GALATER­BREVET

1 Från Paulus, en apostel, som varken är utsänd eller utnämnd av någon människa, utan av Jesus Kristus+ och av Gud, Fadern,+ som uppväckte Kristus från de döda, 2 och från bröderna som är med mig. Till församlingarna i Galatien:

3 Må Gud, vår Far, och Herren Jesus Kristus visa er generös omtanke och ge er frid. 4 Jesus gav sitt liv för våra synder+ så att han kunde befria oss från den nuvarande onda världsordningen,*+ enligt vår Guds och Fars vilja.+ 5 All ära tillhör Gud i evigheters evighet. Amen.

6 Det förvånar mig att ni så snabbt vänder er bort* från honom som har kallat er genom Kristus generösa omtanke och tar emot ett annat budskap som goda nyheter.+ 7 Inte för att det finns några andra goda nyheter. Däremot finns det de som skapar problem+ och vill förvränga de goda nyheterna om Kristus. 8 Men om det rentav skulle vara någon av oss eller en ängel från himlen som förkunnar något som skiljer sig från de goda nyheter som vi har förkunnat för er, så ska han vara under förbannelse. 9 Som vi redan har sagt, jag upprepar det igen: Vem det än är som förkunnar goda nyheter som skiljer sig från det som ni tog emot, så ska han vara under förbannelse.

10 Är det av människor jag vill bli godkänd, eller är det av Gud? Försöker jag vara människor till lags? Om jag fortfarande hade sökt människors bekräftelse skulle jag inte vara Kristus slav. 11 Bröder,* jag vill att ni ska veta att de goda nyheter som jag förkunnade för er inte är något mänskligt påfund.+ 12 Jag har ju varken tagit emot dem eller blivit undervisad om dem av någon människa, utan jag fick dem genom en uppenbarelse från Jesus Kristus.

13 Ni har naturligtvis hört om hur jag uppförde mig tidigare när jag bekände mig till judendomen,+ att jag våldsamt* förföljde Guds församling och försökte utplåna den.+ 14 Jag gjorde större framsteg inom judendomen än många av mina jämnåriga landsmän, eftersom jag höll mycket hårdare på mina förfäders traditioner än de.+ 15 Men Gud, som lät mig bli född* och kallade mig i sin generösa omtanke,+ valde 16 att uppenbara sin son genom mig för att jag skulle förkunna de goda nyheterna om honom för nationerna.+ Jag började inte med att be någon människa* om råd, 17 och jag gick inte heller upp till Jerusalem till dem som var apostlar före mig. I stället gav jag mig av till Arabien, och sedan återvände jag till Damaskus.+

18 Tre år senare gav jag mig av till Jerusalem+ för att besöka Kefas,*+ och jag stannade hos honom i 15 dagar. 19 Men jag träffade inte någon av de andra apostlarna förutom Jakob,+ Herrens bror. 20 Jag försäkrar er inför Gud att det jag skriver är sant, jag ljuger inte.

21 Sedan reste jag till Syrien och Kilikien.+ 22 Men de kristna församlingarna i Judeen kände mig inte personligen. 23 De hade bara hört: ”Den man som brukade förfölja oss+ förkunnar nu de goda nyheterna om den tro som han tidigare försökte utrota.”+ 24 Så de ärade Gud på grund av mig.

2 Fjorton år senare begav jag mig upp till Jerusalem igen, den här gången med Bạrnabas,+ och dessutom hade jag Titus med mig.+ 2 Jag reste dit på grund av en uppenbarelse, och i ett privat möte med de ledande bröderna lade jag fram de goda nyheter som jag förkunnar för nationerna. Jag gjorde det för att vara säker på att min tjänst inte var eller hade varit förgäves.* 3 Och trots att min medresenär Titus+ var grek var det ingen som tvingade honom att bli omskuren.+ 4 Men frågan väcktes av de falska bröder som hade kommit in i hemlighet+ för att spionera på den frihet+ vi har som lärjungar till Kristus Jesus, i syfte att fullständigt förslava oss.+ 5 Vi gav inte vika för dem,+ nej inte för ett ögonblick,* för att de goda nyheternas sanning skulle förbli hos er.

