som härstammade från rafaéerna,+ och så kuvades filistéerna.

5 Och det bröt ut krig mot filistéerna igen, och Ẹlhanan, Jairs son, slog ihjäl Lahmi, gittiten Goljats+ bror, som hade ett spjut med ett skaft som en vävbom.+

6 Det blev återigen krig, vid Gat.+ Där fanns det en ovanligt stor man+ som hade sex fingrar på varje hand och sex tår på varje fot, sammanlagt tjugofyra. Han härstammade också från rafaéerna.+ 7 När han hånade och smädade+ Israel slog Jonatan, som var son till Simẹa,+ Davids bror, ihjäl honom.

8 Dessa män härstammade från rafaéerna+ i Gat,+ och de stupade för David och hans män.

21 Sedan trädde Satan* upp mot Israel och hetsade David att räkna Israel.+ 2 David sa till Joab+ och befälen: ”Gå och räkna Israel från Beershẹba till Dan,+ och rapportera tillbaka till mig hur många de är.” 3 Men Joab invände: ”Må Jehova göra sitt folk hundra gånger större! Min herre och kung, allihop är väl redan dina tjänare? Så varför vill min herre genomföra det här? Varför vill du dra skuld över Israel?”

4 Men kungen lyssnade inte på Joab, så Joab gav sig av och reste genom hela Israel. Till slut kom han tillbaka till Jerusalem.+ 5 Joab redovisade resultatet för David: Israel hade 1 100 000 man beväpnade med svärd, och Juda hade 470 000 man beväpnade med svärd.+ 6 Men Joab räknade inte Levi och Benjamin,+ för kungens order var avskyvärd för honom.+

7 Det här var mycket ont i den sanne Gudens ögon, så han straffade Israel. 8 Då sa David till den sanne Guden: ”Jag har begått en svår synd.+ Förlåt din tjänares synd,+ det ber jag dig, för jag har verkligen betett mig som en dåre.”+ 9 Sedan sa Jehova till Gad,+ Davids synskådare: 10 ”Gå och säg till David: ’Så här säger Jehova: ”Jag ger dig tre alternativ. Välj vilket av dem som jag ska låta dig drabbas av.”’” 11 Så Gad kom in till David och sa till honom: ”Så här säger Jehova: ’Välj mellan detta: 12 antingen tre år med svält+ eller tre månader då dina motståndare ska besegra dig och dina fienders svärd ska hinna upp dig+ eller tre dagar med Jehovas svärd – pest i landet+ – när Jehovas ängel sprider död+ inom hela Israels område.’ Tänk efter och berätta vad jag ska svara den som har sänt mig.” 13 Då svarade David: ”Det här gör mig förtvivlad. Men låt mig falla i Jehovas hand, det ber jag, för hans barmhärtighet är mycket stor.+ Låt mig bara inte falla i människors händer.”+

14 Då lät Jehova en pest+ drabba Israel, och 70 000 israeliter dog.+ 15 Och den sanne Guden sände en ängel till Jerusalem för att låta invånarna där drabbas, men när han var beredd att gå till verket såg Jehova det och kände sig bedrövad över* katastrofen.+ Han sa till ängeln som spred död: ”Det räcker nu!+ Dra tillbaka din hand.” Då var Jehovas ängel i närheten av jebusén+ Ornans tröskplats.+

16 När David tittade upp fick han se Jehovas ängel stå mellan himlen och jorden med ett draget svärd+ i handen, riktat mot Jerusalem. I samma stund kastade sig David och de äldste ner med ansiktet mot marken,+ klädda i säckväv.+ 17 David sa till den sanne Guden: ”Det var ju jag som sa att man skulle räkna folket. Det är jag som har syndat, och det är jag som har gjort fel.+ Men dessa små får, vad har de gjort? Jag ber dig, Jehova, min Gud, låt din hand drabba mig och min fars hus, men låt inte denna plåga drabba ditt folk.”+

18 Jehovas ängel sa sedan till Gad+ att uppmana David att gå upp och resa ett altare åt Jehova på jebusén Ornans tröskplats.+ 19 Och David gick dit, precis som Gad hade sagt när han talade i Jehovas namn. 20 När Ornan höll på att tröska vete vände han sig om och fick se ängeln, och hans fyra söner som var med honom gömde sig. 21 David kom fram till Ornan, och när Ornan tittade upp och fick se honom lämnade han genast tröskplatsen och bugade sig för David med ansiktet mot marken. 22 David sa till Ornan: ”Låt mig köpa* tröskplatsen, så att jag kan bygga ett altare där åt Jehova. Jag ska betala fullt pris, så att plågan som härjar bland folket kan få ett slut.”+ 23 Men Ornan sa: ”Du får den, och sedan kan min herre och kung göra vad han vill.* Här har du nötboskap till brännoffer, trösksläden+ till ved och vete till sädesoffer. Allt det här får du av mig.”

