SEFANJA
1 Jehovas ord, som kom till Sefanja,* son till Kusi, son till Gedạlja, son till Amarja, son till Hiskia, när Josịa,+ Amons+ son, var kung i Juda:
2 ”Jag ska svepa bort allt som finns på jordens yta”, säger Jehova.+
3 ”Jag ska svepa bort både människor och djur.
Jag ska svepa bort himlens fåglar+ och havets fiskar
Jag ska utplåna människorna från jordens yta”, säger Jehova.
4 ”Jag ska räcka ut min hand mot Juda
och mot Jerusalems alla invånare.
Jag ska utplåna minsta spår av Baal+
och utplåna avgudaprästernas namn tillsammans med de andra prästerna.+
5 Jag ska utplåna dem som böjer sig ner på taken för himlens här*+
och dem som böjer sig ner och svär trohet till Jehova+
samtidigt som de svär trohet till Malkam+
6 och dem som vänder sig bort från Jehova+
och inte söker Jehova eller rådfrågar honom.”+
7 Stilla er inför den suveräne Herren Jehova, för Jehovas dag är nära.+
Jehova har ställt i ordning ett offer, han har förberett* dem som han bjudit in.
8 ”På dagen för mitt offer ska jag, Jehova, straffa furstarna,
kungens söner+ och alla som klär sig som folk från nationerna.
9 Jag ska straffa alla som går upp på podiet* den dagen,
de som fyller sin herres hus med våld och bedrägeri.
10 Den dagen”, säger Jehova,
”ska det höras skrik från Fiskporten,+
och ett väldigt dån från kullarna.
11 Jämra er, ni som bor i Maktesh,*
för alla handelsmän har utplånats,*
alla som väger upp silver har utrotats.
12 Vid den tiden ska jag söka igenom Jerusalem med ljus och lykta,
och jag ska straffa dem som är självbelåtna* och tänker:
’Jehova gör ingenting, varken gott eller ont.’+
13 Deras förmögenhet ska plundras och deras hus raseras.+
De ska bygga hus men inte få bo i dem,
de ska plantera vingårdar men inte få dricka vinet från dem.+
14 Jehovas stora dag är nära!+
Den är nära, och den närmar sig* mycket snabbt.+
Hör det fruktansvärda ljudet+ – det är Jehovas dag!
Den dagen ropar krigaren förtvivlat.+
15 Den dagen är en dag med vrede,+
en dag med nöd och ångest,+
en dag med oväder och ödeläggelse,
en dag med mörker och dunkel,+
en dag med moln och mörka skyar,+
16 en dag då man blåser i horn och höjer stridsrop+
mot de befästa städerna och mot de höga hörntornen.+
17 Jag ska ansätta människorna hårt,
och de ska famla omkring som blinda,+
för det är mot Jehova de har syndat.+
18 Varken deras silver eller guld ska kunna rädda dem på Jehovas vredes dag,+
för hela jorden ska förtäras av hans brinnande vrede.+
Han ska utplåna alla som bor på jorden på ett skräckinjagande sätt.”+
2 Innan beslutet genomförs,
innan dagen flyger förbi som agnar,
innan Jehovas brinnande vrede drabbar er,+
innan Jehovas vredes dag drabbar er,
3 sök Jehova,+ alla ni ödmjuka på jorden,
som håller hans rättfärdiga bud.*
Sök rättfärdighet, sök ödmjukhet.
Sannolikt* blir ni beskyddade på Jehovas vredes dag.+
4 För Gaza ska bli en övergiven stad,
och Ạshkelon ska bli öde.+
Ashdod ska drivas bort mitt på ljusa dagen,
och Ekron ska ryckas upp med roten.+
5 ”Olycka ska drabba dem som bor vid kusten, keretéernas folk!+
Jehova har fördömt er.
Kanaan, du filistéernas land, jag ska tillintetgöra dig,
så att inte en enda av dina invånare blir kvar.
6 Och kustlandet ska bli till betesmarker,
med brunnar för herdar och stenfållor för får.
7 Det området ska tillhöra dem som är kvar av Judas hus.+
Där ska de beta.
Om kvällen ska de lägga sig i husen i Ạshkelon.
8 ”Jag har hört Moabs+ hånfulla ord och ammoniternas+ förolämpningar.
De har smädat mitt folk och arrogant hotat med att inta deras land.+
9 Så sant jag lever”, säger arméernas Jehova, Israels Gud,
”Moab ska bli som Sodom+
och ammoniterna som Gomorra,+
en plats för nässlor, en saltgrop och ett område som aldrig mer ska bebos.+
De som är kvar av mitt folk ska plundra dem,
de kvarvarande av min nation ska driva bort dem.
10 Detta är vad de får för sin stolthet,+
för att de hånade arméernas Jehovas folk och upphöjde sig över dem.
11 Jehova ska komma emot dem på ett sätt som väcker vördnad,
för han ska göra slut på* jordens alla gudar,
och önationerna ska böja sig ner för* honom,+
var och en på sin ort.
12 Ni etiopier ska också dödas med mitt svärd.+
13 Han ska räcka ut sin hand mot norr och tillintetgöra Assyrien.
Och han ska göra Nineve till en ödemark,+ lika torr som en öken.