6 När det gäller de män som ansågs vara betydelsefulla+ – vad de var är oväsentligt för mig, för Gud låter sig inte påverkas av människors anseende – så hade de inga nya upplysningar att ge mig. 7 Nej, de förstod att jag hade fått förtroendet att sprida de goda nyheterna till de oomskurna,+ på samma sätt som Petrus hade fått det till de omskurna. 8 För han som har gett Petrus kraft att vara apostel bland de omskurna har också gett mig kraft att vara det bland dem som tillhör nationerna.+ 9 Så när Jakob,+ Kefas* och Johannes, de som räknades som pelare i församlingen, förstod vilken generös omtanke som hade visats mig,+ räckte de Bạrnabas och mig+ högra handen som tecken på gemenskap.* Vi skulle gå till nationerna, men de till de omskurna. 10 Det enda de sa var att vi skulle tänka på de fattiga, och det har jag verkligen försökt göra.+

11 Men när Kefas*+ kom till Antiokịa+ tillrättavisade jag honom öppet,* eftersom han så uppenbart hade handlat fel.* 12 Han brukade nämligen äta tillsammans med folk från nationerna,+ men sedan kom några män från Jakob,+ och då slutade han göra det och drog sig undan, eftersom han var rädd för dem som höll fast vid omskärelsen.+ 13 De övriga judarna förenade sig med honom i detta hyckleri, så att till och med Bạrnabas drogs med. 14 Men när jag såg att de inte uppförde sig enligt de goda nyheternas sanning+ sa jag till Kefas* medan alla hörde det: ”Om du som är jude lever som folk från nationerna gör och inte som en jude, varför försöker du då tvinga folk från nationerna att följa judiska seder?”+

15 Vi som är judar från födseln och inte syndare från nationerna 16 vet ju att ingen kan förklaras rättfärdig på grund av laggärningar, utan bara genom tro+ på Jesus Kristus.+ Därför har vi tro på Kristus Jesus, så att vi kan förklaras rättfärdiga genom vår tro på honom och inte genom laggärningar, för ingen kommer att förklaras rättfärdig genom laggärningar.+ 17 Men om även vi uppfattas som syndare medan vi försöker bli förklarade rättfärdiga med hjälp av Kristus, betyder det då att Kristus är syndens tjänare? Verkligen inte! 18 Om jag skulle börja bygga upp det som jag en gång rev ner skulle jag göra mig själv till en lagöverträdare. 19 För på grund av lagen har jag dött i förhållande till lagen*+ för att bli levande för Gud. 20 Jag har hängts på pålen tillsammans med Kristus.+ Det är inte längre jag som lever,+ utan det är Kristus som lever i gemenskap med mig. Ja, det liv som jag nu lever som människa av kött och blod lever jag genom tron på Guds son,+ som har älskat mig och offrat sitt liv för mig.+ 21 Jag avvisar inte Guds generösa omtanke,+ för om man kan bli rättfärdig med hjälp av lagen har Kristus faktiskt dött förgäves.+

3 Oförståndiga galater! Vem har haft så dåligt inflytande på er?+ Ni fick ju innebörden av Jesus Kristus död på pålen så tydligt förklarad för er.+ 2 En enda sak vill jag att ni svarar på: Fick ni anden till följd av laggärningar eller till följd av tro på det ni hörde?+ 3 Är ni så oförståndiga? Ni slog ju in på en andlig väg,* ska ni då avsluta på en köttslig?*+ 4 Utstod ni så mycket lidande helt i onödan? Om det nu var i onödan. 5 Han som ger er anden och utför underverk+ bland er, gör han det till följd av era laggärningar eller till följd av er tro på det ni hörde? 6 Det är alldeles som med Abraham, som ”trodde på Jehova,* och därför betraktades han som rättfärdig”.+

7 Ni vet ju att det är de som håller sig till tron som är Abrahams barn.+ 8 Skriften förutsåg att Gud skulle förklara folk från nationerna rättfärdiga till följd av tro, och därför fick Abraham i förväg höra dessa goda nyheter: ”Genom dig ska alla nationer bli välsignade.”+ 9 De som håller sig till tron blir alltså välsignade tillsammans med Abraham, som trodde.+