24 Men kung David sa till Ornan: ”Nej, jag ska absolut betala fullt pris. Jag ska inte ta något som är ditt och ge det till Jehova eller offra brännoffer som inte kostar mig något.”+ 25 Så David gav Ornan 600 siklar* guld i full vikt för platsen. 26 Och David byggde ett altare+ där åt Jehova och offrade brännoffer och gemenskapsoffer. Han ropade till Jehova, som svarade honom genom att låta eld+ från himlen komma ner på brännoffersaltaret. 27 Sedan beordrade Jehova ängeln+ att sticka tillbaka svärdet i skidan. 28 David såg att Jehova hade svarat honom på jebusén Ornans tröskplats, så han fortsatte att offra där. 29 Jehovas tälthelgedom, som Mose hade gjort i vildmarken, och brännoffersaltaret var vid den tiden på offerhöjden i Gịbeon.+ 30 Men David hade inte trätt fram inför det för att rådfråga Gud, för han var skräckslagen på grund av Jehovas ängels svärd.

22 Sedan sa David: ”Här ska Jehovas, den sanne Gudens, hus stå, och här ska det bli ett brännoffersaltare för Israel.”+

2 David befallde nu att man skulle samla invandrarna+ som bodde i Israel, och han utsåg dem till stenhuggare för att hugga och forma stenar till bygget av den sanne Gudens hus.+ 3 David skaffade också fram stora mängder järn till spikar för portarnas dörrar och till krampor. Han skaffade dessutom mer koppar än man kunde väga+ 4 samt ett oräkneligt antal cederstockar,+ för sidonierna+ och tyrierna+ förde stora mängder cederstockar till David. 5 Och David sa: ”Min son Salomo är ung och oerfaren,+ och huset som ska byggas åt Jehova ska vara oerhört storslaget+ och bli omtalat och ärat+ i alla länder.+ Därför ska jag göra förberedelser åt honom.” David skaffade alltså fram en stor mängd byggnadsmaterial före sin död.

6 Han kallade också till sig sin son Salomo och gav honom anvisningar om att bygga ett hus åt Jehova, Israels Gud. 7 David sa till sin son Salomo: ”Jag önskade inget hellre än att bygga ett hus till ära för Jehovas, min Guds, namn.+ 8 Men det här var Jehovas ord till mig: ’Du har utgjutit mycket blod och fört stora krig. Du ska inte bygga ett hus till ära för mitt namn,+ för du har utgjutit mycket blod på jorden i min åsyn. 9 Men du kommer att få en son+ som ska vara en fredens* man, och jag ska ge honom vila från alla fiender som omger honom.+ Han ska heta Salomo,*+ för jag ska ge Israel frid och ro under hans dagar.+ 10 Det är han som ska få bygga ett hus till ära för mitt namn.+ Han ska bli min son, och jag ska bli hans far.+ Jag ska befästa hans kungatron över Israel för alltid.’+

11 Så må Jehova vara med dig, min son, och må du framgångsrikt bygga Jehovas, din Guds, hus, precis som han har sagt att du ska göra.+ 12 Jag ber att Jehova ska ge dig gott omdöme och förstånd+ när han ger dig makten över Israel, så att du håller Jehovas, din Guds, lag.+ 13 Det kommer att gå bra för dig om du är noga med att följa de förordningar+ och domar som Jehova befallde Mose att ge Israel.+ Var modig och stark, var inte rädd och orolig.+ 14 Jag har verkligen ansträngt mig och skaffat fram 100 000 talenter* guld och 1 000 000 talenter silver till Jehovas hus och så mycket koppar och järn+ att det inte går att väga. Jag har också skaffat fram timmer och sten,+ men du får ordna med mer. 15 Du har många arbetare: stenhuggare, murare,+ timmermän och skickliga hantverkare av alla tänkbara slag.+ 16 Mängden guld, silver, koppar och järn går inte att ange.+ Sätt i gång, och må Jehova vara med dig.”+

17 Sedan befallde David alla Israels furstar att hjälpa hans son Salomo: 18 ”Er Gud Jehova är med er och har gett er fred överallt. Han gav mig makt över landets invånare, och landet har blivit underlagt Jehova och hans folk. 19 Så inrikta er på att söka Jehova, er Gud, av hela er själ* och hela ert hjärta.+ Sätt i gång och bygg Jehovas, den sanne Gudens, helgedom,+ så att ni kan föra Jehovas förbundsark och den sanne Gudens heliga redskap+ till huset som uppförs åt Jehovas namn.”+

23 När David var gammal och närmade sig slutet av sitt liv* gjorde han sin son Salomo till kung över Israel.+ 2 Han samlade alla Israels furstar och prästerna+ och leviterna.+ 3 Man räknade alla leviter som var 30 år och äldre,+ och deras antal, man för man, var 38 000. 4 Av dem hade 24 000 tillsyn över arbetet vid Jehovas hus, 6 000 var förmän och domare,+ 5 4 000 var portvaktare+ och 4 000 lovprisade+ Jehova med de instrument som David hade låtit tillverka särskilt för lovprisning.