14 Där ska hjordar slå sig till ro, alla slags* vilda djur.
Både pelikan och piggsvin ska tillbringa natten bland pelarhuvudena.
Från fönstret hörs en sorgsen sång.
Det ska ligga spillror på tröskeln,
för han ska blottlägga cederpanelen.
15 Detta är den stolta staden som tronade så trygg,
som tänkte: ’Jag är den enda, ingen kan mäta sig med mig.’
Men den har blivit något man förfäras över,
en plats där de vilda djuren slår sig till ro!
Alla som går förbi den ska vissla hånfullt och peka på den.”+
3 Olycka ska drabba den upproriska, orena staden, förtryckets stad!+
2 Den har inte lyssnat på någon,+ inte tagit emot tillrättavisning.+
Den har inte förtröstat på Jehova,+ inte närmat sig sin Gud.+
3 Stadens furstar är rytande lejon.+
Domarna är vargar som jagar på natten,
de lämnar inte kvar ett enda ben att gnaga på till morgonen.
4 Profeterna är fräcka och förrädiska.+
5 Jehova är rättfärdig och är mitt i staden,+ han gör inget som är fel.
Morgon efter morgon tillkännager han sina domar,+
lika säkert som att gryningsljuset bryter fram.
Men den orättfärdige känner ingen skam.+
6 ”Jag utplånade nationer, deras hörntorn blev ödelagda.
Jag gjorde deras gator helt öde, ingen gick fram där.
Deras städer lades i ruiner, inte en människa fanns kvar, inte en enda invånare.+
7 Jag sa: ’Om du bara ville respektera mig och ta emot tillrättavisning.’*+
Men de blev bara ännu ivrigare att göra det som är ont.+
För detta är mitt domslut: Jag ska samla folkslag, sammankalla kungariken,
och ösa ut min förbittring över dem, allt mitt brinnande raseri.+
Hela jorden ska förtäras av min brinnande vrede.+
9 Då ska jag ge folken ett rent språk,
så att de alla kan anropa Jehovas namn
10 Från området kring Etiopiens floder
ska de som vädjar till mig, mitt skingrade folk, min dotter, komma med en gåva till mig.+
11 Den dagen ska du inte behöva skämmas
över allt du har gjort i uppror mot mig,+
för då ska jag avlägsna de stolta och skrytsamma hos dig,
och du ska aldrig mer upphöja dig själv på mitt heliga berg.+
12 Jag ska låta ett ödmjukt och anspråkslöst folk bli kvar,+
och de ska ta sin tillflykt till Jehovas namn.
13 De som är kvar av Israel+ ska inte handla orättfärdigt,+
de ska inte ljuga eller ha en svekfull tunga.
De ska äta* och lägga sig ner, och ingen ska skrämma dem.”+
14 Ropa högt av glädje, dotter Sion!
Ropa i triumf, Israel!+
Gläd dig och jubla av hela ditt hjärta, dotter Jerusalem!+
15 Jehova har upphävt domarna mot dig.+
Han har röjt din fiende ur vägen.+
Jehova, Israels kung, är med dig.+
Du ska inte längre behöva frukta för olyckan.+
16 Den dagen ska det sägas till Jerusalem:
”Var inte rädd, Sion.+
Tappa inte modet!*
17 Jehova, din Gud, är med dig.+
Som en mäktig krigare ska han rädda.
Han ska jubla över dig med stor glädje.+
Han ska tiga stilla* i sin kärlek.
Han ska fröjdas över dig med glädjerop.
18 Jag ska samla dem som sörjer över att de tvingades utebli från dina högtider,+
de som uteblev för att de bar på skam.+
19 Då ska jag ingripa mot alla som förtrycker dig.+
Jag ska se till att de blir lovprisade och väl omtalade*
i alla de länder där de vanärades.
20 Då ska jag föra er hem igen,
då ska jag samla er.
Jag ska göra er väl omtalade och lovprisade*+ bland jordens alla folk
när jag för tillbaka fångarna inför era ögon”, säger Jehova.+
Betyder ”Jehova har dolt (bevarat som en skatt)”.
Tydligtvis föremål eller handlingar som hade med avgudadyrkan att göra.
Syftar på himlakropparna.
Ordagrant ”helgat”.
Eller ”upphöjningen”, ”tröskeln”. Kanske den upphöjning som kungens tron stod på.
Eller ”den andra stadsdelen”.
Förmodligen en del av Jerusalem som låg i närheten av Fiskporten.
Ordagrant ”tystats”.
Ordagrant ”dem som stelnat på sin drägg”, som i ett vinfat.
Eller ”kommer”.
Eller ”kött”.
Ordagrant ”hans dom”.
Eller ”Kanske”.
Eller ”vända sin uppmärksamhet till”.
Eller ”utmärgla”.
Eller ”tillbe”.
Ordagrant ”en nations alla”.
Eller ”tuktan”.
Eller ”straffa staden”.
Eller ”vänta tålmodigt”.
Eller möjligen ”för att vittna”.
Eller ”och tillbe honom i enighet”.
Eller ”beta”.
Ordagrant ”Låt inte era händer sjunka”.
Eller ”vara tyst”, ”vara tillfreds”, ”vara nöjd”.
Ordagrant ”blir en lovsång och ett namn”.
Ordagrant ”till ett namn och till en lovsång”.