10 Alla som förlitar sig på laggärningar är under förbannelse. Det står ju skrivet: ”Förbannad är den som inte håller fast vid allt som står skrivet i lagens bokrulle och följer det.”+ 11 För övrigt är det uppenbart att ingen kan förklaras rättfärdig inför Gud genom lagen,+ eftersom ”den rättfärdige ska leva på grund av sin tro”.+ 12 Men lagen bygger inte på tro. Den säger bara att ”den som följer buden ska leva genom dem”.+ 13 Kristus köpte oss+ fria+ från lagens förbannelse genom att ta på sig förbannelsen i vårt ställe. Det står ju skrivet: ”Förbannad är den som är upphängd på en påle.”+ 14 På det sättet skulle nationerna få del av Abrahams välsignelse genom Jesus Kristus,+ så att vi alla kan få del av den utlovade anden+ till följd av vår tro.

15 Bröder, jag kan ta ett exempel: Sedan ett förbund har gjorts giltigt, även om det bara är genom en människa, kan ingen upphäva det eller göra tillägg till det. 16 Nu gavs ju löftena till Abraham och till hans avkomma.+ Det sägs inte ”och åt dina avkomlingar”, som om de var många, utan ”och åt din avkomma”, i betydelsen en enda, alltså Kristus.+ 17 Dessutom säger jag: Förbundet som Gud hade ingått ogiltigförklarades inte av lagen, som kom till 430 år senare,+ så att löftet upphävdes. 18 För om arvet grundar sig på lag grundar det sig inte längre på ett löfte. Men nu har Gud i sin godhet gett arvet åt Abraham genom ett löfte.+

19 Vad är då syftet med lagen? Den lades till för att göra lagbrotten* uppenbara+ och skulle gälla tills avkomman som hade fått löftet framträdde.+ Och den överlämnades av änglar+ med hjälp av en medlare.+ 20 Det finns ingen medlare när bara en part är inbegripen, och Gud är bara en. 21 Är då lagen i strid med Guds löften? Verkligen inte! För om det fanns en lag som kunde ge liv, då skulle vi faktiskt ha kunnat bli rättfärdiga genom att hålla den lagen. 22 Men Skriften har spärrat in alla i syndens förvar. Det är genom tro på Jesus Kristus som man kan få de utlovade välsignelserna.*

23 Men innan denna tro kom bevakades vi av lagen, och vi var inspärrade i väntan på att tron skulle uppenbaras.+ 24 Lagen blev alltså vår övervakare* och ledde oss till Kristus,+ så att vi kan förklaras rättfärdiga till följd av tro.+ 25 Men nu när tron har kommit+ har vi inte längre en övervakare.*+

26 Ni är alla Guds barn+ genom er tro på Kristus Jesus.+ 27 För alla ni som blev döpta till Kristus har blivit som* Kristus.+ 28 Det har ingen betydelse om man är jude eller grek,+ slav eller fri,+ man eller kvinna.+ För ni är alla ett i gemenskap med Kristus Jesus.+ 29 Och när ni tillhör Kristus är ni samtidigt Abrahams avkomma,+ arvingar+ enligt löftet.+

4 Vidare säger jag att så länge arvingen är ett barn är det ingen skillnad på honom och en slav, trots att allt tillhör honom. 2 Fram till den dag som hans far har bestämt på förhand har han förmyndare och förvaltare över sig. 3 Det är på samma sätt med oss. När vi var barn var vi också slavar under de elementära idéer* som styr den här världen.+ 4 Men när den fastställda tiden var inne sände Gud sin son, som var född av en kvinna+ och underställd lagen,+ 5 för att han skulle friköpa dem som var underställda lagen,+ så att vi skulle kunna adopteras som söner.+

6 Och eftersom ni är söner har Gud sänt sin sons ande+ in i våra hjärtan,+ och den ropar: ”Abba,* Far!”+ 7 Alltså är ingen av er längre en slav, utan en son, och som söner har Gud också gjort er till arvingar.+

8 Men när ni inte kände Gud var ni slavar åt dem som egentligen inte är några gudar. 9 Men nu när ni känner Gud, eller rättare sagt, nu när Gud känner er, hur kan ni då vända tillbaka till det som är tomt och torftigt,+ till världens elementära idéer,* och vilja vara slavar åt det igen?+ 10 Det är så viktigt för er med dagar och månader+ och tider* och år. 11 Jag är rädd att allt jag har gjort för er har varit förgäves.