6 Sedan organiserade David* dem i avdelningar+ efter Levis söner: Gerson, Kehat och Mẹrari.+ 7 Till gersoniterna hörde Ladan och Sịmei. 8 Ladans söner var Jẹhiel, överhuvudet, Setam och Joel,+ alltså tre. 9 Sịmeis söner var Sẹlomot, Hạsiel och Haran, alltså tre. Detta var överhuvudena för Ladans släkter. 10 Sịmeis söner var Jahat, Sina, Jeush och Berịa. Dessa fyra var Sịmeis söner. 11 Jahat var överhuvud och Sisah var näst efter honom. Jeush och Berịa fick inte så många söner, och därför räknades de som en enda släkt,* med ett gemensamt ansvarsområde.

12 Kehats söner var Amram, Jishar,+ Hebron och Ụssiel,+ alltså fyra. 13 Amrams söner var Aron+ och Mose.+ Aron och hans söner avskildes+ permanent för att helga* det allra heligaste, frambära offer inför Jehova, utföra tjänst inför honom och uttala välsignelser i hans namn för alltid.+ 14 När det gäller Mose, den sanne Gudens man, räknades hans söner till leviternas stam. 15 Moses söner var Gersom+ och Eliẹser.+ 16 Sẹbuel+ var överhuvud för Gersoms söner. 17 Rehạbja+ var överhuvud för Eliẹsers avkomlingar.* Eliẹser fick inte fler söner, men Rehạbja däremot fick väldigt många. 18 Sẹlomit+ var överhuvud för Jishars söner.+ 19 Hebrons söner var Jerịa, överhuvudet, Amarja, den andre, Jahạsiel, den tredje, och Jekạmeam,+ den fjärde. 20 Ụssiels söner+ var Mika, överhuvudet, och Jissịja, den andre.

21 Mẹraris söner var Mahli och Musi.+ Mahlis söner var Eleạsar och Kis. 22 När Eleạsar dog hade han inte fått några söner, bara döttrar. Så Kis söner, deras släktingar,* gifte sig med dem. 23 Musis söner var Mahli, Eder och Jẹremot, alltså tre.

24 Detta var Levis söner, upptecknade efter sina släkter och släktöverhuvuden. Leviterna som var 20 år och äldre räknades och registrerades med namn för tjänsten vid Jehovas hus. 25 För David hade sagt: ”Jehova, Israels Gud, har låtit sitt folk komma till ro,+ och han ska för alltid ha sin boning i Jerusalem.+ 26 Leviterna behöver inte längre bära tälthelgedomen eller det som hör till tjänsten vid den.”+ 27 Enligt Davids sista anvisningar räknades leviterna som var 20 år och äldre. 28 Deras uppgift var att hjälpa Arons+ söner med tjänsten i Jehovas hus, och de hade tillsyn över förgårdarna,+ matsalarna, arbetet med att rena allt heligt och allt som behövde göras i samband med tjänsten i den sanne Gudens hus. 29 De hjälpte till med det staplade brödet,*+ det fina mjölet till sädesoffret, de osyrade tunnbröden,+ bakplåtskakorna och den knådade degen+ och med att fastställa mängd och mått. 30 Varje morgon+ och kväll+ skulle de stå och tacka och lovprisa Jehova. 31 De hjälpte till när brännoffren frambars åt Jehova på sabbaterna,+ vid nymånarna+ och under högtiderna,+ efter det antal som lagen föreskrev, och de gjorde det regelbundet inför Jehova. 32 De utförde också tjänst i mötestältet och på den heliga platsen och hjälpte sina bröder, Arons söner, i Jehovas hus.

24 Arons avkomlingar hade följande avdelningar: Arons söner var Nadab, Ạbihu,+ Eleạsar och Ịtamar.+ 2 Men Nadab och Ạbihu dog före sin far,+ och de hade inga söner. Eleạsar+ och Ịtamar fortsatte däremot att tjäna som präster. 3 David och Sadok,+ av Eleạsars söner, och Ahimẹlek, av Ịtamars söner, delade in dem i avdelningar efter den tjänst de skulle utföra. 4 Eftersom Eleạsars söner hade fler överhuvuden än Ịtamars söner gjorde man följande uppdelning: släktöverhuvudena för Eleạsars söner fick ansvar för 16 avdelningar, och släktöverhuvudena för Ịtamars söner fick ansvar för 8.

5 Indelningen av dem skedde genom lottkastning,+ den ena gruppen tillsammans med den andra, eftersom det både bland Eleạsars och Ịtamars söner fanns föreståndare för den heliga platsen och för tjänsten åt den sanne Guden. 6 Semạja, Nẹtanels son, leviternas sekreterare, skrev sedan ner deras namn inför kungen, furstarna, prästen Sadok+ och Ahimẹlek,+ Ẹbjatars+ son, samt överhuvudena för prästernas och leviternas släkter. Eleạsars och Ịtamars släkter valdes ut växelvis.

7 Den första lotten föll på Jehojạrib, den andra på Jedạja, 8 den tredje på Harim, den fjärde på Sẹorim, 9 den femte på Malkịa, den sjätte på Mịjamin, 10 den sjunde på Hakkos, den åttonde på Abịa,+ 11 den nionde på Jesụa, den tionde på Sekạnja, 12 den 11:e på Ẹljasib, den 12:e på Jakim, 13 den 13:e på Huppa, den 14:e på Jẹsebab, 14 den 15:e på Bilga, den 16:e på Immer, 15 den 17:e på Hesir, den 18:e på Happịsses, 16 den 19:e på Petạhja, den 20:e på Jehẹskel, 17 den 21:a på Jakin, den 22:a på Gamul, 18 den 23:e på Delạja och den 24:e på Maạsja.

19 I denna ordning skulle de komma in och utföra tjänst+ i Jehovas hus, enligt deras förfader Arons tillvägagångssätt, som Jehova, Israels Gud, hade gett honom anvisningar om.

20 Och de övriga av leviterna: av Amrams+ söner var det Sụbael;+ av Sụbaels söner Jehdẹja; 21 av Rehạbja,+ alltså Rehạbjas söner, Jissịja, överhuvudet; 22 av jishariterna Sẹlomot;+ av Sẹlomots söner Jahat; 23 av Hebrons söner Jerịa,+ överhuvudet, Amarja, den andre, Jahạsiel, den tredje, Jekạmeam, den fjärde; 24 av Ụssiels söner Mika; av Mikas söner Samir. 25 Mikas bror var Jissịja; av Jissịjas söner Sakarja.

26 Mẹraris+ söner var Mahli och Musi; av Jaasịas söner Beno. 27 Mẹraris söner: av Jaasịa var det Beno, Soham, Sakkur och Ibri; 28 av Mahli var det Eleạsar, som inte fick några söner;+ 29 av Kis, alltså Kis söner, var det Jerạhmeel. 30 Och Musis söner var Mahli, Eder och Jẹrimot.

Detta var leviternas söner, efter deras släkter. 31 Dessa kastade lott+ inför kung David, Sadok, Ahimẹlek och överhuvudena för prästernas och leviternas släkter, precis som deras bröder, Arons söner, hade gjort. Alla släktöverhuvuden behandlades på samma sätt, oavsett hur framstående de var.*

25 David och föreståndarna för grupperna som tjänstgjorde vid templet avskilde sedan några av sönerna till Asaf, Heman och Jẹdutun+ för uppgiften att lovprisa Gud och profetera med lyror, harpor+ och cymbaler.+ Och detta är förteckningen över de män som skulle utföra denna tjänst. 2 Av Asafs söner: Sakkur, Josef, Netạnja och Asarẹla, Asafs söner, under ledning av Asaf, som profeterade under kungens ledning. 3 Av Jẹdutun,+ Jẹdutuns söner: Gedạlja, Seri, Jeshạja, Sịmei, Hasạbja och Mattịtja,+ alltså sex, under ledning av sin far Jẹdutun, som profeterade med lyra för att tacka och lovprisa Jehova.+ 4 Av Heman,+ Hemans söner: Bukkịa, Mattạnja, Ụssiel, Sẹbuel, Jẹrimot, Hananja, Hạnani, Eliạta, Giddạlti, Romạmti-Ẹser, Josbekạsa, Mạlloti, Hotir och Mahasịot. 5 Alla dessa var söner till Heman, som förmedlade syner till kungen från den sanne Guden, till hans ära.* Och den sanne Guden gav Heman 14 söner och 3 döttrar. 6 Alla dessa stod under sin fars ledning för att sjunga i Jehovas hus till cymbaler, harpor och lyror.+ Detta var deras tjänst vid den sanne Gudens hus.

Asaf, Jẹdutun och Heman stod under kungens ledning.

7 Tillsammans med sina bröder var de sammanlagt 288 duktiga sångare, övade i sång till Jehova. 8 Så de kastade lott+ om sina plikter, den minst ansedde såväl som den mest ansedde, den erfarne såväl som nybörjaren.

9 Den första lotten gällde Asaf och föll på Josef;+ den andra föll på Gedạlja+ (han och hans bröder och hans söner var 12); 10 den tredje på Sakkur,+ hans söner och hans bröder, 12; 11 den fjärde på Jisri, hans söner och hans bröder, 12; 12 den femte på Netạnja,+ hans söner och hans bröder, 12; 13 den sjätte på Bukkịa, hans söner och hans bröder, 12; 14 den sjunde på Jesarẹla, hans söner och hans bröder, 12; 15 den åttonde på Jeshạja, hans söner och hans bröder, 12; 16 den nionde på Mattạnja, hans söner och hans bröder, 12; 17 den tionde på Sịmei, hans söner och hans bröder, 12; 18 den 11:e på Ạzarel, hans söner och hans bröder, 12; 19 den 12:e på Hasạbja, hans söner och hans bröder, 12; 20 den 13:e på Sụbael,+ hans söner och hans bröder, 12; 21 den 14:e på Mattịtja, hans söner och hans bröder, 12; 22 den 15:e på Jẹremot, hans söner och hans bröder, 12; 23 den 16:e på Hananja, hans söner och hans bröder, 12; 24 den 17:e på Josbekạsa, hans söner och hans bröder, 12; 25 den 18:e på Hạnani, hans söner och hans bröder, 12; 26 den 19:e på Mạlloti, hans söner och hans bröder, 12; 27 den 20:e på Eliạta, hans söner och hans bröder, 12; 28 den 21:a på Hotir, hans söner och hans bröder, 12; 29 den 22:a på Giddạlti,+ hans söner och hans bröder, 12; 30 den 23:e på Mahasịot,+ hans söner och hans bröder, 12; 31 den 24:e på Romạmti-Ẹser,+ hans söner och hans bröder, 12.