12 Bröder, jag ber er: Bli som jag är nu, för tidigare var jag precis som ni.+ Ni har inte behandlat mig illa. 13 Ni vet ju att det var på grund av min sjukdom som jag fick möjlighet att förkunna de goda nyheterna för er första gången. 14 Och trots att min sjukdom var en utmaning för er behandlade ni mig inte med förakt eller motvilja.* I stället tog ni emot mig som en ängel från Gud, som Kristus Jesus. 15 Vad hände med er glädje? Jag vet att ni skulle ha rivit ut era ögon och gett dem åt mig om ni bara hade kunnat.+ 16 Har jag blivit er fiende för att jag säger er sanningen? 17 Det är några som gör allt för att ni ska stå på deras sida, men de har inga goda avsikter. De vill dra er bort från mig så att ni väljer att följa dem i stället. 18 Det är naturligtvis alltid bra om någon intresserar sig för er av rätt motiv, inte bara när jag är hos er. 19 Mina älskade barn,+ för er har jag återigen födslosmärtor, fram till dess att ni återspeglar Kristus personlighet.* 20 Jag önskar att jag var hos er just nu så att jag kunde uttrycka mig på ett annat sätt,* för jag vet varken ut eller in när det gäller er.

21 Säg mig, ni som vill stå under lagen: Hör ni inte vad lagen säger? 22 Det står till exempel att Abraham fick två söner, en med tjänstekvinnan+ och en med den fria kvinnan.+ 23 Tjänstekvinnans son kom till på vanligt sätt,*+ men den fria kvinnans son kom till tack vare ett löfte.+ 24 Här finns en djup symbolik. Dessa kvinnor betyder två förbund, varav det ena slöts på berget Sinai+ och föder barn till slaveri. Det är Hagar. 25 Hagar representerar alltså Sinai,+ ett berg i Arabien, och hon motsvarar det nuvarande Jerusalem, som lever i slaveri med sina barn. 26 Men Jerusalem där ovan är en fri kvinna, och det är vår mor.

27 Det står ju skrivet: ”Gläd dig, du barnlösa kvinna, som inte har fött barn. Ropa av glädje, du kvinna utan värkar. För den övergivna kvinnan får fler barn än den gifta kvinnan.”+ 28 Bröder, ni är löftets barn på samma sätt som Isak var.+ 29 På den tiden började den som kom till på vanligt sätt att förfölja den som kom till med hjälp av ande,+ och så är det även nu.+ 30 Men vad säger Skriften? ”Driv ut tjänstekvinnan och hennes son, för tjänstekvinnans son ska på inga villkor ärva tillsammans med den fria kvinnans son.”+ 31 Bröder, vi är alltså inte barn till en tjänstekvinna, utan till den fria kvinnan.

5 Det är till denna frihet som Kristus har gjort oss fria. Stå därför fasta,+ och låt ingen tvinga in er under slavoket igen.+

2 Lyssna på vad jag, Paulus, säger: Om ni blir omskurna är inte Kristus till någon nytta för er.+ 3 Jag intygar återigen att alla som låter omskära sig blir förpliktade att hålla hela lagen.+ 4 Ni som försöker bli förklarade rättfärdiga genom lagen+ är skilda från Kristus. Ni omfattas inte längre av hans generösa omtanke. 5 Vi för vår del väntar ivrigt på att bli rättfärdiga genom anden och som en följd av tro. 6 För när man är förenad med Kristus Jesus har det ingen betydelse om man är omskuren eller oomskuren.+ Det som betyder något är att man har tro som kommer till uttryck i kärlek.