26 Portvaktarnas+ avdelningar var enligt följande: av koraiterna Meselẹmja,+ Kores son, av Asafs söner. 2 Meselẹmja hade söner: Sakarja, den förstfödde, Jedịael, den andre, Sebạdja, den tredje, Jạtniel, den fjärde, 3 Elam, den femte, Jehohạnan, den sjätte, och Eljehoẹnaj, den sjunde. 4 Obed-Edom hade söner: Semạja, den förstfödde, Jehosạbad, den andre, Joa, den tredje, Sakar, den fjärde, Nẹtanel, den femte, 5 Ạmmiel, den sjätte, Isạskar, den sjunde, och Peullẹtaj, den åttonde, för Gud hade välsignat honom.

6 Hans son Semạja fick söner, och eftersom de var mäktiga, kvalificerade män blev de ledare i sin släkt.* 7 Semạjas söner: Otni, Rẹfael, Obed och Ẹlsabad. Hans bröder Ẹlihu och Semạkja var också kvalificerade män. 8 Alla dessa var avkomlingar till Obed-Edom. De och deras söner och bröder var kvalificerade män, lämpade för sin uppgift. Sammanlagt 62 hörde till Obed-Edom. 9 Meselẹmja+ hade söner och bröder, 18 kvalificerade män. 10 Hosa, av Mẹraris släkt, hade söner. Shimri var överhuvud, trots att han inte var den förstfödde, för hans far hade gjort honom till överhuvud. 11 Hilkia var den andre, Tebạlja den tredje och Sakarja den fjärde. Hosas söner och bröder var sammanlagt 13.

12 I portvaktarnas avdelningar hade överhuvudena plikter i samband med tjänsten i Jehovas hus, precis som sina bröder. 13 Därför kastade man lott+ bland släkterna, både stora och små, för att fördela ansvaret över portarna. 14 Lotten mot öster föll på Selẹmja. Man kastade lott för hans son Sakarja, en klok rådgivare, och han fick norra sidan. 15 Obed-Edom fick södra sidan, och hans söner+ tilldelades förrådshusen. 16 Suppim och Hosa+ fick västra sidan, i närheten av Sạlleketporten, vid vägen som leder uppåt, vaktgrupp för vaktgrupp. 17 Österut stod sex leviter, norrut fyra för var dag, söderut fyra för var dag och vid förråden+ två och två. 18 Vid pelargången mot väster stod fyra vid vägen+ och två vid pelargången. 19 Detta var portvaktarnas avdelningar, som bestod av koraiter och merariter.

20 Av leviterna var det Ahịa som ansvarade för skattkamrarna i den sanne Gudens hus och skattkamrarna för det som hade gjorts heligt.*+ 21 Ladans söner: de gersoniter som hörde till Ladan, överhuvudena för gersoniten Ladans släkt, Jehiẹli+ 22 och Jehiẹlis söner, Setam och hans bror Joel. De ansvarade för skattkamrarna i Jehovas hus.+ 23 Från amramiterna, jishariterna, hebroniterna och ussieliterna+ 24 var det Sẹbuel, son till Gersom, son till Mose, som var ledare med ansvar över förråden. 25 Hans bröder, som var avkomlingar till Eliẹser,+ var Rehạbja,+ hans son Jeshạja, hans son Joram, hans son Sikri, hans son Sẹlomot. 26 Det var Sẹlomot och hans bröder som var ansvariga för skattkamrarna för det som hade gjorts heligt,+ det som kung David,+ släktöverhuvudena,+ ledarna för grupperna på tusen och på hundra samt befälhavarna hade gjort heligt. 27 De hade avsatt* en del av krigsbytet+ till underhållet av Jehovas hus. 28 Sẹlomit* och hans bröder var också ansvariga för allt som hade gjorts heligt av siaren+ Samuel och av Saul, Kis son, och av Abner,+ Ners son, och av Joab,+ Serụjas son.+ Ja, de hade ansvaret för allt som någon gjorde heligt.

29 Av jishariterna+ förordnades Kenạnja och hans söner till yttre, administrativa uppgifter som förmän och domare+ i Israel.

30 Av hebroniterna+ hade Hasạbja och hans bröder, 1 700 kvalificerade män, ansvaret för förvaltningen av Israel i området väster om Jordan, med uppgiften att utföra allt slags arbete för Jehova och för kungen. 31 Bland hebroniterna, avkomlingarna till Hebron, var Jerịja+ överhuvud. Under Davids 40:e regeringsår+ sökte man mäktiga, kvalificerade män ur deras led och fann dem i Jaser+ i Gilead. 32 Och hans bröder uppgick till 2 700 kvalificerade män, överhuvuden för sina släkter. Så kung David utsåg dem till ledare över rubeniterna, gaditerna och halva Manasses stam för att sköta den sanne Gudens och kungens alla angelägenheter.

27 Bland israeliterna fanns avdelningar med släktöverhuvuden, ledare för grupper på tusen och grupper på hundra+ och förmän som bistod kungen+ i allt som rörde avdelningarna. Varje avdelning var i tjänst* en månad åt gången under året och bestod av 24 000 man.

2 Över den första avdelningen, som tjänstgjorde den första månaden, hade Jasọbeam,+ Sạbdiels son, befälet, och 24 000 tillhörde hans avdelning. 3 Han var avkomling till Peres+ och var befäl över alla föreståndare för grupperna som tjänstgjorde den första månaden. 4 Över den andra månadens avdelning hade ahohiten+ Dodaj+ befälet, och Miklot var ledaren, och 24 000 tillhörde hans avdelning. 5 Befälet över den tredje gruppen, som tjänstgjorde den tredje månaden, var Benạja,+ den främste prästen Jehojạdas+ son, och 24 000 tillhörde hans avdelning. 6 Denne Benạja var en mäktig krigare bland de 30 och över de 30, och hans son Ammisạbad var ansvarig för hans avdelning. 7 Det fjärde befälet, under den fjärde månaden, var Ạsael,+ Joabs bror,+ och efter honom hans son Sebạdja, och 24 000 tillhörde hans avdelning. 8 Det femte befälet, under den femte månaden, var jisrahiten Samhut, och 24 000 tillhörde hans avdelning. 9 Det sjätte, under den sjätte månaden, var Ira,+ son till tekoiten+ Ikkes, och 24 000 tillhörde hans avdelning. 10 Det sjunde, under den sjunde månaden, var peloniten Heles,+ av efraimiterna, och 24 000 tillhörde hans avdelning. 11 Det åttonde, under den åttonde månaden, var husatiten Sịbbekaj,+ av seraiterna,+ och 24 000 tillhörde hans avdelning. 12 Det nionde, under den nionde månaden, var anatotiten+ Abiẹser,+ av benjaminiterna, och 24 000 tillhörde hans avdelning. 13 Det tionde, under den tionde månaden, var netofatiten Mahraj,+ av seraiterna,+ och 24 000 tillhörde hans avdelning. 14 Det elfte, under den elfte månaden, var pirgatoniten Benạja,+ av efraimiterna, och 24 000 tillhörde hans avdelning. 15 Det tolfte, under den tolfte månaden, var netofatiten Heldaj, en avkomling till Ọtniel, och 24 000 tillhörde hans avdelning.

16 Detta var ledarna över Israels stammar: Av rubeniterna var Eliẹser, Sikris son, ledare; av simeoniterna Sefạtja, Maạkas son; 17 av Levi Hasạbja, Kẹmuels son; av Aron Sadok; 18 av Juda Ẹlihu,+ en av Davids bröder; av Isạskar Omri, Mikaels son; 19 av Sẹbulon Jismạja, Obạdjas son; av Nạftali Jẹrimot, Ạzriels son; 20 av efraimiterna Hosea, Asạsjas son; av halva Manasses stam Joel, Pedạjas son; 21 av halva Manasses stam i Gilead Iddo, Sakarjas son; av Benjamin Jaạsiel, Abners+ son; 22 av Dan Ạzarel, Jẹrohams son. Detta var furstarna över Israels stammar.

23 David räknade inte dem som var 20 år eller yngre, för Jehova hade lovat att göra israeliterna lika många som himlens stjärnor.+ 24 Joab, Serụjas son, hade påbörjat räkningen av dem, men han avslutade den inte. På grund av räkningen drabbades Israel av Guds vrede,*+ och antalet togs inte upp i skildringen av kung Davids historia.

25 Ạsmavet, Ạdiels son, var ansvarig för kungens skattkamrar.+ Jonatan, Ussịas son, var ansvarig för förrådshusen* på fälten, i städerna, i byarna och i tornen. 26 Esri, Kelubs son, var ansvarig för jordbruksarbetarna på fälten. 27 Ramatiten Sịmei var ansvarig för vingårdarna och sifmiten Sabdi för vinförråden. 28 Gederiten Baal-Hanan var ansvarig för olivlundarna och sykomorträden+ i Shefẹla,+ och Joas var ansvarig för oljeförråden. 29 Saroniten Sitraj var ansvarig för nötboskapen som betade i Saron,+ och Adlajs son Safat var ansvarig för nötboskapen på dalslätterna. 30 Ismaeliten Obil var ansvarig för kamelerna och meronotiten Jehdẹja för åsnorna.* 31 Hagriten Jasis var ansvarig för småboskapen. Alla dessa var uppsyningsmän över kung Davids egendom.

32 Jonatan,+ Davids brorson, var rådgivare och sekreterare och en klok man. Jẹhiel, Hạkmonis son, tog hand om kungens söner.+ 33 Ahitọfel+ var rådgivare till kungen, och arkiten Husaj+ var kungens vän.* 34 Efter Ahitọfel kom Jehojạda, Benạjas+ son, och Ẹbjatar.+ Och Joab+ var befälhavare över kungens armé.