7 Ni började loppet så bra.+ Vem har hindrat er från att fortsätta lyda sanningen? 8 Vem har övertalat er? Inte han som kallade er! 9 Lite surdeg får hela degen att jäsa.+ 10 Jag är säker på att ni som är förenade med Herren+ inte kommer att ändra åsikt. Men den som skapar problem för er,+ vem det än är, ska få den dom han förtjänar. 11 Så bröder, om jag fortfarande hade predikat omskärelse, varför skulle jag då bli förföljd? Om jag hade gjort det skulle tortyrpålen* inte ha varit någon stötesten.+ 12 Jag önskar att de som skapar problem för er skulle kastrera sig.*

13 Ni blev kallade till frihet, bröder, men utnyttja inte den friheten som en ursäkt för att tillfredsställa syndiga begär,+ utan tjäna varandra i kärlek.+ 14 För hela lagen sammanfattas* i ett enda bud, nämligen: ”Du ska älska din medmänniska som dig själv.”+ 15 Men om ni fortsätter att såra och angripa varandra+ riskerar ni att förinta varandra.*+

16 Det jag vill säga är: Fortsätt att följa andens ledning,*+ så kommer ni inte att ge efter för några köttsliga begär.+ 17 För på grund av sitt begär är köttet emot anden och anden emot köttet. De står emot varandra, och därför gör ni inte det ni vill göra.+ 18 Dessutom, om ni leds av anden står ni inte under lag.

19 Men köttets gärningar är tydliga, och de är sexuell omoral,*+ orenhet, skamlöst uppförande,*+ 20 avgudadyrkan, ockultism,*+ fientlighet, konflikter, svartsjuka, vredesutbrott, stridigheter, splittringar, sekterism, 21 avund, supande,+ vilda fester och annat av liknande slag.+ Jag varnar er, precis som jag har gjort förut: De som lever så ska inte ärva Guds rike.+

22 Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, omtänksamhet, godhet,+ tro, 23 mildhet och självbehärskning.+ Inget av detta strider mot någon lag. 24 Dessutom har de som tillhör Kristus Jesus hängt köttet med dess lustar och begär på pålen.+

25 Om vi lever i enlighet med anden, låt oss då fortsätta följa andens ledning.+ 26 Låt oss inte bli självupptagna,+ så att vi börjar tävla med varandra+ och avundas varandra.

6 Bröder,* om någon slår in på fel kurs* utan att inse det ska ni som har andliga förutsättningar försöka föra honom till rätta igen på ett milt sätt.+ Men håll ett öga på er själva,+ så att inte också ni blir frestade.+ 2 Fortsätt bära varandras bördor,+ så uppfyller ni Kristus lag.+ 3 För om någon tror att han är något när han inte är det,+ lurar han sig själv. 4 Men var och en ska bedöma det han själv gör+ utan att jämföra sig med någon annan.+ Då kan han känna glädje över sin egen insats. 5 Var och en ska nämligen bära sin egen ansvarsbörda.+

6 Den som undervisas* i ordet ska dela allt gott med den som ger sådan undervisning.+

7 Bli inte vilseledda: Gud lurar man inte. För det man sår får man också skörda.+ 8 Den som styrs av köttsliga begär när han sår kommer att skörda undergång av sina begär, men den som styrs av anden kommer att skörda evigt liv av anden.+ 9 Så låt oss inte tröttna på att göra det som är rätt, för när tiden är inne får vi skörda, bara vi inte ger upp.*+ 10 Låt oss därför göra gott mot alla så länge vi har möjlighet* till det, men särskilt mot dem som är våra bröder och systrar i tron.

11 Se med vilka stora bokstäver jag skriver till er med egen hand.

12 De som försöker tvinga er att bli omskurna vill bara få andras godkännande,* och de gör det för att slippa bli förföljda på grund av Kristus tortyrpåle.* 13 För inte ens de som blir omskurna* håller lagen,+ men de vill att ni ska omskäras så att de kan skryta över det som har gjorts med er.* 14 Men jag vill aldrig skryta, förutom över vår Herre Jesus Kristus tortyrpåle.*+ På grund av honom har världen blivit som död* för mig och jag blivit som död för världen. 15 För det har ingen betydelse om man är omskuren eller oomskuren,+ utan det som betyder något är att man är en ny skapelse.+ 16 Må frid och barmhärtighet vara över alla som följer denna princip, ja över Guds Israel.+

17 I fortsättningen får ingen ställa till besvär för mig, för jag har brännmärken på min kropp som visar att jag är en slav till Jesus.+

18 Må vår Herre Jesus Kristus i sin generösa omtanke välsigna den anda ni visar, bröder. Amen.