28 David samlade alla Israels furstar i Jerusalem: furstarna över stammarna, befälen för avdelningarna+ som utförde tjänst åt kungen, ledarna för grupperna på tusen och grupperna på hundra+ och uppsyningsmännen över kungens och hans söners+ egendomar och boskap,+ tillsammans med hovmännen och alla mäktiga, kvalificerade män.+ 2 Sedan reste sig kung David och sa:

”Lyssna på mig, mina bröder och mitt folk. Det var min innerliga önskan att få bygga ett hus som viloplats åt Jehovas förbundsark och som fotpall åt vår Gud,+ och jag gjorde förberedelser för det.+ 3 Men den sanne Guden sa till mig: ’Du ska inte bygga ett hus till ära för mitt namn,+ för du är en krigens man, och du har utgjutit blod.’+ 4 Ändå utvalde Jehova, Israels Gud, mig ur hela min fars hus till att bli kung över Israel för evigt,+ för han utvalde Juda till ledare,+ och av Judas hus valde han min fars hus,+ och av min fars söner var det mig han godkände och gjorde till kung över hela Israel.+ 5 Och av alla mina söner, för Jehova har gett mig många söner,+ valde han ut min son Salomo+ till att sitta på Jehovas kungliga tron och styra över Israel.+

6 Han sa till mig: ’Det är din son Salomo som ska få bygga mitt hus och mina förgårdar, för jag har utvalt honom till min son, och jag ska vara hans far.+ 7 Jag ska befästa hans kungamakt för evigt+ om han beslutsamt följer mina bud och domar,+ som han gör nu.’ 8 Därför säger jag inför ögonen på hela Israel, Jehovas församling, och med vår Gud som vittne: Var noga med att sätta er in i alla Jehovas, er Guds, bud och att hålla dem, så att ni får behålla det goda landet+ och lämna det som ett bestående arv åt era söner.

9 Och du, min son Salomo, lär känna din fars Gud och tjäna honom helhjärtat+ och villigt, för Jehova utforskar alla hjärtan+ och urskiljer alla tankar och motiv.+ Om du söker honom kommer han att låta sig finnas av dig,+ men om du överger honom förkastar han dig för evigt.+ 10 Tänk på att Jehova har utvalt dig till att bygga ett hus som helgedom, så var modig och sätt i gång med arbetet.”

11 Och David gav sin son Salomo byggnadsplanen+ till templets förhall+ och olika rum,* dess förråd, takkamrar, inre rum och försoningslockets rum.*+ 12 Han gav honom byggnadsplanen till allt som han hade fått förmedlat genom inspiration:* förgårdarna+ till Jehovas hus, alla matsalarna runt omkring, skattkamrarna i den sanne Gudens hus och skattkamrarna för det som hade gjorts heligt.*+ 13 Han gav även föreskrifter om prästernas+ och leviternas avdelningar, alla uppgifter i samband med tjänsten vid Jehovas hus och alla redskap till tjänsten vid Jehovas hus. 14 Han angav vikten på guldet, på guldet till alla redskap för de olika uppgifterna, och vikten på alla silverredskap, på alla redskap för de olika uppgifterna, 15 och vikten på guldlampställen+ och deras guldlampor och vikten på de olika lampställen och deras lampor och vikten på silverlampställen, enligt ändamålet för varje lampställ och dess lampor. 16 Han angav också vikten på guldet till borden med det staplade brödet,*+ alltså till varje bord, och på silvret till silverborden 17 och vikten på gafflarna, skålarna och kannorna av rent guld och vikten på de små guldskålarna,+ på varje liten skål, och vikten på de små silverskålarna, på varje liten skål. 18 Han angav också vikten på det renade guldet till rökelsealtaret+ och på guldet till det som representerade vagnen,+ nämligen keruberna+ av guld som skulle breda ut sina vingar och skyla Jehovas förbundsark. 19 David sa: ”Jehovas hand var med mig, och han gav mig insikt så att jag kunde nedteckna alla detaljer i byggnadsplanen.”+

20 David sa till sin son Salomo: ”Var modig och stark och sätt i gång med arbetet. Var inte rädd och orolig, för Jehova Gud, min Gud, är med dig.+ Han kommer inte att svika eller överge dig,+ utan han kommer att vara med dig tills du har fullbordat allt arbete för tjänsten vid Jehovas hus. 21 Och här är prästernas+ och leviternas+ avdelningar för all tjänst vid den sanne Gudens hus. Till ditt förfogande har du skickliga och villiga arbetare som kan utföra alla slags uppgifter,+ och du har även furstarna+ och hela folket som kommer att utföra allt du befaller.”

29 Kung David sa till alla de församlade: ”Min son Salomo, den som Gud har utvalt,+ är ung och oerfaren,+ och arbetet är stort, eftersom templet* inte byggs åt en människa, utan åt Jehova Gud.+ 2 Och jag har under stor möda gjort förberedelser för Guds hus och skaffat fram guld till det som ska vara av guld, silver till det som ska vara av silver, koppar till det som ska vara av koppar, järn till det som ska vara av järn,+ trä+ till det som ska vara av trä, onyxstenar, särskilda stenar att sätta i murbruk, mosaikstenar, alla slags dyrbara stenar och alabasterstenar i stora mängder. 3 Och eftersom jag älskar min Guds hus+ ger jag också guld och silver från min privata förmögenhet+ till Guds hus, förutom allt som jag redan har skaffat fram till det heliga huset, 4 däribland 3 000 talenter* guld från Ofir+ och 7 000 talenter rent silver att överdra rummens* väggar med, 5 guld till det som ska vara av guld och silver till det som ska vara av silver, till alla de arbeten som hantverkarna ska utföra. Och vem av er vill komma fram och ge en gåva åt Jehova i dag?”+

6 Släkternas furstar och furstarna över Israels stammar, ledarna för grupperna på tusen och grupperna på hundra+ samt uppsyningsmännen över kungens affärer+ gick då villigt fram. 7 Och detta är vad de gav till tjänsten vid den sanne Gudens hus: 5 000 talenter guld,* 10 000 dareiker,* 10 000 talenter silver, 18 000 talenter koppar och 100 000 talenter järn. 8 Alla som hade dyrbara stenar gav dem till skattkammaren i Jehovas hus, under gersoniten+ Jẹhiels+ överinseende. 9 Folket var glada att få ge dessa frivilliga gåvor, för de gav gåvorna villigt och helhjärtat åt Jehova,+ och även kung David var mycket glad.

10 Sedan lovprisade David Jehova inför alla som var församlade. Han sa: ”Må du bli lovprisad, Jehova, vår far Israels Gud, i evigheters evighet.* 11 Dig, Jehova, tillhör storheten+ och styrkan+ och skönheten och prakten och värdigheten,*+ för allt i himlen och på jorden är ditt.+ Riket tillhör dig, Jehova,+ du är överhuvud över allt. 12 Rikedom och ära kommer från dig,+ och du styr över allting.+ I din hand är kraft+ och styrka,+ och du har makt att upphöja+ och att ge styrka åt alla.+ 13 Därför tackar vi dig, vår Gud, och lovprisar ditt sköna namn.

14 Men vem är jag och vad är mitt folk, att vi skulle kunna ge sådana frivilliga gåvor? Allt tillhör ju dig, och det som vi har gett dig kommer från din hand. 15 För inför dig är vi invandrare och utlänningar, precis som alla våra förfäder.+ Våra dagar på jorden är som en skugga,+ utan hopp. 16 Jehova, vår Gud, all denna rikedom som vi har skaffat för att bygga ett hus åt ditt heliga namn, det kommer från dig, och det är ditt alltsammans. 17 Min Gud, jag vet mycket väl att du granskar hjärtan+ och att du älskar uppriktighet.*+ Jag har villigt gett alla dessa gåvor av ett rent och ärligt* hjärta, och jag fylls av lycka när jag ser hur villigt ditt folk ger gåvor till dig. 18 Jehova, våra förfäder Abrahams, Isaks och Israels Gud, hjälp ditt folk att för alltid bevara denna villiga inställning, och få deras hjärtan att vända sig till dig.+ 19 Och ge min son Salomo ett hängivet* hjärta,+ så att han rättar sig efter dina bud,+ påminnelser och förordningar. Hjälp honom att göra det och att bygga templet* som jag har gjort förberedelser för.”+

20 David sa sedan till de församlade: ”Lovprisa Jehova, er Gud.” Då lovprisade de alla Jehova, sina förfäders Gud, och föll på knä och böjde sig ner inför Jehova och kungen. 21 Och dagen efter fortsatte de att offra slaktoffer åt Jehova och att offra brännoffer+ åt Jehova: 1 000 ungtjurar, 1 000 baggar och 1 000 bagglamm med tillhörande dryckesoffer.+ De offrade slaktoffer i stor mängd för hela Israel.+ 22 De åt och drack med stor glädje+ inför Jehova den dagen. Och för andra gången gjorde de Salomo, Davids son, till kung och smorde honom inför Jehova till att vara ledare+ och även Sadok till att vara präst.+ 23 Salomo satte sig på Jehovas tron+ som kung i sin far Davids ställe. Han var framgångsrik, och alla israeliterna lydde honom. 24 Alla furstarna,+ krigarna+ och även alla kung Davids söner+ underordnade sig kung Salomo. 25 Och Jehova gjorde Salomo oerhört mäktig inför ögonen på alla israeliter och skänkte honom en kunglig värdighet som ingen kung i Israel hade haft före honom.+

26 David, Isais son, regerade alltså över hela Israel. 27 Han var kung över Israel i 40 år, 7 år i Hebron+ och 33 år i Jerusalem.+ 28 Han dog i hög ålder+ och kunde se tillbaka på ett långt liv* med rikedom och ära, och hans son Salomo efterträdde honom på tronen.+ 29 Kung Davids historia, från början till slut, har siaren Samuel, profeten Natan+ och synskådaren Gad+ nedtecknat. 30 De har nedtecknat allt om hans kungavälde, hans stora bedrifter och de händelser som rörde honom, Israel och alla riken runt omkring.